Glödande koloss

Kraftvärmeverket i gränslandet mellan Hjorthagen, Gärdet och Norra länkens trafiklandskap dominerar platsen med sin storlek. Höjden är ansenlig men bryts delvis ner av en sinnrik tårtform, där varje våning är mindre än den under. Nattetid och under den mörka årstiden framhävs den veckade fasaden av en belysning som skapar ett slags skirhet i den storskaliga industrimiljön. KVV8 skimrar och glöder när skymningen faller.

Alexandra Schremer Payén var ansvarig ljusdesigner på PQR i projektet och är idag studiochef på Sweco Architects. Hon tycker att fasadbelysningen har blivit precis som hon såg framför sig när ljuskonceptet formulerades. Belysningen skulle vara stillsam och framhäva byggnadens form, färg och textur. Men även berätta om dess funktion.

– Vi tänkte oss KVV8 som en svagt glödande byggnadskropp, ett hus som rymmer värme och eld på ett attraktivt och förtroendeingivande sätt, säger Alexandra.

Fasadprofilerna av terrakottastavar är V-formade på de två undre våningarna och rektangulära högst upp. Färgtemperaturen är tänkt att harmoniera med kulören i den räfflade, roströda fasaden och förstärka den. Byggnadens organiska kontur och fasadelementen av terrakottastavar gör att intrycket hela tiden förändras när man rör sig runt byggnaden.

– Tack vare att det gjordes skalenliga modeller av fasaden kunde vi provbelysa ur olika perspektiv och vinklar, berättar Alexandra Schremer Payén.

TIDIGT INVOLVERADE I PROCESSEN

Värtaverket etablerades i början av 1900-talet med Ferdinand Boberg som arkitekt för de flesta byggnaderna. Som en del av gasverket uppfördes bland annat de karakteristiska gasklockorna som numera blivit en del av stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden.

2006 vann arkitektkontoret Urban Design tillsammans med danska Gottlieb Paludan tävlingen om det nya kraftvärmeverket. Med den keramiska fasaden har arkitekterna velat ansluta till områdets tidiga tegelbyggnader och omtolka dem i ett modernt formspråk. Tegelmurar, lister av kalksten och socklar av granit har översatts till vertikala lameller av terrakotta, horisontella galvaniserade stålbalkar och ett granitskott dike som KVV8 reser sig ur. Projektet nominerades till 2018 års Helgopris som är Statens Fastighetsverks arkitekturpris.”Det går inte att teoretisera kring ljus. Först när man justerar in allting kan man verkligen uppleva helheten och se hur ljuset samspelar”

Redan på programstadiet blev Alexandra Schremer Payén kontaktad av Helena Glantz, som var ansvarig arkitekt på Urban Design.

– Att vi involverades i ett tidigt skede och kunde vara med genom hela byggprocessen har varit avgörande för att nå fram till en lyckad ljusdesign, menar Alexandra.

FASADBELYSNING OCH BYGGLOV

Fasadbelysning är bygglovpliktigt, vilket innebar att resan från idé till färdigt resultat innehöll många moment och provbelysningar för att den skulle kunna genomföras.

Stadsbyggnadskontoret lägger stort vikt vid att byggnadens sammanhang, funktion och dignitet tillgodoses i förslaget. I konceptskisserna ska även ljussättningsmetoden framgå. En av remissinstanserna, Skönhetsrådet, frågade inledningsvis varför byggnaden skulle fasadbelysas. Arkitekt och ljusdesigner kunde tillsammans förklara hur den exteriöra ljussättningen skulle förhöja upplevelsen av arkitekturen och få KVV8 att skimra.

– Nyckeln till framgång var dels att Helena och jag hittade ett gemensamt språk kring våra intentioner, dels att vi kontaktade Stadsbyggnadskontoret tidigt och beskrev ljuskonceptet för dem, säger Alexandra Schremer Payén.

KVV8 är världens största bioeldade kraftvärmeverk och ska på sikt minska hela Stockholmsregionens ekologiska fotavtryck. Att integrera byggnaden i stadsbilden har varit en särskild utmaning, främst på grund av dess dominans på platsen. Genom växlingen från koleldning till CO2-neutralt biobränsle har kraftvärmeverket en positiv funktion i Stockholms långsiktiga hållbarhetsarbete som ljussättningen hjälper till att spegla. Den ska vara tilltalande både på avstånd och nära håll, energieffektiv och samtidigt bländfri för den som vistas och arbetar i området.

KONCEPTETS VÄG TILL BYGGLOV

Fasaden är belyst hela vägen runt med undantag för det raka, kantiga ankomstområdet mot norr. Belysningen är starkast närmare marken och svagast på de översta våningarna, där den tonar ut mot mörker. Det gör att byggnadskroppen framträder som en siluett mot himlen.

All exteriör belysning har projekterats med en helhetssyn på ljus och energiförbrukning. Armaturerna som belyser den nedre delen av fasaden är exempelvis placerade på samma stolpar som vägbelysningen, både av estetiska och ekonomiska skäl. Väg– och fasadbelysning samverkar genom att skapa en gradient på väggen.

På de två övre våningarna är fasadbelysningen en del av driftrondsbelysningen, vilket gör att byggnadens form och arbetsplatsens funktion samspelar och ger en energieffektiv helhet. Bygglovsprocessen kan ta ganska lång tid. Alexandra upprepar hur viktigt det är att tidigt ta kontakt med Stadsbyggnadskontoret och inleda en dialog. När konceptet har redovisats skickas det på remiss till Bygglovavdelningen, Trafikkontoret och Skönhetsrådet. Efter deras respons ska förslaget bearbetas, förfinas och presenteras genom en provbelysning på plats med representanter från de tre instanserna.

När provbelysningen har genomförts och dokumenterats med bilder skickas själva ansökan in. Bygglovshandlingen ska beskriva projektet och ge en tydlig bild av vision, material och armaturplaceringar. Handläggaren gör en samlad bedömning av förslaget och i nästa steg ges bifall eller avslag. Om ansökan har blivit godkänd ges bygglovsbeslut med startbesked. Först då kan de slutgiltiga armaturerna monteras och belysningen justeras in. Allra sist görs slutjusteringen med alla berörda parter och kommunen utfärdar ett slutbesked.

FINSTÄMT HANTVERK

Alexandra Schremer Payén berättar att injusteringen var ett finstämt hantverk som gjordes i olika steg med flera team som arbetade parallellt. Ett som justerade in strålkastare på stolparna från en skylift, ett som stod på taket och prövade olika avstånd och filter på armaturer samt två team på marken som observerade hur
ljuset tedde sig.

– Det går inte att teoretisera kring ljus. Först när man justerar in allting kan man verkligen uppleva helheten och se hur ljuset samspelar, säger Alexandra.

MÅNGA LÄRDOMAR

Fasadbelysningens syfte är att förstärka arkitektens intentioner genom att tillföra en extra dimension till byggnaden och dess omgivning. När allting är på plats känns det självklart, men en så pass storskalig byggnad som KVV8 hade lika gärna kunnat upplevas som hotfull i miljön. Särskilt om den hade varit obelyst eller inhägnad med taggtråd som i sin tidigare form. Idag är den istället tillgänglig för allmänheten hela vägen fram till fasaden.

Kraftvärmeverket har blivit det positiva inslag i stadsrummet som både arkitekter och ljusdesigners strävade efter. Redan nu smälter den skimrande kolossen in i såväl gamla Hjorthagen som i den framväxande Norra Djurgårdsstaden.

Alexandra Schremer Payén visar en tidig konceptbild med ett jämnt fördelat, liksom glödande fasadljus på byggnadens nedre del. Bredvid den lägger hon en nytagen nattbild.

– Det är fantastiskt att slutresultatet blev så likt våra tidiga visualiseringar! Skissen är ju nästan identisk med fotot, säger hon och ser väldigt nöjd ut.

Tips till dig som ska söka bygglov till fasadbelysning

• Ta kontakt med Stadsbyggnadskontoret i konceptfasen så sparar du mycket tid.
• Beskriv konceptet med skisser som visar att du har beaktat byggnadens sammanhang, funktion och dignitet.
• Redovisa ljussättningsmetoden.
• Kroka arm med arkitekt och projektledare så att ni säger och menar samma sak.
• Gör skalenliga modeller och många provbelysningar.

Publicerad den 29 augusti 2019

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2019