Guld till Ekonomikum

Att projektet genomförts med en enorm expertis och passion för studiemiljöer är en av de centrala delarna av jurymotiveringen. Att ha förvandlat ett fönsterlöst skyddsrum, en bunker till en ergonomisk och innovativ studiemiljö som är helt unik i sitt slag är en annan. Arbetet har inneburit många utmaningar, både när det gäller gestaltningen och de tekniska lösningarna och här har projektgruppen lyckats exemplariskt.

Teamet bakom Ekonomikum i Uppsala tar emot Svenska Ljuspriset 2019.

Det är för andra gången som den ansvariga ljusdesignern och arkitekten Jonas Kjellander från Sweco Architects i Örebro tar emot detta prestigefyllda pris, som delas ut för 27:e året i följd. Han vann tävlingen första gången år 2010, då med sitt projekt med ­Matildelunds förskola i Kumla. Att Jonas Kjellander brinner för barnens arbetsmiljö går inte att ta miste på men varifrån ­kommer intresset?
– För mig är svaret ganska enkelt. Skolor är de viktigaste gemensamma miljöer vi bygger och ljus är arkitektens enskilt viktigaste verktyg, säger Kjellander.

Ekonomikum vinner Svenska Ljuspriset i mycket hård konkurrens. De två andra ­projekt som i år tagit sig till finalen, Japanska badet på Yasuragi i Nacka och Pumpstation P42 ”Havsstrand” i Luleå, uppmärksammas båda med ett hedersomnämnande.

Jurymotiveringen:

”Resultatet visar på gedigen kunskap om ljusets samspel med färg, form och material. Projektet har genomförts med enorm passion och expertis om studiemiljöer, och tron på den unga människan och hennes rättmätiga krav på värdighet. Genom den ergonomiska och innovativa ljusbehandlingen integreras både funktion, upplevelse och atmosfär. Mörkret har en självklar plats i ljusgestaltningen och skapar fokus. Med stort mod och skaparkraft iscensätter ljusdesignern ursprungliga uttrycksmedel för trygghet, förtrolighet och förundran som förstärker känslan i denna unika lärmiljö.”

Om Svenska Ljuspriset

Svenska Ljuspriset är en årlig tävling som syftar till att uppmärksamma den höga nivån av ljusplanering i Sverige och vill lyfta fram projekt där ljus använts på föredömligt sätt för att förstärka anläggningens funktion och arkitektur. Juryn bedömer såväl visuella, estetiska, funktionella, tekniska, som driftsekonomiska aspekter. I årets tävlingsomgång tävlar projekt färdigställda under 2018.

Tävlingen har en lång tradition och arrangeras nu för 27:e året i rad. Det är många prestigeprojekt som kammat hem priset under årens lopp. Förra årets vinnare var den trestjärniga Michelin-krogen Restaurant Frantzén i Stockholm.

Arrangörer är de tre belysningssällskapen: Sydljus, Västsljus och Svenska Belysningssällskapet tillsammans med tidningen Ljuskultur.

Länk till pressmeddelande

Jonas Kjellander

Ansvarig arkitekt och ljusdesigner

Vad är du allra mest nöjd med när det gäller slutresultatet?
– Att vi har kunnat visa en helhetslösning med integrerad ljus-, rums- och möbel­design för en lärmiljö, i detta fall för universitetsstudenter, men som har bäring på lärmiljöer för alla åldrar. Att vi därtill lyckades inkludera en avdelning optimerad för den viktigaste aktiviteten av alla, det goda samtalet.

Vilka var de största utmaningarna?
– Att utforma just den miljön i en bunker utan dagsljus, ett skyddsrum. Det gäller gestaltningen lika väl som de tekniska lösningarna. Inga nya håltagningar fick göras och utrymmet var begränsat för alla installationer.

Hur har brukarna, studenterna, tagit emot läsesalen?
– Mottagandet har varit långt bättre än vi ens vågat hoppas på. Jag var på plats både vid förhandsvisningar för mindre studentgrupper och när lokalerna öppnades till invigningen. Reaktionerna och kommentarerna var översvallande. Ännu roligare är det så klart att konstatera hur populära läsesalarna är fortsättningsvis, alltså efter ”första nyhetens behag”

Det hör inte till vanligheterna att man satsar på det här sättet i en lärmiljö. Vad beror det på att man valde att satsa här?
– Det behövdes flera och bättre studieplatser på Ekonomikum. Det var till synes hopplösa lokaler som stod till buds. Skulle de bli attraktiva och väl utnyttjade krävdes något utöver det vanliga. Hyran fick man ju betala vare sig de nyttjades eller inte.

Du har blivit uppmärksammad med Svenska Ljuspriset även tidigare, genom en vinst med Matildelunds förskola i Kumla. Finns det några likheter mellan projekten? Hur har ditt arbetsfält förändrats under åren mellan Matildelund och Ekonomikum?
– Den uppenbara likheten är så klart att båda är lärmiljöer. Sedan finns det fysiska likheter. Fast inredning som erbjuder olika slags sittande, mindre rumsligheter trots överblick i det större och inte minst integrerad belysning. Detta kommer från förskolemiljöer som jag arbetat med. Mitt arbetsfält har förändrats mest så att jag fördjupat mig ännu mer i lärmiljöer och för alla åldrar.

– Jag hävdar alltjämt att förskolemiljöerna är viktigast. Dess bättre är det just förskolorna som visar vägen, såväl för skolor som för kontorsmiljöer. Alla är de ju aktivitetsbaserade arbetsplatser i högsta grad.

Ser du att intresset för bra ljusmiljöer i skolan ökat?
– Intresset för bra ljusmiljöer har ju ökat generellt, också i skolan. Det betyder inte att de ljusmiljöer i skolan som vi ser genomförda har blivit så mycket bättre, som man kunnat förvänta sig. Att arbeta med ljus för pedagogik och välbefinnande i skolan tycks fortfarande vara väldigt svårt. Kanske för att det kräver bredare kompetens eller åtminstone bättre samverkan mellan olika specifika kompetenser.

Varför satsas det inte mer på bra belysning i skolmiljöer i Sverige? Hur tror du att vi skulle kunna få mer fokus på frågan?
– Varför satsas det inte mer på bra skolmiljöer i allmänhet? Där inbegriper jag också alla befintliga skolor som är den allra största delen. Sveriges största arbetsplats och viktigaste miljö att arbeta med! Att åtgärda belysningen är den enskilt mest kostnads­effektiva åtgärden för att lyfta de miljöerna.

– Det handlar alltså om kunskap, politik och ekonomi! I den ordningen, inte tvärtom. Då menar jag framför allt kunskap i bemärk­elsen synteser. Det krävs mer konstruktiv samverkan mellan olika specialistkompetenser. Gestaltning, byggnadsteknik, installationsteknik, fast och lös inredning, ­möbeldesign, armaturproduktion, ­pedagogik, hjälpmedelstillverkning, ­miljöpsykologi osv. Där finns kunskap inom varje område men det är stuprören som förhindrar de bästa lösningarna. Alltså också en politisk organisationsfråga.

Ekonomiska stuprören är ju desamma. En pott för byggnad och installationer, en annan för möbler och inredning, en tredje för läromedel osv. En bättre sam­verkan dem emellan skulle kunna reducera totalkostnaden.

Vad betyder det för dig att bli uppmärksammad i tävlingen Svenska Ljuspriset?
– Förhoppningsvis att vi får möjlighet att fortsätta utveckla bättre miljöer inte bara i skolan utan i andra sammanhang också. Men att också göra det med barns perspektiv. Då blir det bättre för alla.

Publicerad den 6 september 2019

Ur Ljuskultur Nummer 5, 2019