De ljussätter ny ­spektakulär stadsdel i Kina

Tropiska paradisön Hainan som brukar kallas Kinas Hawaii är kanske främst känd som semesterort. Men för två år sedan utsågs ön till ny frihandelszon på liknande vis som Guangdong- och Shanghairegionen. Målet är nu att omvandla huvudorten Haikou till innovativ teknikhubb och kommersiellt centrum som ska locka företag från hela världen att etablera sig här. Som ett led i det ska man bygga en helt ny stadsdel med bostäder, kontor, parker, skolor, sjukhus och exklusivt shoppingstråk, med fokus på innovation och hållbarhet.

– Många har frågat hur det kommer sig att vi fått ett sådant här uppdrag i Kina. Men det är egentligen inte konstigt alls. Sweco har de arkitektoniska kunskaperna för det, är det femte största arkitektkontoret i världen och har redan genomfört flera liknande stora projekt i Kina, berättar Anna Hedendahl, som tagit fram belysningskonceptet för den nya stadsdelen Hainan Future Office Park tillsammans med kollegan Jonas Ek.

Anna Hedendahl

Under projektets mest intensiva fas var drygt 100 av företagets arkitekter och ingenjörer involverade i arbetet.

– Projektet bara växte och växte. Att även belysningssidan skulle bli så stor var det ingen av oss som visste från början, säger Jonas Ek, som är ansvarig ljusdesigner för projektet.

Belysningen ska knyta ihop

När vi träffas på Swecos kontor i Göteborg i december har det gått en dryg månad sedan Anna och Jonas avslutade sin del av projektet. På grund av pandemin har i princip allt arbete skett på distans och det här är första gången de träffas sedan augusti.

– Distansarbetet har fungerat jättebra med alla ­di­scipliner över hela Sverige. Hela processen i sig har ­varit väldigt spännande eftersom projektet är så stort, allt gått så fort och vi behövt jobba på flera olika nivåer samtidigt. Medan arkitekterna och landskapsarkitekterna jobbat med detaljer och det exakta rummet har vårt uppdrag varit att jobba med belysningen på ­konceptnivå. Men efterhand har vi behövt gå in på genomförandet flera gånger ändå, även om det inte var meningen från början, berättar Anna Hedendahl. ”Ljusprickarna gör att man kan visa film på hela fasaden. Högst upp blir bilden lika högupplöst som på en vanlig filmduk.”

Den nya stadsdelen blir som en egen liten stad i ­staden. Här finns dessutom flera regionala funktioner som skolor, sjukhus och exklusiv shopping.

– Många av de framtida invånarna kommer troligtvis utifrån och måste få en bra miljö att bo och arbeta i.
En viktig del är därför att det ska vara trivsamt under alla dygnets timmar, med bra service och funktioner. Och där spelar belysningen en jätteviktig roll för att skapa kontakt med omgivningen, så att man inte ­känner sig som på en isolerad ö, säger Johannes Tüll, som är ansvarig arkitekt för projektet.

Belysningen har också en viktig roll att fylla när det gäller att knyta ihop de olika områdena inom stads­delen. I ena delen reser sig tre 150 meter höga skyskrapor med bostäder och kontor. Belysningen här är djärv och futuristisk, medan andra delen som består av officiella byggnader i lägre skala är mer subtil och trygghetsskapande. Däremellan finns lekfullt upplysta torg och grönområden.

– Varje område har fått sin speciella karaktär, men knyts ihop på ett fint sätt genom vägar, belysning och skyltning. För vår del har det inneburit en stor fördel att Sweco haft ansvaret för helheten och kunnat jobba så nära ihop med arkitektur, landskap och belysning, säger Lisa Torpel som är ansvarig landskapsarkitekt
för projektet.

Nytta av tidigare Kina-erfarenheter

Förutom grundkravet på att vissa specificerade funktioner som bostäder, sjukhus och skolor ska finnas med har såväl arkitekter, som landskapsarkitekter och ljusdesigner fått stor gestaltningsmässig frihet utifrån nyckelorden: framtid, innovation och hållbarhet.

– Eftersom beställarna är asiatiska, hyresgästerna internationella och vi har våra ljusprinciper har vi hämtat inspiration från båda kulturerna i vår gestaltning. En stor fördel är att Anna jobbat i Kina tidigare, bland annat som butiksdesigner på Markslöjd. På så vis har hon fått inblick i hur man inreder med ljus på ett lite mer utflippat sätt än vad vi kanske är vana vid, säger Jonas.

Jonas Ek

Ett exempel på det var när den nuvarande beställaren önskade att de skulle skapa en variant på en tysk ”Bier Garten”.

– Vi tänkte hängande, lysande glödlampor i träden. Då fick vi tillbaka: Ni tänker för enkelt. Kan vi få lite mer lysande djur i skogen, säger Anna och skrattar.

Och djur har det också blivit. Dels i form av en gigant­isk upplyst kanin i ölträdgården. Denna återkommer sedan i mindre skala på skolgården, men då som en hel flock som barnen kan hoppa på. Men annars handlar det främst om stiliserade fjärilar, som var en idé från landskapssidan. På ön förekommer rikligt med ­fjärilar och att använda dem som genomgående tema blev ett sätt att skapa förankring till platsen. Fjärilarna återkommer både som upplysta skulpturer, solskydd, mönster på dagvattenbrunnarnas galler, belysta skyltar och färgglada gobos på marken. Eftersom fjärilarna fått olika färger i de olika delarna av staden ger de också en fingervisning om i vilken del man befinner sig. Och gatuarmaturerna har fått formen av snödroppeliknande kokonger.

– Fjärilen och dess olika stadier är också en bra ­symbol för utveckling och här finns även en koppling till ekologisk hållbarhet och framtida utveckling, säger Lisa Torpel.

Som entré till hela området ville Jonas och Anna först skapa en röd ljusmatta, belyst med en LED-matrix med pendlade, lysande stavar med massor med prickar i varje stav. På så vis skulle det gå att skapa vågrörelser och andra tredimensionella mönster.

– Alla tyckte att det var en jättebra idé, men sedan fick vi stryka det eftersom det visade det sig svårt att göra det på ett tyfonsäkert sätt. Så nu blir det en spektakulär entré med belysta palmer istället, berättar Anna.

Olika delar, olika identiteter

Varje del av området har sedan fått sin egen identitet. Skyskraporna har fått en uttrycksfull belysning med belysta ringar som fortsätter ända ner på den omkringliggande marken. Eftersom byggnaderna är så höga och mycket upplevs ovanifrån blir perspektiven viktiga. Ringarna på fasaden fortsätter därför vidare ner som infällda ljusslingor i marken. De grönskande lobby­våningarna längst ner, där ingen bor, är generöst upplysta och blir fina blickfång både ovanifrån och från marknivå. Ovanför dessa är hela fasaden klädd med ljusprickar i ett grovpixligt mönster som mynnar ut i en högupplöst toppdel.

– De här ljusprickarna gör att man kan visa film på hela fasaden. Högst upp blir bilden lika högupplöst som på en vanlig filmduk, berättar Jonas.

All belysning i hela området är programmerbar. ­På så vis blir det möjligt att koordinera fasadbelysningen ­sinsemellan och med olika scenarier i landskapet, ­variera ljuset så att det inte blir tråkigt och skapa särskilda scenarier för högtider och festliga tillfällen, samt spara energi.

– Genom att vi fått möjlighet att planera hela området och slipper konkurrera med annat ljus kan vi hålla lite lägre ljusnivåer. Det gör att vi kan spara jättemycket energi och samtidigt slipper mörka hörn och otrygga platser när det blir lite mindre ljus på andra håll, säger Jonas.

I området kring skolorna och sjukhuset är belysningen lugnare och inriktad på att skapa en känsla av trygghet. Bottenvåningen på sjukhuset är till exempel klädd med perforerad plåt, som släpper igenom ljus och som gör att man kan se människor röra sig därinne. ­Fasaden i övrigt är belyst med två olika färgtemperaturer – den linjära bjälklagskanten i metall med 4 000 Kelvin, medan belysningen på solavskärmningen däremellan ligger på 2 700 Kelvin.

– I de närliggande lärarbostäderna har vi istället jobbat med varmare ljus längst ner på fasaderna för att skapa en mänsklig skala och sedan låtit ljuset bli kall­are ju närmare himlen man kommer. Här har vi redan hamnat i detaljfrågor och börjat planera in armaturer, berättar Anna.

Eftersom det handlar om ett belysningskoncept vet de ännu inte exakt vad som kommer att komma med av allt som de planerat.

– I Sverige hade vi förmodligen vetat ungefär vad
som kommit med och inte, speciellt utifrån kostnader. Men här tänker man lite annorlunda och vi har förstått att många spännande saker kommer att hänga med även om de kostar en del. Så det ska bli väldigt spännande att se hur resultatet blir till slut, säger Jonas.

Publicerad den 28 maj 2021

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2021