Debatt

Allt ljus på människan? Vi behöver ett paradigmskifte!

Dagens klimatsituation har fått Deike Ladwig att fundera på om det är dags för oss att ifrågasätta våra mänskliga behov, för djurens, naturens och klimatets bästa.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

I ljusdesignvärlden har begreppet HCL – ”Human Centric lighting” stått högt på agendan. Det räknades som ett stort framsteg att rikta fokuset på människan igen – allt ljus på människan! I allt för många år handlade ljusdesign i städer om gatu­belysningen. Det nya upplevelsesamhället som är aktivt ­dygnet runt behövde en belysning som främjar upplevelser och aktiviteter på våra torg, i våra parker och andra publika stadsrum. Nya spännande diskussioner om hur trygghetskänslan kan skapas tog fart. Vi behöver fortsätta leta efter kunskap om socio-psyko­logiska aspekter för att verkligen förstå människans behov av ljus och planerar smart i enlighet med dessa insikter. Social hållbarhet är en viktig fråga för mig som ljusdesigner.

Men idag vill jag höja rösten för att säga – Jag är trött på HCL. Just nu behöver vi ett annat fokus än människan i centrum.

Vi måste tänka på vårt jordklot. Tänka på djuren, naturen och klimatet. Tänka på biologisk mångfald. Tänka på jordens begränsade resurser. Våga ifrågasätta på nytt våra mänskliga behov. Är det de grundläggande behoven vi pratar om eller bekvämligheter eller till och med lyxfrågor? Behöver vi verkligen så mycket ljus som Trafikverkets riktlinjer säger? Eller behöver vi sakta ned trafiken för att undvika trafikolyckor, istället för att har mer och ännu jämnare belysning på gatorna? Just då skulle fokuset inte ligga primärt på människans önskemål utan mera på djurens och naturens. Det som idag ses som grundläggande funktionsbelysning kan behöva omprövas i stor utsträckning. Ska vi lita mer igen på bilens strålkastare och jobba med identitetsskapande ljus på särskilda platser?

Vi kommer att behöva pröva vår ljuskultur i stort sett tror jag. Varför är vi så rädda för mörker? Kan vi lära oss att uppskatta mörker? Rädslan för mörker är så djupt förankrad i människans historia. Är det över huvud taget möjligt att vända på den? Vad går vi miste om när vi inte får uppleva mörker längre? Ljuset har en stor inverkan på människans välmående och vår dygnsrytm och inte minst djurens dygnsrytm. Är det dags att gå tillbaka till en mer naturlig rytm än det 24/7 upplevelsesamhälle vi lever med idag? Om det finns något bra med människans storhetsvansinne så tycker jag att vi ska ta på oss den komplexa frågan om hur vi kan balansera stadsmiljön för djur, natur och människan i helhet. Det betyder inte att jag har svaret här och nu på frågan. Jag säger bara att jag har klimatångest och förstår mer och mer hur viktig klimatfrågan är. Jag tittar på mig själv och undrar om jag går igång för mycket i vissa projekt och tappar överblicken över vad som är rimligt.”Just nu behöver vi ett annat fokus än människan i centrum.”

Hållbarhet handlar som ni vet om alla tre aspekter: ­ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Jag förespråkar de närmaste åren en priori­tering av den ekologiska påverkan utan att förminska frågan till enbart energibesparingar. Ekonomisk hållbarhet måste tolkas inte bara i marknadens valutor (som kan sätta väldigt märkliga priser på jordens resurser) utan också tolkas med tanke på jordens begränsade resurser. Social hållbarhet får ändå vara en viktig del i utformning av våra städer, men vi behöver våga ifrågasätta våra egna – ibland rätt så egoistiska – mänskliga behov.

”Ljusföroreningar bör beaktas i högre grad i arbetet med ljusplanering men även i arbetet med naturmiljö­frågor och på landskapsnivå för att säkerställa att inte skyddade arter påverkas. Planeringen av infrastruktur med tillhörande utomhusbelysning måste därför inte­greras i arbetet med övriga miljöfrågor i kommuner och på regional och nationell nivå.” (Jägerbrand, A.K. (2018). LED-belysningens effekter på djur och natur med rekommendationer: Fokus på nordiska förhållanden och känsliga arter och grupper. Calluna AB.)

Allt ljus på Greta! Lyssna på henne och alla andra kloka ungdomar: Agera som om huset brann! Det vi gör idag räcker inte. Eller ännu värre: många saker vi gör idag förstör! Ungdomarna kommer att kunna åstadkomma ett riktigt paradigmskifte om de fort­sätter som nu. De bryter kollektivets tankemönster just nu. Det finns hopp.

Men vi behöver ta vårt ansvar och stödja deras klimat­rörelse. När? Nu! Att våga öppna ögonen för det som är så fel idag och ropa till våra politiker att göra kraftiga åtgärda och våga tänka nytt och obekvämt, nu! Klimatfrågan berör alla över hela politiska landskapet. Ljusfrågan är bara en aspekt i samhällsplaneringen. Hur mycket ska människan dominera med att bygga efter sina regler och (lyx-)behov? När det gäller ljusgestaltning, så bör den ha en mer strategisk förankring och planering.

Publicerad den 27 november 2019
Ur Ljuskultur Nummer 6, 2019

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare