En beställares syn på ljus

”Bättre arbetsmiljö och välbefinnande den största vinsten.”

Fredrik Viderud

Elspecialist hos SISAB, Stockholms skolfastigheter

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Du arbetar som elspecialist hos SISAB. Vad innebär det?
– Jag ansvarar för projekteringsanvisningarna för våra el-och telesystem och hissar vid ny- och ombyggnationer av skolor och förskolor. Anvisningarna används av projekterande teknikkonsulter och entreprenörer och svarar bland annat mot krav från myndigheter, försäkringsbolag samt behoven från våra användare: utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna, vår driftavdelning med flera. Syftet är att få bra, säkra och kostnadseffektiva lösningar som också ska fungera väl i vår långsiktiga förvaltning. Jag stödjer också egna organisationen, konsulter och entreprenörer
i el-tele och hissfrågor.

Stockholm växer snabbt vilket också innebär att behovet av studieplatser ökar. Hur snabb är takten och vad är behovet i Stockholm idag?
– De senaste fyra åren har SISAB tillskapat 20 000 nya elevplatser inom Stockholm stad. Behoven är fortsatt stora och fram till 2040 bedöms Stockholms behov vara ytterligare 40 000 elevplatser i nya och befintliga skolor och förskolor.

Hur fungerar politiken och hur får ni uppmärksamhet hos politikerna för att kunna satsa på bra belysningslösningar eller går det ens?
– Jag tycker nog att insikten har ökat för hur mycket den fysiska utbildningsmiljön med ventilation, akustik och belysning påverkar välbefinnande och inlärnings­förmåga. Sen är det så klart så att dom behoven ställs mot den pedagogiska
miljöns behov när det gäller fördelningen
av ekonomiska medel.

Hur arbetar ni när det gäller belysningsfrågor, när det ska byggas nytt och renoveras?
– Vid nybyggnad och större ombyggnationer arbetar vi in kraven från vår projekteringsanvisning i upphandlingen i samråd med projektörerna. Idag installerar vi
i princip bara LED-belysning och vid ­renoveringar försöker vi se över åldern på belysningen och byter ut den vid behov.

Sisab var tidigt ute med en egen policy för belysning, finns den kvar och hur ser den
ut idag i så fall?
– I projekteringsanvisningen finns alla våra krav och den uppdateras löpande och nu pågår en översyn för att se över ­kvalitetskraven för belysningen då jag ser att branschens nivå har ökat så vi kan få ännu bättre kvalitet till ett kostnadseffektivt pris. I Goda exempel har vi samlat lösningar och synsätt som vi tycker är bra gällande belysningen.

Grundläggande är att vi har dimringsbar och nedpendlad belysning med mycket ­andel uppljus i lärosalarna då det ger ett mycket bättre omfältsljus. Vidare styr vi den och det mesta allmänljuset i övriga utrymmen med närvarodetektering och dagsljusreglering för att spara energi.”Den största utmaningen är den enorma ökningen av LED-armaturer med ­dålig kvalitet och bristande ­ljusegenskaper.”

Frågan om belysning i skolan har verkligen kommit på tapeten den närmaste tiden. Det pratas mycket om bristen på bra belysning i skolmiljön, hur ser du på det och debatten?
– Debatten är välkommen dels då ­utbytesbehovet är stort och jag ser också
att branschen har ersatt en del gammal uttjänt lysrörsbelysning med nya mindre bra lösningar med exempelvis mycket infällda LED-plattor med dåliga ljusegenskaper.
Så jag hoppas att debatten ökar medvetenheten om hur viktig belysningen är och
vad som är bra belysning.

Märker ni något intresse från rektorer i frågan om belysning?
– Det har märkts av en generell ökad ­medvetandegrad om vikten av bra belysning och hur stor påverkan det har på ­elevernas och personalens välbefinnande.

Hur ofta anlitar ni en belysningskonsult eller ljusdesigner i era projekt?
– Vid nybyggnad och större ombygg­nader anlitar vi alltid elkonsulter som ­pro­jekterar belysningen och via dem eller via arkitekterna anlitar vi ibland ljusdesigner. Här har jag sett att glappet mellan arkitektens gestaltning och elkonsultens tekniska kunnande har förts ihop på ett bra sätt om en ljusdesigner involveras i ­projekten. Jag ser också att den yrkesrollen har utvecklats fort och på ett bra sätt så nu överväger vi att handla upp ljusdesigner som en egen kategori i nästa ramavtal för att ytterligare förbättra belysnings­lösningarna.

Vad ser du som den största vinsten med att satsa på bra ljuslösningar?
– Bättre arbetsmiljö och välbefinnande för alla som vistas i våra lokaler och att det ger stora energibesparingar.

Vad är den största utmaningen med ­belysning idag?
– Det är nog den enorma ökningen i utbud av LED-armaturer där många ­produkter har dålig kvalitet och bristande ljusegenskaper som exempelvis ger för mycket bländning. Det hänger nog ihop en del i att man jagat lumen per watt lite för långt. Byter man till LED har man redan gjort en enorm energi­besparing och då är det viktigare att säkerställa att arma­turerna har bra ljusegenskaper istället.

Hur långt i framkant ligger Sisab när det gäller att ta in ny teknik i era fastigheter?
– Både och skulle jag säga. Vi ligger i ­framkant med hur vi har kopplat upp fastigheternas tekniksystem till vårt överordnade system där vi övervakar och styr dom och där står nu belysningen på tur. Samtidigt är vi avvaktande då vi vill se att ny teknik fungerar ordentligt först innan vi använder den i våra fastigheter.

Publicerad den 18 mars 2020
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2020

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare