Arbetsmiljö

Bländning och synergonomisk riskbedömning – VERAM

Bländning och undermålig belysning är alltför vanligt på våra arbetsplatser och metoder för att utvärdera behövs. Hillevi Hemphäla, forskare och lektor på Lunds universitet presenterar här en som hon varit med och tagit fram, VERAM, Visual Ergonomics Risk Assessment Method.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Idag är det vanligt att man installerar LED-paneler eller andra ljusintensiva armaturer i kontorslandskap eller andra offentliga miljöer, vilket bidrar till upplevelsen av mörka tak och ljusa armaturer. Detta kan orsaka problem såsom bländning och höga luminansskillnader i synfältet. Det kan i sin tur medföra ögonbesvär, huvudvärk och belastningsbesvär. När det finns stora luminansskillnader i synfältet måste ögonen anstränga sig mer än vanligt och ögontrötthet blir vanligt förekommande. Bländning är det vanligast förekommande synergonomiska problemet på våra arbetsplatser.

Kepstestet

Det finns en stor skillnad mellan arbetstagarens och en tränad bedömares uppfattning om risk för bländning. Många arbetstagare ifrågasätter inte om de blir bländade eller ej, då de inte har lärt sig att ifrågasätta belysningens kvalitet. Genom att lära ut kepstestet kan man öka kunskapen om bländningens påverkan. Kepstestet går till på så sätt att man ber personen som sitter vid sin arbetsplats att hålla upp händerna som en keps ovanför ögonen. Om det känns bättre med än utan händerna så är man mer eller mindre bländad. Genom att göra detta i en bländande miljö kan vi öka förståelsen och dessutom motivationen till att investera i bättre belysningslösningar. De som har är tränade i synergonomisk riskbedömning hittar mer än dubbelt så många arbetsplatser som har en risk för bländning än om man frågar arbetstagarna. Därför är kepstestet viktigt att lära ut.

Ögonbesvär och muskelbesvär

Det finns en direkt koppling mellan ögonbesvär och nack-/skulder besvär. De som har ögonbesvär kan få huvudvärk lättare och ha två till tre gånger så mycket besvär från nacke, axlar och skuldror, se Tabell 1. Om vi måste anstränga ögonen vid närarbete ökar muskelaktiviteten i nacke, axlar och skuldror. Det kan leda till smärta, besvär och en negativ påverkan på prestationsförmågan och produktiviteten. Ögonbesvär kan även orsakas av otillräcklig belysningsstyrka och felaktiga glasögon.

En felaktigt utformad visuell miljö påverkar och försämrar produktiviteten samt orsakar subjektiva såsom ögonbesvär, huvudvärk och muskuloskeletala besvär. En synergonomisk riskbedömning är relevant för att få en hållbar hälsosam arbetsplats.

Bild 1. Så här gör man kepstestet. Med hjälp av detta kan vi lära ut hur man ifrågasätter belysningen och om det finns bländning.

Synergonomisk Riskbedömning – VERAM

Sedan 2014 har det pågått forskning gällande synergonomisk riskbedömning vid LTH, Institutionen för Designvetenskaper, finansierat av AFA Försäkring. En synergonomisk riskbedömnings metod har tagits fram i samarbete med forskare och praktiker inom olika områden såsom ergonomi, belysning, och arbetsmiljö.

Metoden VERAM (Visual Ergonomics Risk Assessment Method) är webbaserad och har tagits fram i samarbete med representanter från företagshälsovården. Den består av både subjektiva och objektiva delar med enkäter, mätningar av luminans och belysningsstyrka tillsammans med riskbedömningar i den visuella arbetsmiljön.

Idag finns det ungefär 100 personer från företagshälsovården utbildade i synergonomisk riskbedömning i Sverige. För tillfället sker forskning med att ta fram en screeningversion av VERAM, VERAMlight.

När risken för bländning bedöms som röd (hög risk) eller gul (risk) visar det sig att ögonbesvär, belastningsbesvär och huvudvärk är mer förekommande än när risken bedöms som grön, se Tabell 2.

Tabell 1. De utan ögonbesvär (bestående av nio olika symptom såsom ljuskänslighet och ögontrötthet) och hög grad av ögonbesvär och procenten med besvär från nacke och skuldror tillsammans med förekomsten av objektivt bedömda risker för belysningsstyrka och objektiv bländning. (Data från VERAM)

Tabell 2. Objektiva risknivåer för bländning på arbetsplatser enligt tränad bedömare (nivå grön, gul, röd) samt procentandel arbetstagare vid respektive nivå som uppgett besvär med ljuskänslighet, ögontrötthet, huvudvärk eller nackbesvär.

Varför är då VERAM viktigt?

För alla som jobbar med synergonomiska aspekter på belysningsfrågor är det bra att känna till att VERAM finns och att vi kan hänvisa till företagshälsovården och få hjälp därifrån med att få en bättre visuell miljö. Många av oss vill att den visuella miljön ska vara stimulerande och uppfylla alla krav på belysningen som belysningsstandarden för inomhusbelysning (12464-1) och Arbetsmiljölagen ger, men ibland finns inte möjligheten att göra ett bra jobb då beställaren kanske, på grund av okunskap, beställer felaktiga armaturer. Då kan man samtala med beställaren om en hållbar visuell miljö som ger även en högre prestationsförmåga och ökat välbefinnande. Genom att ta hjälp av personer inom företagshälsovården som har gått kursen i synergonomisk riskbedömning kan man motivera beställaren att investera i en bättre belysningslösning.

Hillevi Hemphälä, Teknologie doktor synergonomi, LTH, Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för Ergonomi och Aerosolteknologi

Publicerad den 22 mars 2021
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare