Olika ljussekvenser testades under fyra månaders tid i Louis Poulsens egna lokaler i Köpenhamn.
Olika ljussekvenser testades under fyra månaders tid i Louis Poulsens egna lokaler i Köpenhamn.
Olika ljussekvenser testades under fyra månaders tid i Louis Poulsens egna lokaler i Köpenhamn.
Olika ljussekvenser testades under fyra månaders tid i Louis Poulsens egna lokaler i Köpenhamn.
Teknik

Dynamiskt ljus för bättre kontorsmiljö

Om den anställda får välja, vilken typ av belysning föredrar de? Louis Poulsen har nyligen gjort en praktisk studie på dynamisk belysning på sitt huvudkontor för att ta reda på det.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

I Norden vistas vi uppemot 80 till 90 procent av tiden inomhus. Eftersom ljuset påverkar både vår dygnsrytm och våra hormoner tydligt, är ljusmiljön på jobbet viktig för vårt välbefinnande och livskvalitet. I en ny undersökning om dynamiskt ljus har belysningstillverkaren Louis Poulsen testat hur de anställda på huvudkontoret upplever olika belysning med varierande kombinationer av färgtemperatur och intensitet.

Den vackra, gamla byggnaden vid Kugle­gården har ett fint infall av dagsljus. Den artificiella belysningen består av allmänbelysning och dekorativ belysning. Den dekorativa belysningen skapar varierande ljusmiljöer och -zoner huvudsakligen i de centrala delarna som i mötesrummen samt utmed kanten av kontorsrummen.

Allmänljuset styrs via en väggpanel och har ett inbyggt färgtemperaturjusterbart system, vilket gör det möjligt att styra grundbelysningen genom korrelerad färgtemperatur (CCT). Systemet har ett spektrum från 2700K till 5700K, för att likna dagsljusets färgtemperaturer.

Vanligtvis är systemet förprogrammerat och har en dagsljusgivare men under test­perioden låstes systemet och dagsljusgivaren stängdes av så att belysningen inte kunde ändras manuellt. Skrivbordslamporna var undantaget färgtemperaturen från dessa hölls konstant mellan 2700K och 300 K i ­ hela huset.

Studien pågick under fyra månader – från november 2019 till februari 2020. Fyra olika ljussekvenser testades, var och en under tre veckor så att de anställda fick tillräckligt med tid att uppleva ljuset under olika dagar och veckor. Effekten av sekvenserna dokumenterade de anställda genom ett frågeformulär i vilket de även kunde beskriva både positiva och negativa upplevelser med belysningen vid olika specifika tillfällen.

De fyra sekvenserna

Under samtliga fyra sekvenser vreds ljuset periodvis upp till både max men också till minimum, både i förhållande till färgtemperaturen och intensiteten, till och med till lägen där fluktuationerna var mycket högre eller lägre än vad man normalt skulle rekommendera. Detta gjordes medvetet, för att kunna testa deltagarnas reaktioner vid yttergränserna. Man ville också att deltagarna skulle få tydligt reagera på när ljusupplevelsen blev antingen särskilt positiv eller negativ.

Genom de fyra sekvenserna testades hur deltagarna reagerar på dynamiskt ljus, men också om det spelar någon roll för upplevelsen att arbeta med både färgtemperatur och ljusintensitet.

Sekvens ”Daylight” (1): ”Daylight”-sekvensen följer dagsljusets naturliga dynamik och både intensiteten och färgtemperaturen styrs. Intensiteten går från låga 40% på morgonen och sent på eftermiddagen hela vägen upp till 100% runt middagstid. Färgtemperaturen från varmt (2700K) till kallt (5700K) runt kl. 14.

Sekvens ”Energizer” (2): Den här sekvensen undersöker om energinivån hos deltagarna kan höjas genom små energiboost med hög ljusintensitet och kall färgtemperatur (5700K). Sekvensen baserar sig på forskningsrönen om att det kallare ljuset ökar vakenheten hos oss. ”Energizer” liknar på många sätt sekvensen ”Daylight” med sin varma ljuston på morgonen och sena eftermiddagar, men skiljer sig genom energiboosten kl. 10 och 14.

Sekvens ”Static Intensity (Dynamic CCT)” (3): Den tredje sekvensen ändras endast i färgtemperaturen. Det sker från mycket varmt (2700K) på morgonen och sent på eftermiddagen till väldigt kallt (5700K) runt middagstid. Ljusintensiteten är fast till 100% hela tiden.

Sekvens ”Static CCT (Dynamic Intensity)” (4): I den fjärde sekvensen ändras endast ljusets intensitet. Ljuset har en fast färgtemperatur (4000K) hela dagen medan intensiteten varierar mellan 40 och 100%.

Resultatet

Efter fyra månaders studie analyserades svaren. Av de cirka 60 anställda på huvudkontoret deltog 46 i undersökningen, vilket genererade i totalt 211 observationer under de fyra testperioderna.

Resultatet visar deltagarna upplever sekvenserna där både färgtemperatur och ljusintensitet reglerades betydligt mera positivt än de övriga sekvenserna. De flesta föredrog en färgtemperatur mellan 2700K och 4200K och en ljusintensitet på högst 80 procent. Den sekvens som fick mest negativ feedback var sekvensen med statisk ljusintensitet (3). Här var kommentarerna många och ofta mycket negativa, med klagomål över både huvudvärk och trötta ögon.

Samtidigt visade det sig att ljusupplevelser var olika olika på kontorets olika våningsplan. Till detta finns förmodligen flera skäl, till exempel, skillnaderna på dagsljusnivån, arbetsuppgifterna och tiden på dygnet. På den översta våningen där det finns sluttande fönster, mindre dagsljus och sämre sikt föredrog de flesta dagsljussekvensen (1). Däremot var de anställda på första våningen generellt nöjdare med sekvensen med små energiboost (2). Många upplevde gjorde dem piggare och mera effektiva.

Resultatet visar att en färgtemperatur över 4200K upplevdes som mindre behaglig, flera reagerade mycket negativt på detta. Ett annat ljusscenario som upplevdes negativt var kombinationen av 2700K och hög intensitet.

De flesta uppgav i sina svar att de tänt skrivbordslampan, särskilt på morgonen eller under seneftermiddag. Svaren visar att deltagarna tyckte om att själva kunna få styra sin belysning och skapa ett individuellt ljus. Skrivbordslampan är central för de anställda, speciellt i kontorslandskap men även i cellkontor där man använde belysningssystem som inte går att styras ­individuellt.

Mer kunskap inom området

Syftet med undersökningen hos Louis Poulsen var inte att genomföra en vetenskaplig studie med en slutsats utan testa en teori i praktiken och skapa en dialog. Studien bygger därför på en relativt enkel uppsättning som avser att mäta ett direkt svar på belysning i en typisk arbetsmiljö på Köpenhamns breddgrader.

Resultaten av studien visar tydligt att dynamiskt ljus kan bidra till en bättre arbets- och inomhusmiljö på kontor. Det är tydligt att en bättre förståelse för dynamiskt ljus kan också minska många utmaningar som upplevs i dagens öppna kontorslandskap.

Området förblir komplext och svårt att mäta eftersom ljus är subjektivt och upplevs individuellt. Därför är det är viktigt att studier som denna bara ses som vägledande och som grund för liknande eller mer representativa studier.

Studien är ett första steg på Louis Poulsens resa mot en bättre förståelse för dynamiskt ljus. Den är också en början på en lång rad experiment och projekt där företaget kommer att testa användning av det dynamiska ljuset. Nästa del på huvudkontoret äger rum under den kommande vintern. Då kommer fler lager att läggas till i ljusdynamiken, med syfte att ge en ännu bättre insikt i hur man skapar den bästa arbets- och inomhusmiljön med hjälp
av ljus.

Publicerad den 8 oktober 2020
Ur Ljuskultur Nummer 4, 2020

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare