Ett äldreboende för brukarnas bästa

Äldreboendet på Södra Centralgatan i Gävle är det första inom omsorgsföretaget Humanas där man medvetet har satsat på dynamiskt ljus och ett strategiskt styrningstänk. Där finns 81 lägenheter uppdelade i tio avdelningar på fem våningsplan. Somliga är avsedda för dementa, resten för åldringar som av andra skäl inte längre klarar av att bo kvar hemma. Varje avdelning har kök och ett öppet gemensamt vardagsrum, varje lägenhet en tv med wifi-uppkoppling. Alla plan har inglasade balkonger, här finns en innegård och takterrass med bastu. Humana Gävle är dock inte någon privat lyxvariant för rika pensionärer. Se det hellre som ett pilotprojekt där ny teknik testas. Så här skulle alla framtida äldreboenden kunna bli. Med en ambitiös beställare, som vill satsa lite extra.

Jonas Lindahl är ljusdesigner och utbildad på Beckmans, Eva Bratell husarkitekt i botten. Båda har varit djupt involverade i Humana-projektet. Jag träffar dem på Ljusrums kontor på Södermalm i Stockholm. Vad gör det nya äldreboendet i Gävle så speciellt? Det dynamiska ljuset, den hemlika inredningen?

– Kanske det. I kombination. Framför allt attityden, själva uppdraget. Här gällde det att sätta de boende först, sen personalen och därefter företaget. Ekonomin måste självklart hänga med men fick inte vara avgörande. Den inställningen genomsyrar hela projektet. Humanas fastighetschef Kristoffer Andersson bad oss vända på steken, berättar Jonas Lindahl.

Människan först och främst

Att ljusdesignen och inredningsarkitekturen fick gå hand i hand redan från början har haft stor betydelse för slutresultatet. Ljusrum tog över från White arkitekter och fick bestämma både ytskikt, fast inredning i köken, belysning, färgsättning och all lös möblering.

– Först och främst människan alltså. Vi har noga studerat vad som händer när vi blir äldre. Synförsvagningar och demens kan göra att man blir mer känslig för ljus och bländning. Men också för mörker. Likaså har kunskaper om vad olika färger och material betyder påverkat utformningen, fortsätter Jonas Lindahl.

– En dement person vågar ofta inte gå ut på ett mörkt golv. Det kan kännas som att gå ut i intet. Självklart blev det ett ljusare golv. Det funkar för alla. I vårdsvängen har allt en tendens att sluta i grått eller beige. Man börjar ganska stort men skalar ner, tillägger Eva Bratell. Här har vi fått stöd: ”Håll i! Det är bra med färg.”

Bort från känslan av vård och institution var alltså målet. Ljussättningen skulle bidra till förståelsen av rummet. Beställaren Humana med Kristoffer Andersson i spetsen hade inget emot att implementera ny teknik. En utmärkt kombination och förutsättningen för det dynamiska ljus som nu underlättar tillvaron för både boende och personal i Humana Gävle.

Lägenheterna

Låt oss vandra genom lokaliteterna och titta lite närmare på hur det hela fungerar. Vi börjar med lägenheterna. Tanken här är att man ska, precis som i många äldreboenden, möblera sin bostad med en kär fåtölj, en lampa eller eget bord. Bara sängen finns där från början. Här kompletterad med en specialritad gavel, som innehåller både upp- och nedljus.

I gavelns underkant på finns sensorer som känner av om man går ur sängen nattetid. Då tänds ljuset i rummet till kvällsnivå. På toaletten finns en rörelsesensor; när dörren öppnas tänds belysningen en aning för att sedan sakta slockna.

– Vi har också byggt in ljus i gaveln. Det är riktat upp på väggen men framför allt i taket och ska jämna ut och minimera kontraster då takplafonden är fullt upptänd. Den har vi för övrigt ritat själva. Bara var 90 mm hög fick den vara på grund av traversen i taket, ett måste i varje lägenhet.

Allt indirekt ljus i lägenheterna följer en kurva över dygnet. Vid en viss tid på morgonen tänds det. Till en början är det kyligt, ju senare på dagen desto varmare – innan det sakta släcks ner.

Fast alla är ju inte lika morgonpigga eller kvällströtta? Just det. Därför finns det möjlighet att individualisera det dynamiska ljuset. Mjukvaran kan styras med en app. När en ny person flyttar in går man igenom belysningen och en sjuksköterska ställer in passande värden. Den direkta belysningen är möjlig att reglera i tre nivåer med hjälp av tryckknappar som fått färgglada, förenklade symbolbilder: sol, solnedgång eller månskära.

Vardagsrummet

Förutom briefen ”hemlikt och trivsamt” fanns också orden ”grönska” och ”natur” i bakhuvudet. Orden borgade för naturliga material, trä och textilier med olika taktilitet.

Taket i vardagsrummet tycks lysa upp hela rummet. I själva verket är det pendelarmaturerna som skickar upp ljuset i taket. Utan det hade rummet inte alls fått samma rymd. Både där och i det angränsande köket rör sig ljustemperaturen över dagen. Tidens gång förstärks med ljusets hjälp. Man kan dock dimra upp pendlarna över köksön och borden, så även om grundbelysningen skiftar enligt en given kurva kan personalen påverka den övriga. Knapparna för den manuella regleringen i de allmänna utrymmena är betydligt diskretare än i lägenheterna. Bara personalen ska hitta dem.

Än så länge finns bara en programmering av det dynamiska ljuset, ett standarddygn som hela tiden rullar. Man skulle kunna utveckla systemet och till exempel lägga upp varierande veckor för de fyra årstiderna. Eller ha en sensor på taket så att ljuset förändrades efter vädrets soliga respektive molniga dager. Men fler studier kring välbefinnande och dagsljus krävs för att gå så långt. Kanske alltför många ändringar inte alls ger en bättre miljö.

De inglasade balkongerna på varje våningsplan har gröna växter, en pergola eller berså som silar ljus och skapar skuggor. Där finns också ljusslingor och mer diskret punktbelysning. Målet var att skapa en vacker vy inifrån, lite trädgårdskänsla för åldringar som har svårt att ta sig utomhus.

Specialritat för projektet

I samband med Humana Gävle-uppdraget dammsög Ljusrum marknaden för att hitta de rätta armaturerna. Men nej, ingen pendel med uppljus och med LED-teknik på rätt nivå fanns. Resultatet blev egen design i serie på tre: en plafond till lägenheterna, en för korridorerna och en pendel till vardagsrum och kök. Gemensamt för alla är den plisserade textilskärmen med en liten knapp som håller fast akrylen under.

Just i vardagsrummet var det viktigt med ett indirekt ljus som så att taket lyfte. I lägenheterna behövdes en bred takarmatur för att ut så mycket ljus som möjligt och ändå undvika luminans. Totalt sett finns det fler enstaka ljuskällor i Humana Gävle än på andra äldreboenden.

– Ofta har korridorerna bara en lång, starkt lysande lång plafond. Kanske någon lampett också som går att knäppa av eller på. Utan det dynamiska ljuset, utan styrning, skulle vi aldrig kunna göra något liknande. Vi har använt flera armaturer men tillsammans förbrukar de mindre energi. Vissa lyser bara till hundra procent korta stunder, andra är släckta helt under lång tid och så vidare… Vi fortsätter nu att arbeta med Humana, kommande projekt blir ännu energieffektivare med sensorer i förråd till exempel. Inte ska stå och lysa i onödan, lovar Jonas Lindahl.

Korridorerna

I alla korridorer utanför lägenheterna finns ledsagande ljus som också följer en viss dynamik. Varje downlight är unikt programmerad för att leda de boende mot det gemensamma utrymmet inför frukost, lunch och middag. Mellan måltiderna skiftar ljusstyrkan, det blir tvärtom så att var och en lättare hittar till sitt rum. På kvällen dämpas ljuset för att bli ännu svagare på natten.

Men fungerar det, dras alla verkligen mot ljuset?

– Allt är så nytt så vi vet inte riktigt än. Men personalen är nöjd. Den gillar att ljuset ändras under dagen och att det sker utan att någon måste trycka på olika knappar. Vi vet inte heller hur stor betydelse det har att armaturerna sitter tätare där rummet öppnar sig. Längst bort i korridorerna är det något glesare mellan plafonderna för att förstärka riktningen mot de allmänna ytorna, svarar Jonas Lindahl.

– Sen finns det små downlights, 2-wattare, som du knappt ser. Och lite ljus från handräckena. På natten är bara de tända så att den som eventuellt går ur sitt rum lättare förstår att det inte är läge att gå upp då. Ljuset tydliggör dygnsrytmen, förklarar han.

Vi fortsätter vidare in i avdelningens vardagsrum.

– Här sys alltsammans ihop, säger Eva Bratell. Här har vi jobbat både med indirekt ljus, vertikalljus och allmänljus. Och använt färger för att miljön ska kännas som hemma.

Nytt är nödvändigt

Det finns oerhört många äldreboenden runt om i landet, uppförda under en lång rad av år. Humana Gävle är helt nybyggt och man har medvetet arbetat med dynamiskt ljus.

Går det att installera dynamiskt ljus i redan befintliga lokaler? Frågan går till Jonas Lindahl, Ljusrum.

– Det beror verkligen på hur gammal anläggningen är. Om armaturerna är bestyckade med s.k. magnetiska driftdon som avger ett visuellt flimmer då går det inte alls eftersom man måste arbeta med flimmerfritt ljus i lokaler där människor vistas varaktigt. Är huset nyare och armaturerna bestyckade med elektroniska driftdon, t ex för lysrör eller LED, finns det olika möjligheter beroende på vilken typ av dynamiskt ljus man efterfrågar. Driftdonen i armaturerna måste antagligen bytas ut och då får man en ny anläggning i en befintlig lokal och kan därmed arbeta med ett medvetet dynamiskt ljus.

Vid nybyggnation kan man med fördel använda femledarkablage till alla belysningsarmaturer. Tre av ledarna används för kraft och två för den digitala styrsignalen, t ex DSI eller DALI. Därmed möjliggör man en digital styrning av ljuset ner till 0.1-1% ljusnivå (beroende av den individuella armaturens specifikation). I en befintlig anläggning där man ofta bara har treledarkablage kan det vara kostsamt att dra om kablaget. I dessa fall erbjuder den nya digitala tekniken kostnadseffektiva lösningar som möjliggör en uppgradering till dynamiskt ljus med befintligt kablage. En ny teknik som heter ready2mains (r2m) möjliggör digital ljusreglering ner till ca 10-15% med befintligt treledarkablage. Om man kan acceptera begräsningen i lägsta ljusnivå erbjuder r2m-tekniken erbjuder ett kostnadseffektivt sätt att uppgradera en befintlig anläggning med dynamiskt ljus.

I framtiden kommer det även finnas möjligheter att styra ljuset via radiosignal. I dagsläget är dock tekniken inte tillräckligt tillförlitlig för att användas i offentlig miljö utan används oftast i hemmiljö. Det pågår dock en standardiseringsprocess inom organet THREAD (threadgroup.com) där man inom industrin arbetar med en energieffektiv och säker trådlös kommunikationsstandard för professionell belysning i offentliga miljöer.

Oavsett teknikval, är det dynamiska ljuset här för att stanna och kommer användas i större utsträckning framöver.

– För att kunna hantera styrningen på ett kostnadseffektivt sätt i Humana Gävle krävdes bland annat femledarkablage.

Publicerad den 31 augusti 2016

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2016