Bygganden i Kvarter Stenhöga är ritad av Tham & Videgård arkitekter. Byggnaden vann nyligen det ansedda priset AIT-Award i klassen Kontorsbyggnader.
Temat Grow går igen i omsorgsfulla detaljer som belysta växter, lampor med växter i och gobos som ger lövverksmönster och känslan av att sitta utomhus under ett träd.
Byggnadens namn, liksom ambitionen för medarbetarna – Grow – går igen i inredning och belysning. Till exempel i att highlighta växter och ge ytterligare livskraft.
Arbetsplatserna i form av skrivbord var först beräknade till 1500 medarbetare som till slut blev 1 800. Antalet höj-och sänkbara arbetsbord är idag cirka 800.
Över de mer informella mötesplatserna och fikaytorna är allmänljuset dämpat och mer dynamiskt, här får istälet inredningsbelysnignen ge ljus över mötesborden.
Alla arbetsplatser ligger utmed fasad men även i de inre delarna av huskropparna flödar dagsljuset tack vare de generösa taklanterninerna ovanför de spektakulära trapporna i ek.
Det visuella pendelundertaket ger ett iögonenfallande välkomnande i receptionsytorna. ­Pendeln Alma från Wästberg är ritad av arkitekterna Tham & Widegård.
Arbetsförmedlingen

Frihet och ­variation

Arbetsförmedlingens förändringsresa omfattar kultur, struktur och organisation. Digitaliseringen ska öka och det nya aktivitetsbaserade huvudkontoret är ett viktigt steg på vägen för en ökad samverkan och vi-känsla inom myndigheten.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Hösten 2019 flyttade Arbetsförmedlingen till sitt nya huvudkontor i en nybyggd och högkvalitativt modern kontorsbyggnad i Solna strand, strax nordväst om Stockholm. I sju månader hann medarbetarna bekanta sig med både den nya platsen och det aktivitetsbaserade ­arbetssättet på nio våningar i nästan 20 000 kvadrat­meter av fastighetens totalt 25 000. Sedan spred sig Corona över världen, två våningar stängdes av och varannan plats ”kryssades över”. De allra flesta kom att arbetas hemifrån.

Den stilsäkra kontorsbyggnaden, kallad Grow, är ritad av arkitekterna Tham & Videgård med ambitionen att hålla under lång tid. En trivsam, funktionell och hållbar miljö med innovativa planlösningar att mötas på, stora ljusinsläpp, kvalitativa materialval med lång livslängd och ideliga utblickar mot bland annat gröna takterrasser. Det som först slår besökaren är fasadens vackra, handgjorda tegel och väl inne märks kalksten, sinus­formad betong, varm ek och som sagt; ett flödande ljus.

För Arbetsförmedlingen var den aktivitetsbaserade kontorstypen ny vilket är ett av många steg i en pågående modernisering av verksamheten. Med på resan i det nya huvudkontoret är cirka 1800 anställda.

Ergonomi, tillgänglighet och attraktion

Med på resan var också Light Bureau. Ansvarig ljus­designer Fanny Englund berättar att ljuskompetensen kom in tidigt i processen vilket underlättade hyres­gästanpassningen.

– Eftersom Arbetsförmedlingens kontor upptog ­majoriteten av ytan hade vi en större möjlighet att påverka hyresvärdens utformning parallellt med byggnationen. Vi utformade delar av den fasta grundbelysningen, gjorde tillägg till denna i form av bland annat styrning och växtbelysning samt utarbetade miljö­skapande inredningsbelysning med målsättningen att de olika ”belysningslagren” skulle samspela. Vidare var ett ergonomiskt och tillgänglighetsanpassat ljus viktigt för att alla medarbetare, även de synskadade, ska kunna hitta en arbetsplats med belysning som passar dem, deras behov och arbetsuppgifter, berättar Fanny Englund och tillägger:

– När vi planerade belysningen lade vi också stor vikt vid att skapa attraktion för att få de anställda att gilla både sitt nya arbetssätt och sin nya arbetsplats.

”När vi planerade belysningen lade vi också stor vikt vid att skapa attraktion för att få de anställda att gilla både sitt nya arbetssätt och sin nya arbetsplats.”

Framtida flerbent arbetsplatslösning?

MER arkitekter står för inredningen med koncept­namnet ”Tillväxt” och uppdragsansvariga Anna ­Graah-­Hagelbäck berättar att målet var att skapa ett inspirerande, funktionellt och framtidssäkrat kontor. Ett kontor som stödjer Arbetsförmedlingens verksamhet, deras ”förnyelseresa” och ett aktivitetsbaserat arbetssätt.

– Arbetsmiljö, design, hållbarhet och tillgänglighet har varit viktigt att beakta i allt från layouter, många olika rumsfunktioner, material, skyltning, färgsättning till möbler och inredning. Stor vikt har även lagts vid integrering av teknik och säkerhet, berättar Anna Graah-Hagelbäck och fortsätter:

– En viktig uppgift i samband med det förändrade ­arbetssättet hade en arbetsstrateg från MER arkitekter, Anna-Lena Mårtensson Gillberg. Hennes uppdrag som förändringsledare bidrog till att lotsa medarbetarna genom de olika faserna, utbilda dem i det nya arbetssättet och minska oron vid övergången. Det nya kontoret har, efter utmaningar med ett växande antal medarbetare under byggnadens uppförande, blivit mycket väl mottaget, trots stora förändringar i arbetssätt och att byta innerstaden mot en förort.

På tal om arbetssättet, det aktivitetsbaserade, menar Anna Graah-Hagelbäck att den version vi möter idag är betydligt mer nertonad än de som var först ut runt 2015. Dagens version liknar hon vid en finare hotellounge med olika typer av möbleringar, en lugnare och mer elegant färgsättning.

– Vad jag också märker är generellt ett större och uppriktigt intresse för hållbarhet. Arbetsförmedlingens nya hus är projekterat för att uppnå högsta möjliga klass, miljöbyggnad Guld, med noggrant utvalda material. Det kräver mindre uppvärmning tack vare det nya arbets­sättets mindre ytbehov, har närvarostyrd belysning, återbruk av viss inredning som till exempel 750 stycken arbetsbord och -stolar. Dessutom textilmattor i högsta möjliga miljöklass. Vinsterna har varit många, både mätt i kostnader, sociala aspekter och hållbarhetstänk. Miljöer och layouter är också tillräckligt flexibla för att stödja framtida förändringar. Och jag vill också nämna den sociala hållbarhetsaspekten i en aktivitetsbaserad miljö – känslan av frihet att välja sin plats och variation gör att medarbetarna generellt trivs och mår bättre.

Vad Anna också nämner som en kort framtidsspaning är att en ”flerbent” arbetslösning kan bli aktuell i framtiden; hemma, på kontoret, hos kund och på ett co-working-ställe i hemmets närmiljö.

”Hela projektgruppen var enig i armaturvalet, däremot fick jag och mitt team kämpa för att få igenom ett mer intimt och trivselhöjande alternativ i matsalen.”

Ökad stimulans

Också Light Bureau ville underlätta förståelsen för
det aktivitetsbaserade arbetssättet genom att visa på tydliga zoner med olika ljuskaraktärer.

– Grunden i att bygga attraktion var att erbjuda ­dynamik, se till att belysningen inte blev för platt och enformig. Det handlade främst om ett flexibelt utnyttjande av lokalen i kombination med varierande ljussättningar för olika typer av arbetsuppgifter. Från starkare ljus vid öppna kontorslandskap i söderläge till ett mer dämpat ljus i tysta rum för fokusarbete. Från ytor med ett mer generellt arbetsljus från takets ljuslinjer till sådana där medarbetaren själv kan styra ljuset med skrivbordslampor och dimmers. För att öka stimulansen under arbetsdagen finns loungeytor med mer dämpat och kontrastrikt ljus och andra sociala ytor som skiljer sig ljusmässigt från arbetsytorna, berättar Fanny Englund och påpekar en iögonenfallande ljus­arkitektonisk detalj; linjearmaturerna i taket som var en del av arkitekternas grundgestaltning av byggnaden. Fagerhults klassiska Notor skapar tydlighet, rytm, ger ett gott allmänljus och byggnaden ytterligare karaktär. Närvarostyrd som all annan belysning.

– Hela projektgruppen var enig i armaturvalet, där­emot fick jag och mitt team kämpa för att få igenom ett mer intimt och trivselhöjande alternativ i matsalen. De anställda skulle må betydligt bättre av en belysning som kopplade bort tankarna på arbete under sin lunchrast, hävdar Fanny och tillägger att ytterligare en, ännu mer uppseendeväckande belysningslösning som arkitekterna stod för är de två receptionsytornas visuella undertak bestående av totalt runt 300 pendlar.

– Där lade vi till skenor med spotlights och några pendlar under ”pendeltaket” för att skapa dynamik. Över receptionsdisken lade vi till ett lekfullt inslag i form av en neonslinga för att underlätta orienteringen. Hissarna fick ett dolt släpljus som också framhäver
den vackra, sinusformade betongen. Just att framhäva arkitekturen var en viktig uppgift för belysningen, avslutar Fanny Englund som är, liksom sina kolleger på Light Bureau glad över att ha fått arbeta med ett komplett aktivitetsbaserat kontor där hon tydligt har sett hur zonerna med olika ljusnivåer bidrar till en ­variation som ger de anställda både frihet och val.


Två frågor till Fanny Englund, ljusdesigner, Light Bureau

Foto: Casper Hedberg

Aktivitetsbaserat eller cellkontor?
Fanny, du har varit med som ansvarig ljusdesigner i ­projektet Arbetsförmedlingen, ett aktivitetsbaserat ­kontor och flera andra kontorshus med cellkontor. Vad skulle du säga är de tydligaste skillnaderna när man planerar ljus för de två olika kontorstyperna?

– För en aktivitetsbaserad miljö handlar det om att vi som ljusdesigners behöver ha ett både övergripande och detaljerat förhållningssätt samtidigt för att få många olika saker att stämma överens i en zonindelad helhet. I cellkontoret däremot, planerar vi mer för ett upprepande av likadana rumstyper. Den största skillnaden för användarna är att de i ett cellkontor själva kan styra ljuset medan den aktivitetsbaserade miljön generellt inte ger samma möjligheter. Där handlar det mer om att byta plats istället för att justera ljuset där
du sitter. Det vill säga ett byte till en plats med annat ljus. På Arbetsförmedlingen kan medarbetarna också välja att sätta sig i ett enskilt rum, i princip ett cellkontor, med dimbart allmänljus och skrivbordslampa som de kan styra själva. Men i grund och botten handlar planeringen om samma sak; att erbjuda en bra arbetsbelysning och trivsamma, sociala miljöombyten.

Efter Corona – vad har förändrats?
Att coronapandemin påverkar hur vi kommer arbeta i framtiden. Något som påverkat många av oss är att arbetsmiljön har blivit synonym med hemmet. Vad tror ljusdesignern Fanny Englund på Light Bureau om utvecklingen och sådant som kan tänkas påverka belysnings­perspektivet?

– Jag tror att det som såväl arbetsgivare som ljus­designer är viktigt att ställa sig frågan vad man saknar när man jobbar hemifrån, vad skillnaden är mellan att arbeta hemma och på kontoret. Som att träffa och umgås med kollegerna, men också att kunna fokusera bättre och vara mer effektiv hemifrån än i ett öppet kontorslandskap. Just detta verkar vara två av de ­viktigaste sakerna, de största skillnaderna; det sociala och effektiviteten. Det traditionella kontorslandskapet ger inte tillräckligt stora möjligheter till något av detta och därför kan det aktivitetsbaserade sättet vara bra eftersom det erbjuder en variation mellan umgänges- och fokusplatser.

Fanny Englund nämner också vikten av god ergonomi och bra arbetsbelysning som fler och fler blir varse om efter att ha tillbringat månader på hårda matbordsstolar med taklampan bakom huvudet i det tillfälliga hemarbetsrummet. Kanske leder också alla våra digitala möten till insikter om hur belysning och dagsljus påverkar hur vi ter oss där i rutan.

– Jag hoppas också att fler hyresvärdar inser att det inte duger med statiska ljusplattor i tak och att det inte räcker att hänga upp några Ikea-pendlar bland alla dessa i ett försök att göra det mer trivsamt. Efter ­Corona vill jag se fler satsningar på ett ergonomiskt ljus, och på sociala, inbjudande miljöer.

Publicerad den 22 mars 2021
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare