Hållbar förnyelse på seniorträff

Från en rörig och sliten men mycket ­välbesökt och angelägen träffpunkt till en ännu trivsammare mötesplats där gammalt men renoverat möter nytt. ­Malmgården i Sollentuna, ett stenkast från Sollentuna centrum, har blivit fräschare och mer funktionell. Inte minst tack vare mängden av återbrukade lampor.

–Renoveringen av Malmgården är ett bra exempel på att (och hur) man kan – även med små resurser

– få till stora förändringar om man prioriterar ljusets ­betydelse för helhetsintrycket. Belysningen har spelat en central roll för att skapa dynamik i Malmgården.

Och dynamik är precis vad som krävs för att anpassa den här lokalen till alla dess olika användningsom­råden. Det säger Lotta Löfgren som tillsammans med ­Margaretha Grahn arbetat i projektet. Båda är ­ljus­designer och inredningsarkitekter på Ljusrum.

Återbruk både roligt och viktigt

Till Malmgården kommer upp till 50 seniorer varje dag. Verksamheten är öppen för kommunens alla ­pensionärer måndag till torsdag 9–15.30. På fredagar sköts öppethållandet av volontärer. Sollentuna skänker ett mindre bidrag till aktiviteter, ett gårdsråd funderar kring program och annan sysselsättning.

Malmgården har funnits i olika skepnad sedan 1970-talet, den senaste renoveringen gjordes 2007.

Hög tid för uppdatering alltså. Fastighetsägaren var inte ­ekonomiskt inblandad i omgörningen av ­Malmgården utan hyresgästen, Sollentuna kommun, stod för hela notan. I september invigdes de nygamla lokalerna.

– På Ljusrum är vi vana att arbeta med återbruk av möbler och belysning. Det är både roligt och viktigt. Idag finns flera stora aktörer på återbruksmarknaden för möbler. Men för belysning är det inte lika lätt.

Visst, ­några företag tar in gamla armaturer, konverterar eller gör om dem. Lättast är det att hitta pendel­­armaturer, golv- och bordslampor. Däremot är det svårare när det handlar om lysrörsarmaturer. Ska man bygga om krävs en del jobb samt en ny CE-märkning. Så att bygga om eller byta ut den befintliga lysrörs­anläggningen här var det aldrig tal om, berättar Lotta Löfgren.

Idag är det måndag förmiddag och full rörelse ­överallt. Här sys och stickas, läggs pussel, ritas ­mönster och diskuteras över stickningen. Ett enskilt samtal pågår i ett rum. I snickeriverkstaden håller en inbjuden, yrkeskunnig person en kurs om maskin­säkerhet. Och när klockan slår tio sätter gympan i gång. Alla som har lust släpper vad de har för händerna för att delta.

Före/Efter

Flexibel belysning

Vi träffas i entrén, Lotta Löfgren och jag. En plats som tidigare bara var en sorglig, lång korridor, enligt henne.

–Det är viktigt att man känner sig välkommen redan vid ingången. Så vi målade, tapetserade och satte in en växtvägg för att skapa hemkänsla direkt. Att förbättra belysningen blev en prio för oss.

Den enda belysningen som fanns i hela lokalen var äldre infällda lysrörsarmaturer med lamellbländskydd av aluminium. Någon gång har de konverterats till T5 lysrör och nu efter många år har det blivit en mix av olika färgtemperaturer, allt från 2 700 K till 4000 blandat i armaturerna. Då budgeten var tight så beslutade Ljusrum att återanvända armaturerna men ersätta lysrören med LED-ersättningsrör, 3 000 K. Det gav ett bra allmänljus och lamellbländskyddet gör att man fick en väl avbländad armatur. Många av aktiviteterna på Malmgården, som handarbete och måleri, kräver ett bra ljus. Man får också tänka på att de äldre också är känsliga för bländning.

Därefter lade man till både miljö- och funktionsbelysning. Spotlights ger ett vertikalljus på väggarna och accentuerar tavlor och textilier. Rislamporna här känns lite kul, de leder vägen in. Ljuset blir varierat och intressant. Alla spotlights och pendlar i Malmgården är anslutna till kontaktskenor i taket. På så sätt kan ljussättningen lätt förändras om man vill möblera om.

Före

Efter. Samlingssalens nedpendlade tygarmaturer mjukar upp det platta allmänljuset. Återbrukade möbler och armaturer gör rummet personligt och inbjudande.

–Tilläggen av miljöbelysning, till exempel pendel­lampor som möjliggör aktiviteter av olika slag, är också ofta kopplade till en kontaktskena och styrs via ett enklare styrsystem, förklarar Lotta Löfgren.

Vi går vidare och står strax i ena änden av Torget, ett stort öppet rum där en rad funktioner samsas. Här spelar man biljard eller mahjong. Här finns hantverksbord, en butik, syhörna och en ”datafixhörna” med dator och ett par återbrukade kontorslampor.

Över en liten sittgrupp nära entrén placerades en inköpt återbrukslampa.

Längst ner i rummet står ett stort garnskåp, en av de få inköpta nya möblerna. Genom glasdörrarna syns garnrullar i regnbågens alla färger – både funktionellt och vackert. Likt ett konstverk i fonden.

Malmgårdens yta på ungefär 500 kvadratmeter var från början butiksgalleria med glaspartier åt flera håll. I Torget täcker nu melaninskivor med träkänsla några av dem, andra göms bakom mjuka gardiner. Allt för att skapa mer intimitet och bra akustik. Fortfarande är dock öppenheten stor med samlingssal/matsal och tv-hörna åt ena hållet och insyn till snickeriet och keramikverkstaden åt det andra.

Förutom att byta alla lysrör lades en hel del miljöbelysning till också här. Liksom i entrén och i övriga rum installerades en 3-fas-skena med spotlights så att väggarna och vissa funktioner kunde belysas extra. Som till exempel ”butiken” med dess hyllor längs en bit av ena väggen och sy- respektive datahörnan längre in.

Ibland är det bridgedags och spelborden monteras upp. Då kan de pendlar som hänger i taket framför ­syhörnan i den inre delen av rummet dras ner för att ge kortspelarna ett bra fokusljus.

Pendellamporna över hantverkborden går också att höja om man vill möblera om till julmarknad eller ­modevisning. Då kan folk röra sig fritt under dem.

Före

Efter. Köket som ligger i ­samlingssalen och är hjärtat i lokalen, fick ny arbetsbelysning och återbrukade pendlar över den nya köksön.

I Karamellrummet har man bokcirklar och yoga. De återanvända pendel­armaturerna förstärker närvaron i rummet.

Mer estetiskt, mer funktionellt

”Renoveringen är ett bra exempel på att man kan – även med små resurser – få till stora förändringar om man prioriterar ljusets betydelse för helhetsintrycket.”

I samlingssalen kompletterade man allmänljuset med mjukt formade textillampor. De hänger nu ganska tätt i en del av salen. Rummet har med hjälp av dem blivit både mer estetiskt tilltalande och funktionellt.

I alla delar av lokalen renoverades de bord man ville behålla och stolarna kläddes om. I övrigt köptes det mesta in återbrukat. Väggar målades och tapetserades – allt i den färgskala som Lotta Löfgren/Margaretha Grahn föreslagit och som en arbetsgrupp bestående av trogna besökare också gillade. Inspirationen kom från en fin liten akvarell av Carl Larsson (med mycket rosa och rostrött), där en flicka sitter och väver. Malmgården är i mycket inriktad på just hantverk.

Arbetsgruppen diskuterade sig fram till vad man ville behålla, vad som kändes onödigt eller omodernt och förbrukat. Alla funktioner från tidigare skulle ju vara kvar men helst i en lite mer tydligt organiserad form.

Den stora investeringen på Malmgården blev ett nytt pentry med en köksö. Över den hänger nu begagnade pendlar med riktat ljus. Men arbetsytan har fått en ny bänkbelysning.

Förutom de redan beskrivna rummen finns även några ytterligare, bland annat vävstuga med 16 vävstolar trångt placerade samt ett kök. Även här har lysrören bytts ut och på några ställen har också återbrukade pendelarmaturer placerats. Både för att öka mysfaktorn och förbättra rumsfunktionen.

Nära samarbete för trivseln

Marie Augustsson, anställd av kommunen med titeln ”aktivitetsamordnare”, håller i allt som händer på Malmgården. Hon har arbetat där flera år och stormtrivs. Särskilt nu, när allt är så genomtänkt och fräscht.

”Återbruk blev ordet nummer ett. Framför allt för att kunna hålla nere kostnaderna och följa kommunens miljötänk.”

Hon och Lotta Löfgren samarbetade nära under renoveringens gång. Marie var ju den som visste vad de som brukar komma till Malmgården gillar och ville ha kvar. Vitsen var ju att alla skulle fortsätta att känna sig hemma och välkomna när renoveringen var gjord – inte skrämmas bort av nymodigheter. Det var också önskvärt att verksamheten inte skulle behöva pausa. Lite trixande alltså med hantverkare och provisoriska lösningar. Bara ett par dagar när köket skulle monteras fick man hålla stängt.

Före. Tv-hörnan behövde lite kärlek och omtanke, och en annan typ av ljussättning.

Efter. I tv-hörnan, i samlingssalen, ser man både på film och har sittgympa, belysningen med de tygklädda pendlarna som finns i hela rummet stimulerar till aktivitet.

Före. Det platta ljuset från lysrörsarmaturerna ger ett monotont och diffust ljus. Glaspartierna förstärker känslan av att detta en gång varit en butiksgalleria.

Efter. Torget har fått ny belysning , vi behöll den befintliga allmänbelysningen och bytte till nya LEDlysrör, samt förbättrade helhetsupplevelsen med en blandning av ­återbrukade pendlar och nya spotlights som accentuerar de olika funktionerna.

Lotta, hur tänkte du när ni fick uppdraget?

–Jag ville egentligen öppna upp mer mellan de olika rummen. Flytta några väggar för att få ett bättre utnyttjande av lokalen. Sen när vi satte oss ner och tittade en gång till sa vi: Det är bättre att inte lägga ner pengar på att bygga om utan hellre på att försöka förvandla lokalen så att känslan av trivsel stannar kvar.

–Återbruk blev ordet nummer ett. Framför allt för att kunna hålla nere kostnaderna och följa kommunens miljötänk. Men det handlade också om ett ideologiskt ställningstagande. Varför inte använda det som finns? Så tänkte vi redan från början. En utmaning naturligtvis. Självklart ville vi göra något som vi själva gillade, men besökarna var ändå viktigast.

Och det tycks verkligen som om de trivs, alla jag talar med är positiva och på gott humör.

”Cirka 85 procent av all lös inredning inklusive belysning är återbrukad.”

Positiva och på gott humör borde även de ansvariga på kommunen vara, men de besökande är de verkliga vinnarna. Allt kan inte mätas i pengar och självklart kostar det att renovera. Men märk väl, upprustningen innebär också en hel del energibesparing.

Lönsamt i långa loppet alltså.

Publicerad den 5 december 2024

Ur Ljuskultur Nummer 4, 2024