Dygnsrytm & ljusbeteende

”Vi måste satsa ­betydligt mer på bättre ljuskvalitet”

Sömn- och stressforskaren Arne Lowden serverade en rad fakta om dygnsrytm, ljusbeteende och sömn på ett seminarium, som Glamox anordnade i Stockholm i slutet av november.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

HCL, Human Centric Lighting, har blivit ett begrepp inom belysningsbranschen. Allt ljus ska vara ”människoorienterat”, självklart. Stimulera hälsa och välbefinnande. På ett seminarium nyligen serverade Arne Lowden, doktor i psykologi och knuten till Stressforskningsinstitutet, en rad fakta. Om de togs på allvar skulle vi inte kunna fortsätta att bygga så tätt, inte inreda kontorslandskap med flera meter till närmaste fönster. Eller för den delen inte införa sommartid året om.

– Visst är det härligt med sommartid. En timme extra på eftermiddagen till grillkvällar eller träningspass. Fast sommarkvällarna är ändå rätt långa… I en enkät bland 4.8 miljoner EU-medborgare ville 84 procent att samma tid skulle gälla året om. Nu är det upp till varje land att bestämma. För Sveriges del skulle sommartid hela året betyda att solen gick upp efter klockan nio sjuttio dagar per år i till exempel stockholmstrakten. Med vintertid (säg hellre normaltid) går solen aldrig upp efter klockan nio. En timmes mer morgonljus per dygn under vintern alltså. Därför föredrar så många forskare vintertid året om.

Morgonljuset har stor betydelse för hur vi mår under resten av dagen, enligt Arne Lowden. Med konstant sommartid skulle antalet depressioner öka och sanno­likt också arbetsplatsolyckorna. Definitivt skulle det betyda störningar av dygnsrytmen hos många och föra med sig ett ökat bruk av depressionsdämpande preparat och sömnmedel.”Öppna planlösningar ­motverkar ljusexponeringen och är ett hot mot hälsan.”

Mätningar med en ”pyranometer” visar att vi får 43 procent av all årlig energi från solen på sommaren och 38 procent på våren. På hösten handlar det bara om 14 procent och på vintern ännu mindre, endast 5 procent. Det betyder att bara 19 procent av allt ljus når oss under det mörkaste sex månaderna. Skillnaden mellan norr och söder är inte så stor som vi tror. Dessutom får norra Sverige stor hjälp av snön som reflekterar 95 procent av ljuset mitt på dagen.

Dagsljus, sömn och psykisk hälsa

Alla behöver dagsljus men behovet är individuellt. Den som fått mycket ljus på morgonen behöver inte vara så orolig om ljuset är dåligt på kvällen. Men faktum är att i stort sett hela Sveriges befolkning har brist på direkt solljus under vintern. Vad betyder det i praktiken?

Arne Lowden har i flera studier sett samband mellan dagsljus, sömnsvårigheter och psykisk hälsa. I en undersökning med drygt 15 000 inomhusarbetande personer uppgav omkring hälften att de hade sämre ork och energi under höst/vinter. I den studie från norra Sverige angavs siffran 64 procent och enligt Lowden hade mer än 70 procent liknande svårigheter i när studenter tillfrågades.

– Tonåringar har det jobbigast på hösten, särskilt i november. Brist på solljus och trötthet hänger helt klart ihop. Jag har också sett att studenter som till­bringar mindre tid utomhus blir mer deprimerade än de som är ute mer. Relation mellan utomhusvistelse och depression är entydig.

Enligt Arne Lowden ”avhjälps” problemen idag med medicinförskrivning. Barnmedicineringen har ökat med flera hundra procent de senaste decennierna. Idag får 4 procent av alla 15–19-åringar melatonintillskott medan 7 procent använder sömnmedel, lugnande eller antidepressiva mediciner.

– Som sömnspecialist menar jag att man aldrig ska ge barn sömnmedel. I vår forskning har vi försökt med andra metoder. Till exempel behandlade vi ett antal studenter som känt nedstämdhet med ljusglasögon. De hade på sig dem tjugo minuter på morgonen, kunde äta frukost, borsta tänder och så vidare samtidigt. En grupp behandlades med vitt eller blått ljus, en annan fick rött. Det röda ljuset var ganska starkt, nästan 800 lux. Hos båda grupperna sänktes depressionskurvan. Så nu vet vi att också det röda ljuset påverkar i rätt riktning. Det är alltså troligt att rött ljus också aktiverar vissa delar av hjärnan.

Totalt sjönk symptomen med 26 procent – hos fler än 60 procent av studenterna från allvarliga till moderata. Ingen anledning till medicinering fanns kvar.

Den alltför korta exponeringen av dagsljus under vinterhalvåret hos personer som arbetar inomhus kan i viss mån kompenseras hos den som vistas ute mycket på helgerna. Men inte helt och hållet. Människor som får dagsljus både på helger och under veckan är friskare än de som bara får det på helgerna.

Det elektriska ljuset då?

Att sitta intill ett fönster då, hjälper inte det? Jo, en del. Fast enligt siffror Arne Lowden visar upp sitter bara 66 procent av alla som arbetar inomhus mindre än två meter från ett fönster, resten längre ifrån. Om ljus­styrkan uppskattas till ungefär 1 000 lux utomhus en molnig dag i Sverige på vintern betyder det i själva ­verket bara 62 lux på tre meters avstånd från ett fönster. Det gäller alltså att sitta väldigt nära ljusinsläppet!

– Öppna planlösningar motverkar ljusexponeringen och är ett hot mot hälsan, menar Arne Lowden. Det finns gemensamma rekommendationer i Europa om
att man ska ha en dagsljusstyrka på 300 lux i hälften av rummet åtminstone halva dagen. I verkligheten jag tror inte många kontor når upp till det.

Också nattsömnen påverkas av dagsljuset. Sömn­problem är mycket vanligare på vintern än sommaren. För lite dagsljus försenar insomnandet. Elektriskt inomhusljus (så som det ser ut idag) hjälper inte, menar Arne Lowden. Snarare tvärtom. Enligt hans forskning senarelägger det elektriska ljuset insomnandet med ungefär 40 min. Sömnkvaliteten skiljer sig också åt; den som får lite dagsljus har en mycket mer upphackad sömn och därför en tendens att stanna längre i sängen.

– Min slutsats är att vi måste satsa betydligt mer på bättre ljuskvalitet inomhus. Dagsljuset räcker inte eftersom det moderna livet inte tillåter det, säger Arne Lowden.

För tillfället är han involverad i ett projekt tillsammans med ljusdesignern Jonas Lindahl, Ljusrum, och fastighetsbolaget Humana som driver äldreboenden. Det handlar om att programmera ljus till exempel under morgontimmarna i sovrummen – inte bara laborera med styrka och ljuskvalitet i korridorer och dagrum.

– Vi har prövat med två olika scheman där färgen på ljuset och luminansnivåerna modereras.

Vi vill se om det finns någon skillnad vad gäller upplevd hälsa, till exempel. De som ingår i undersökningen är över 85 år gamla och vistas sällan utomhus. De tillhör en grupp människor som verkligen behöver bra ljus och bättre ljuskvalitet. Som har svåra sömnproblem och som ofta är deprimerade. Väl anpassade ljusförhållanden kan vara ett alternativ till medicinering.

Mer forskning borde också ägnas andra känsliga grupper, menar Arne Lowden. Personer med arbete under jord, helt utan dagsljus. Och skiftarbetare, som har svårt att reglera dygnsrytmen. Hur ska vi ljussätta arbetsplatsen för dem? Vilken ljusdynamik är den bästa? Här finns mycket kvar att studera.

 

Publicerad den 18 mars 2020
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2020

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare