Gästkolumnen
Konsten att beskriva ljuskvalitet
Inom livsmedelsbranschen och produktindustrin finns metoder för att mäta och beskriva den känslomässiga upplevelsen av en vara. Resultaten kan användas för att skräddarsy produkter efter målgruppen. Nu startar ett forskningsprojekt där vi använder några av dessa metoder för att ta reda på hur visuell ljuskvalitet ska beskrivas.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantDet finns ljuskällor som sprider ett mjukt men ändå distinkt sken, och så finns det andra som har ett liksom lite stickande fast samtidigt platt ljus. Det finns också vissa miljöer där allt blir vackert, där ljuset gnistrar behagligt i blanka ytor och där möbler och detaljer markeras av mjuka skuggor. Och så finns det andra miljöer som på något sätt verkar vara täckta av en ljusgrå film.
Allt har samma valör, inget markeras och inget träder tillbaka. Upplevelsen av ljus är en sinnlig process som egentligen inte går att beskriva med fotometriska eller kolorimetriska mått. Vi upplever ljus genom synsinnet precis som vi upplever exempelvis ljud, smak, värme och kyla via andra sinnen. Det går att göra mätningar av både ljusstrålning, ljudvågor och temperatur men det mäter inte upplevelsen, bara några av de stimuli våra sinnen reagerar på i en komplicerad process. Ändå är de enda verktyg vi har för att mäta ljuskvalitet baserade på fysikaliska mått. Det gör paletten av etablerade definitioner för ljuskvalitet ganska begränsad. ”Det går att göra mätningar av både ljusstrålning, ljudvågor och temperatur men det mäter inte upplevelsen.”
Inom livsmedelsbranschen är en beskrivning av smakupplevelsen en del av produktinformationen tillsammans med innehållsförteckningen. Den hjälper konsumenten i valet mellan till exempel den milda eller den heta tomatsåsen, eller de syrliga äpplena istället för de söta. Inom produktindustrin och i forskningsområdet miljöpsykologi finns även metoder för att mäta den emotionella upplevelsen av produkter och miljöer. Biltillverkaren kan med en sådan analys designa sina produkter efter målgruppens preferenser och forskaren kan till exempel ringa in vilka faktorer som gör att en viss miljö upplevs som mer tilltalande jämfört med en annan. De här metoderna är lika användabara för att mäta upplevelsen av ljus!
I ett samarbete mellan Lunds tekniska högskola och Sveriges tekniska forskningsinstitut kommer vi undersöka hur kunskaper i sensorik och miljöpsykologi kan användas för att hitta en ny och bredare definition av ljuskvalitet. Med två pilotprojekt i botten har vi nu startat ett tvåårigt forskningsprojekt där vi tillsammans med ljusbranschen vill ta reda på hur visuell ljuskvalitet ska beskrivas. Vi hoppas att vi får möjlighet att ta del av så mycket som möjligt av den samlade erfarenhet som finns om ljusupplevelse, både genom de forskare och företag som redan är involverade och andra vi möter på vägen!
Publicerad den 10 oktober 2016
Ur Ljuskultur Nummer 5, 2016
Du kanske också gillar:
Gästkolumnen
”Kvalitet och kvalité”
Sitter och funderar över hur man ska klara att köpa belysning på ett sätt som…
Gästkolumnen
Ljuset på gott och ont
Bra belysning är oerhört viktigt, vi inreder med belysning, vi behöver rätt belysning på våra…
Gästkolumnen
All together now!
Lighting design can bring many advantages to urban areas. Sustainability and a thriving night time…