Gästkolumnen

Ljuset på gott och ont

Bra belysning är oerhört viktigt, vi inreder med belysning, vi behöver rätt belysning på våra arbetsplatser, utomhusbelysning skapar trygghet och känns välkomnande. Men hur effektiv är vår belysning egentligen?

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

När jag går min hundpromenad på kvällen passerar jag hus där ytterbelysningen lyser upp både gårdsplan och trottoar. Trevligt, tänker jag att slippa gå förbi mörka nedsläckta hus, för ljuset är ju en del av vår miljö. Det skapar hemtrevlighet och ger en känsla av närvaro. Men det är inte lika charmigt att titta ut genom fönstret en mörk natt och se att samma ytterbelysning fortfarande är tänd. För vem lyser den nu? Vill vi ha belysning för att skapa säkerhet och skrämma bort eventuella inbrottstjuvar finns det många bra och funktionella exempel på fungerande närvaro- och ljusdetektorer. Detsamma gäller våra fotbollsplaner, inte så sällan lyser stora strålkastare upp hela planen trots att ingen spelare eller överhuvudtaget någon aktivitet alls finns på planen. Och inom industrier hittar vi samma beteende, många är de industrier som har en hög uppmätt elanvändning för just belysning under tider då hela personalstyrkan har gått hem.

Det här är ju tyvärr ett ganska svenskt fenomen, eller rättare sagt en följd av våra historiskt låga elpriser. Det kostar för lite att låta en ytterbelysning, en strålkastare eller för den delen en större del av en industrilokal lysa hela natten, det ekonomiska incitamentet blir så lågt att väljer att inte bry oss. Men att det påverkar ekonomin i ringa grad rättfärdiggör inte att låta belysningen vara igång när den inte behövs. Det finns stark konsensus och medvetenhet om att vi behöver ställa om till ökad hållbarhet, en omställning som måste omfatta alla sektorer och nivåer. Energimyndigheten har räknat fram att all ineffektiv belysning i våra svenska hem motsvarar en elanvändning på ca 2 000 000 MWh per år, eller om man vill uttrycka det i antal eluppvärmda villor – ca 100 000 stycken. Och räknat på annat sätt – en klimatbelastning på ca 2 miljoner ton C02 varje år.

Ett hållbart samhälle är vår enda väg framåt. Det är inte längre frågan om vi vill eller hur mycket vi kan göra. Hållbart tänkande och hållbart beteende måste genomsyra hela vårt samhälle. Och i detta så viktiga och avgörande arbete är en effektiv och bra belysning en grundsten. Och vi kan bättre än vad vi gör nu.
Louise Trygg, professor i Energisystem
vid Linköpings universitet

Publicerad den 5 april 2016
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2016

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här