Ljusforskarna från Lund

Katarina Henning

Ljusdesigner (MSLL) landskapsarkitekt (MSc) och doktorand i miljöpsykologi:
Forskningsprojekt: Ljusets inverkan på social samhörighet och interaktion

Hur kom du in på temat ljus/belysningsdesign? Vad har du för bakgrund?
– Jag är landskapsarkitekt och ljusdesigner. Under min utbildning upptäckte jag att ljus formar vår miljö, både interiört och exteriört. Jag undersökte tidigt hur och på vilket sätt ljuset kan användas för att skapa rumslighet och trevnad. Under min utbildning vid Bartlett School of Architecture i London fick jag en djupare vetenskaplig syn på ljusets inverkan. Ljus påverkar ju oss både visuellt, biologiskt och emotionellt. Att få möjlighet att förkovra sig inom detta ämne är en ynnest. När den här doktorandtjänsten utlystes sökte jag direkt, började här i juni.

Vad handlar din forskning om? Utgångspunkt? Metod?
– Utgångspunkten för min forskning är att undersöka hur ljus påverkar människors samhörighet och sociala interaktion i deras närmiljöer. En fältstudie av ett antal torgmiljöer i lokala bostadsområden i Malmö stad ska därför genomföras. Vidare ska vi utveckla en så kallad ”walkshops metod” som inkluderar representanter från Malmö stad, boende, bostadsbolag samt masterstudenter inom Sustainable Urban Design (SUDes) här i Lund och ljusdesignstudenter från Aalborg Universitet. Vi kommer att ha workshops och diskussioner i fokusgrupper och ljusets inverkan undersökas i ett antal tillfälliga ljusinstallationer. Forskningsarbetet ska pågå i fyra år. Jag tänker mig att resultaten ska sammanställas i ett antal vetenskapliga artiklar, en avhandling samt även i en mer tillgänglig populärvetenskaplig rapport.”Min intention är att öka medvetenheten om hur ljus bäst används som gestaltningsmedel i urbana miljöer.”

Vad hoppas du att forskningen ska leda till praktiken?
– Medvetenheten om ljus är inte särskilt stor. Många människor tycker och känner att ljus att viktigt. Men kunskaperna om hur man ska använda ljuset för att skapa bra miljöer är rätt låg. Jag har jobbat i tjug år med detta och hela tiden bara kunnat motivera mig med intuitiva argument trots att jag tror mig veta vad som är bra eller dåligt. Nu vill jag ta fram metoder som gör det lättare. Att kunna säga med bevis att det här och det här bör göras. Vi kommer ju att göra djupintervjuer och verkligen undersöka alla faktorer som har betydelse i sammanhanget. Jag har aldrig haft tid och resurser att göra det tidigare.
Tänk att kunna säga: ”Nu har vi studerat detta till fullo.” Att äntligen få torrt på fötterna. Ofta har mina argument känts luddiga.

Min intention är att öka medvetenheten om hur ljus bäst används som gestaltningsmedel i urbana miljöer. Kunskaperna om hur man ska använda ljus för att skapa bra miljöer måste spridas. En ljusdesigners arbete motiveras ofta med intuitiva argument för vad som är bra eller dålig ljusutformning. Nu vill jag ta fram metoder som bevisar hur och varför vi bör utforma ljusmiljöer. I mitt forskningsprojekt får vi tillfälle att undersöka alla faktorer som har betydelse i sammanhanget. Tänk att inte bara kunna uppvisa fina miljöer, men även påvisa det vi i forskningssammanhang kallar causality ­(orsakssamband). Jag längtar efter att kunna berätta: ”En miljö bör utformas så här därför att…”

Pimkamol Mattsson

Arkitekt och doktorand i miljöpsykologi:
Forskningsprojekt: Energieffektiv utomhusbelysning längs gångvägar för människor med särskilda behov samt Beteendeinterventioner för att främja energieffektivt beteende i förskolan

Hur kom du in på temat ljus/belysningsdesign? Vad har du för bakgrund?
– Jag kommer från Asien och när jag först kom till Sverige ville jag gärna ha starkt ljus men det var svårt att hitta. Då blev jag intresserad av de kulturella skillnaderna och av hur olika ljus påverkar oss. Är arkitekt och har jobbat mycket med inredning, sysslat med att välja belysning och armaturer. Att fortsätta studera belysning blev därför rätt naturligt för mig.

Vad handlar din forskning om? Utgångspunkt? Metod?
– Jag disputerade 2015 med avhandlingen Do lighting control and user interface design matter to occupant behaviour? The case of optimal lighting use in non-residential buildings. Där tittade jag på hur man med hjälp av användarvänlig design kunde påverka energi­användningen eller möjligheterna för människor att spara energi.

Nu arbetar jag med ett projekt om utomhusbelysning med fokus på personer som är synskadade eller har synnedsättningar. De är inte helt blinda men har olika typer av svårigheter. Hur ska de kunna röra sig på bästa sätt när det vinter och mörkt? Vi vill gärna att de ska känna sig trygga och kunna röra sig på egen hand i stadsmiljön. Både på kvällar och under vintern. Jag samarbetar med Malmö stad och har samlat en massa information som jag nu ska sammanställa och analysera. Det arbetet ska vara färdigt i slutet av detta år.

Jag jobbar också med ett annat projekt som handlar om barn och energi. Där har jag testat om spel och påminnelser, som till exempel skyltar, kan få barn att släcka efter sig på förskolan. Här samarbetar jag med Lunds kommun. Jag har gjort en förstudie och ska fortsätta att testa spelen och skyltarna. Arbetet ska vara färdigt nästa år.

Vad hoppas du att forskningen ska leda till praktiken?
– Jag hoppas så klart att det ska bli en bättre ljusmiljö för människor med synnedsättningar framöver. Men jag menar också att om man gör miljön lättillgänglig och säker för synskadade så kommer det också att gagna alla oss andra i samhället.

När det gäller förskoleprojektet hoppas jag att barn på ett tidigt stadie ska bli medvetna om att man på ett enkelt sätt kan spara energi genom att släcka efter sig.

Johan Rahm

Ingenjör, psykolog och doktorand i miljöpsykologi:
Forskningsprojekt: Offentlig utomhusbelysning i Hyllie: Energianvändning och upplevelse

Hur kom du in på temat ljus/belysningsdesign? Vad har du för bakgrund?
– Jag är civilingenjör i miljöteknik (Ekosystemteknik) från början. Under studietiden blev jag mer och mer intresserad av psykologi, började läsa miljöpsykologi och gjorde min master på ingenjörsprogrammet med miljöpsykologisk inriktning. Parallellt med ingenjörsstudierna gick jag psykologprogrammet och arbetade därefter som psykolog, men följde ändå med vad som hände inom området miljöpsykologi. Jag var intresserad av interaktionen mellan miljö och beteende kopplat till energianvändning. Så när den här tjänsten utlystes (med fokus på fotgängare och utomhusbelysning) sökte jag.

Vad handlar din forskning om? Utgångspunkt? Metod?
– Jag ser på utomhusbelysning i stadsmiljö, ur fotgängarens perspektiv. Det gäller att skapa förutsättningar för fotgängare också efter mörkrets inbrott. Att ta sig till bussen eller till olika destinationer i staden. Då har belysningen stor betydelse. För hur väl man ser och för hur man upplever platsen. Människor har olika behov beroende på ålder och eventuella synnedsättningar. Därför är det viktigt att hitta sätt att utvärdera belysning som beaktar dessa olikheter.

Jag undersöker hur olika typer av ljuskällor påverkar hur väl man ser, hur den belysta miljön upplevs och hur trygg man känner sig. Jag är också intresserad av belysningens inverkan på det faktiska beteendet, om belysningens utformning spelar roll för var man väljer att gå. Och hur man rör sig i den belysta miljön. Vi har i samarbete med Malmö stad gjort studier i ett fullskaligt labb, fältstudier i Pildammsparken och fokusgruppsdiskussioner. I fokusgrupperna framkom belysningens betydelse för trygghet och att människor undvek dåligt belysta platser, vilket leder till långa omvägar. Hela forskningsarbetet är planerat att presenteras under nästa läsår.

Vad hoppas du att forskningen ska leda till praktiken?
– Med utgångspunkt i en systematisk litteratur­genomgång har vi skapat en överblick över vilka mått och metoder som finns för att fånga människors upplevelse av utomhusbelysning. Ett urval av dessa anpassades därefter för att kunna användas för att utvärdera olika belysningslösningar. Metoderna testades i labb och på olika platser i fält. Förhoppningen är att kommuner ska kunna ta del av metoderna och använda standardiserade sätt att utvärdera ljuskällor. Inför stora upphandlingar kan man använda sig av dessa metoder (eventuellt sätta upp en pilotanläggning) för att inte bara förlita sig på ljussimulering. Många kommuner i landet är i färd med att byta ut sin belysning. Då vore det bra om man kunde använda metoderna för att utvärdera fotgängares upplevelse och på så sätt göra valet av nya ljuskällor mer lyckat.

Kiran Maini Gerhardsson

Arkitekt och doktorand i miljöpsykologi
Forskningsprojekt: Avhandlingsarbetet är en del av forskningsprogrammet
Swedish Healthy Home i vilket flera institutioner ingår i

Hur kom du in på temat ljus/belysningsdesign? Vad har du för bakgrund?
– Jag tog min arkitektexamen här på LTH 1990, jobbade sedan med bostäder och stadsutveckling som anställd på ett arkitektkontor. Startade eget i början av 2000-talet med inriktning på miljöanpassade bostäder och hållbar stadsutveckling. Som arkitekt är det ju naturligt att hålla på med ljus, dagsljus i alla fall. Fast vi är jättedåliga på elektriskt ljus och jag var dessutom intresserad av högre studier. Så när den här tjänsten blev ledig sökte jag. Den handlar om bostäder och hälsosam belysning.

Vad handlar din forskning om? Utgångspunkt? Metod?
– Jag har precis avslutat mitt tredje år, har ett och ett halvt år kvar. Sen är det meningen att jag ska visa resultatet av fyra undersökningar. Huvudfrågan är ”Hur ser samspelet ut mellan människor och ljusrelaterade produkter i hemmet” ur ett användarperspektiv. Inte minst med tanke på den tid vi lever i med den snabba utvecklingen av belysningsteknik och när hemmet digitaliseras alltmer. Mer konkret handlar min forskning om acceptansen för ett nytt individanpassat belysningssystem. Syftet är att förbättra dygnsrytm och sömn som indirekt påverkar hälsan. Systemet bygger på bärbara sensorer. Dessa skickar signaler till en app, som sedan styr belysningssystemet i hemmet. Hur är då acceptansen för att bära dessa sensorer? De ska ju användas en viss tid så att belysningen kan anpassas till individens behov. Och hur ser acceptansen ut för att bära med sig mobilen i hemmet hela tiden? För det krävs i den prototyp som vi utvärderar. Men jag tittar även på acceptansen för den del av ljusspektrumet som ljusprogrammet har räknat ut är det bästa för individen. Jag har använt mig av enkäter och intervjuer med bland annat tjugoåtta informander.

Som grund började jag med att se på det befintliga i 12 bostäder. De 12 deltagarna i intervjustudien fick dessutom fotografera av sina armaturer. Drygt 500 lundabor fick också svara på en enkät om ljuskällor, placering och ljusrelaterat beteende.

Vad hoppas du att forskningen ska leda till praktiken?
– Jag hoppas att människor blir mer medvetna om alla andra effekter som ljuset har, inte bara det estetiska och den praktiska nyttan utan också till exempel hälsoeffekterna. Folk känner kanske till ljusterapi men ljus är viktigt också för friska människor.

Somliga kommer nog att tycka att ett individanpassat belysningssystem kan vara intressant att använda. Det borde vara särskilt viktigt för skiftarbetare. Men systemet måste vidareutvecklas, bland annat så att de bärbara enheterna kan integreras naturligt i vardagen.