Både Beata Denton och ­Jessica Linefors menar att tacksamheten över någon som ”täcker glappet mellan kompetenserna” är stor. ­Deras rådgivande roll på kontoret tillvaratas med besked.
Samverkan

Ljuskompetensen flyttar in

Plötsligt händer det! Fler och fler arkitektkontor väljer att bygga upp en intern ljuskompetens som ger ljusdesigner möjlighet till en mer dynamisk dialog, att på allvar delta i gestaltningen och bidra med teknisk superkompetens. Kan detta förändra branschen?

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

I slutet av 2017 gjorde analysföretaget Novus, på uppdrag av Belysningsbranschen, en undersökning med syftet att undersöka hur arkitektkontor anlitar och använder sig av ljusdesigners. I resultatet, baserat på 107 intervjuer, framgår att ­elkonsulten var arkitektens förstahandsval, att intresset att anställa en ljusdesigner var så gott som obefintligt och att endast sju procent av arkitektkontoren hade en anställd ljus­designer. Bara ett av tio arkitektkontor ­anlitade ljusdesigner och då i ungefär hälften av sina projekt. Och inte ett enda av de tillfrågade kontoren hade planer på att anställa en ljusdesigner. Kort sagt ett rätt nedslående resultat och en insikt i att det fanns mycket kvar att göra för att få ­arkitektbranschen att förstå belysnings­frågans komplexitet och värdet av ljus­designerns kompetens.

Men så plötsligt tycks en förändring vara på gång. Både hos arkitektkontoren och hos ljusdesigner som arbetat hos de stora belysnings- och teknik­konsulterna. Nu satsar till exempel Liljewall Arkitekter med drygt 220 anställda, och Reflex Arkitekter, med en 70-hövdad personalgrupp, på egna ljusavdelningar. I januari 2019 startade de sistnämnda en inrednings-och ljus­designavdelning med 20 anställda ­under varumärket Reform. Detta för att ”skapa tydlighet kring ambitionen att bli vassast i Sverige på att inreda och ljussätta arbetsmiljöer och kontor”. Beata Denton, ­arkitekt och en av tre ljusdesigner på Reform, leder det belysningsrelaterade arbetet och ­menar att intresset för och kunskapen om ljus ­börjar bli större hos beställaren vilket arkitekt­kontoren nu hörsammar.

– Ända sedan jag själv började intressera mig för ljus som en egen disciplin har jag missionerat för att sprida kunskap hos de beställare jag arbetat med. Att arkitektur, inredningsarkitektur och belysning är de tre ben som både lyfter projektet och ­varandra. Det har gått långsamt men nu verkar polletten ha börjat trilla ner hos allt fler beställare, säger hon och får medhåll av Jessica Linefors på Liljewall:

– När jag för drygt två år sedan bestämde mig för att efter åtta år på ÅF Lighting söka mig till ett arkitektkontor märkte jag att det fanns ett intresse hos fler arkitektkontor än jag hade räknat med. Till exempel sökte både White och Tengbom vid den här tiden ljusdesigner till sina verksamheter, något som jag tror väckte ett intresse, kanske till och med startade en trend, även hos mindre arkitektkontor. Och jag förstod i mina samtal med arkitekterna att fler ser ljusdesignern som en stark, gestaltande länk mellan arkitekten och elkonsulten, en kompetens som de anser har saknats i projekten.

Gestaltningskunnande som gifter sig

Att Jessica Linefors sökte sig till ett ­arkitektkontor berodde dels på viljan att i början av projekten komma in och visa på ljusets roll tidigt i gestaltningen. Dels på möjligheten att ha en ständigt pågående diskussion om ljus med sina arkitektkollegor.

– Främst var det diskussionerna som lockade, att till exempel en fasadbelysning inte bara blir business utan en integrerad del i helhetskonceptet och den tänkta ­gestaltningen av byggnad och plats. Jag tycker kvaliteten på mitt arbete blir ­högre om den här typen av kunskap för­medlas och diskuteras på en daglig basis, säger hon och Beata Denton berättar att just den dagliga dialogen mellan ljus­designer och arkitekt är något hon strävar efter i uppbyggnaden av en ljusstudio inom Reform. Och att de olika yrkesrollerna lär sig om varandras kompetenser.

Jessica Linefors berättar att hennes nyanställda kollega Julia Hoflund Engberg, som också arbetat hos ÅF, angav dels det mänskliga perspektivet som en viktig faktor för jobbytet, dels vikten av multi­disciplinära team för att kunna säkerställa kunders och beställares allt högre ställda mål och krav i projekt.”Vi tar också höjd när det gäller att arbeta med ljuset ur ett hälso- och välbefinnande perspektiv.”

– Vi ansåg båda två att vi tidigare mycket sällan hade tid att reflektera över varför vi gör som vi gör och för vem. Den mänskliga aspekten, den slutgiltiga brukaren av våra projekt, är mycket mer närvarande i diskussionen på ett arkitektkontor, berättar hon.

På frågan om hur ljusdesignerns kom­petens tas emot av arkitektkollegerna menar både Jessica Linefors och Beata Denton att tacksamheten över någon som ”täcker glappet mellan kompetenserna” är stor – deras rådgivande roll på kontoret tillvaratas med besked. Ljusdesignern har ju till skillnad från elkonsulten ett stort gestaltningskunnande som gifter sig med detsamma hos arkitekten, menar de och ­Jessica tillägger att det dock aldrig handlar om att ta elkonsultens arbete utan att ­rollerna kompletterar och behöver varandra för att skapa de bästa lösningarna.

Denton och Linefors tror också att arkitekternas respons på deras närvaro på kontoret handlar om en utbildningsfråga. Att det på arkitektutbildningarna dessvärre inte talas så mycket om betydelsen av ljus och en väl genomtänkt belysning. Därför vet många arkitekter inte vad en ljusutbildad person kan bidra med.

– På arkitektkontoren är det nu en lärande- och lära-känna-process. Vi anses kunna kommunicera rådgivande och förståelsen för att vi också kan både gestaltning och teknik ökar. Lite beroende på när vi ­kommer in i ett projekt kan vi ju ta antingen en mycket aktiv projekterande roll, eller en mer rådgivande där vi ingår i en referensgrupp gällande gestaltning eller som ett stöd vid val av allt från material till byggnadstekniska lösningar, säger Jessica Linefors och tillägger att de flesta arkitekter hon mött dock har en stor förståelse för att ­ljussättning och belysningsprojektering idag kräver specialistkunskap och att ­ljusdesignerns kunskap är bred. Rollen innebär att vara ständigt uppdaterad på allt från den allt snabbare teknikutvecklingen till ofta högt ställda energi- och miljömål och framförallt – att förstå de mänskliga aspekterna av ljus och hur ljus och rum kan samverka i en finstämd harmoni.”De flesta arkitekter jag mött har en stor förståelse för att ljussättning och belysningsprojektering idag kräver specialistkunskap.”

– Vi tar ju också höjd när det gäller att arbeta med ljuset ur ett hälso- och välbefinnande perspektiv. Vi visar också på kunskap och engagemang när vi är på plats och riktar, provbelyser, dimrar och tar dessutom ansvar för byggnaderna på natten gällande fasadbelysning och inomhusbelysning som i värsta fall kan förstöra ljuslandskapet runt omkring, tillägger Beata Denton.

Låt oss komma in på idéstadiet!

Beata Denton tar gärna in externa uppdrag till ljusstudion på Reform.
– Men viktigast är att kontorets egna arkitekter använder oss. Inrednings­arkitekterna var väl införstådda med hur vi kan samarbeta. Husarkitekterna hade en lite längre startsträcka, men nu börjar de också komma med projekt, vilket är fantastiskt roligt, berättar hon.

Jessica Linefors på Liljewall Arkitekter menar att målet med den interna ljuskompetensen är att ha 100 procents beläggning genom interna uppdrag. Jessica har dock även anlitats av externa arkitekter och elkonsulter i några uppdrag sedan hon började på Liljewall för knappt två år sedan. Och hittills har det fungerat utmärkt.

Men innebär det att ni faktiskt konkurrerar med renodlade belysnings- och ljusdesignföretag, både stora och små?
– Det är inte alls vår eller företagens ambition, avdelningarna är ju så små att de mer är att betrakta som komplement. Målet för oss är snarare att lyfta ljus och belysning på den dagliga agendan så att medvetenheten och förståelse om ljus ökar generellt. Men att konkurrensen ökar lite grand är ju bara bra, säger Jessica Linefors med glimten i ögat.

– Mest av allt handlar det om att i nära samarbete med våra arkitektkolleger öka förståelsen hos beställarna och fastighetsägarna för betydelsen av belysningsarbetet och låta oss komma in redan på idéstadiet, menar Beata Denton och tillägger att det på sikt kommer att gagna både belysningslösningarna, brukarna och ekonomin.

Experter och hjältar

På frågan om hur deras chefer tänker ­säger de båda att de vore intressant att höra, så hallå Harald Gamrell, kontorschef på ­Liljewall Arkitekters stockholmskontor. Vad betyder er satsning på fler ljusdesigner?

– Helt enkelt att vi stärker vår kärnverksamhet genom att tillföra ytterligare en spetskompetens. Det kommunicerar vi tydligt till exempel på hemsidan och i möten med beställarna. Släck ljuset så inser alla hur betydelsefullt det är, framför allt lyfter det fram vad både hus-, inrednings- och landskapsarkitekter gör, berättar han och fortsätter:

– Att det sker just nu har att göra med att Liljewall har utvecklats kraftigt de senaste åren och satsningen gör oss ännu mer attraktiva med en viktig kompetens att erbjuda. Tiden är också mogen för dem som gick den relativt nya ljusutbildningen att ta plats på marknaden. De flesta av dem landade hos de stora teknikkonsulterna där jag personligen tycker att de hamnade fel. På arkitekt­kontoren får de en mer dynamisk dialog, de får på allvar vara med i gestaltningen och ses som tekniskt superkompetenta. Kort sagt är ljusdesignern mer kreativ och friare hos oss, de ses som experter och hjältar!

Harald Gamrell menar att utmaningen bland annat ligger i att sprida kunskapen om vad ljusdesignern kan och hur kompetensen ska säljas – som specialister eller del av det arkitektoniska uppdraget. Han sammanfattar det som en spännande tid.

Även Peter Sahlin, partner på Reform, menar att intern ljuskompetens handlar om att förtydliga arkitektkontorets erbjudande och höja attraktionen.
– I Reform jobbar vi med insidan och mot kunder som behöver kompetenserna ­inredningsarkitektur och ljusdesign. ­Hyresgästen utgör ungefär hälften av våra kunder och de vet hur viktigt ljuset är. Den stora utmaningen handlar om att förklara detta för fastighetsägarna som är mer teknokratiska och vana vid att ­elkonsulterna står för belysningen. Det gör vi genom att framhäva ljusdesignerns specifika kompetens som en oerhört viktig del av upplevelsen, berättar han.

– Våra ljusdesigner är lätta att integrera i inrednings- men lite svårare i husprojekt men där hävdar vi ju gentemot beställaren att belysningen är del av helhetsdesignen, inte av tekniken. Jag tror att mycket kan ­göras genom att visa på goda referens­uppdrag för att öka förståelsen. Bland ­annat lyckades vi för en uppdragsgivare lägga hela ljusanläggningen på hyran ­istället för att betala för den som en fast inventarie som inte går att ta med sig,
avslutar Peter Sahlin och tillägger att han mycket väl kan tänka sig att Reforms ljusdesigner i framtiden kan arbeta med egna projekt som de övriga på kontoret
inte är inblandade i.

Hjälps åt för ökad förståelse

Vad Jessica Linefors och Beata Denton ibland återkommer till är behovet av fler gemensamma forum för ljusdesigners och arkitekter. Möten och diskussioner, såväl formella som informella sammanhang, är vitalt för att de båda grupperna ska lära känna varandras kompetenser och skapa gemensamma plattformar för såväl samarbeten som kunskapsutbyten. Samma sak med artiklar i varandras branschtidningar.

– Och inte bara med arkitekterna – jag vill också ha en bättre dialog med fastighetsägarna om hur vi får mer dynamisk ljus­sättning och en högre lägstanivå, säger Beata Denton och Jessica Linefors fyller i:

– Vi måste också arbeta för att ljus­designer som roll ska få en naturlig plats i samtliga projektgrupper på samma sätt som ventilationskonsulten, akustikern eller den tillgänglighetssakkunnige. Ljus och belysning är en så pass viktig fråga att den borde behandlas separat för att skapa den absolut bästa ljusmiljön för det specifika projektet och de människor som ska uppleva den. Vi behöver alla i branschen hjälpas åt för att lyfta dessa frågor och öka förståelsen hos våra beställare!

Publicerad den 27 november 2019
Ur Ljuskultur Nummer 6, 2019

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare