Ljustunnlar & stolpskogar

Idag har vi standarder som främst ställer belysningskrav på horisontella ytor. Där den gamla, analoga tekniken gav en hel del spill- och vertikalljus var detta inte något nämnvärt problem. Dagens ljusverktyg och LED-armaturer, i sin tur, har en mycket precis teknik, minimalt med spilljus och begränsat med vertikalljus, vilket måste tas hänsyn till så att vi inte skapar det som idag är vanligt förekommande, nämligen ljustunnlar och stolpskogar.

Vi belyser gångvägar och gator många gånger så effektivt att vi skapar ljustunnlar. Omgivningen känns mörk och otrygg när kontrasten mellan ljustunneln och omgivningen blir för stor. Mer ljus på vägen är fel lösning här. Vi måste prioritera vertikalljuset i våra yttermiljöer!

När den gamla tekniken regerade blev gångvägen bredvid bilvägen ofta relativt bra belyst, tack vare spilljus från gatuarmaturerna. Även omgivningen runt gator och gångvägar fick sin spilljusbelysning så kontrasten mellan kommunikationsyta och omgivning fungerade. Idag måste vi tänka på att ljussätta även omgivningen runt själva bilvägen och jobba mer med helheten.

Vad är då viktigt att belysa? Till exempel ytor som gång- och cykelvägar, övergångsställen, busshållplatser, GC-tunnlar, m.m. och det med omsorg och kunskap. Vi kan inte som förr räkna med att spilljuset ”räddar” helhetsljussättningen. ”Detta är inte ­acceptabelt! Vi måste göra något åt detta! Vi har ­kunskapen. Vi har verktygen. ”

Det finns idag fantastiskt bra ljusverktyg med modern teknik, exakta ljusbilder hundratals olika effekter, olika ljusfärger med LED som har en livslängd på 50 000 timmar och ibland mer. Dessa kan vi också enkelt styra med närvarosensorer, ljusstyrningssystem, m.m. så vi kan skapa rätt ljusmängd på rätt plats när det behövs. Varför använder vi inte denna teknik på rätt sätt? Varför ljussätter vi gator och gångvägar som vi gjorde med den gamla tekniken? Varför kompenserar vi spilljuset vi hade tidigare med ytterligare en stolpe så vi skapar en skog av stolpar och en ljustunnel till? Varför ljussätter vi inte övergångställen?

Detta är bara några av många de frågor som gör mig oroad när det gäller framtidens utemiljöer. Läser man dagstidningsklipp om belysning idag hittar man oroväckande många som tar upp otrygghet i våra utomhusmiljöer. ”Motionsspåret har inte blivit tryggare med det nya LED ljuset” kan vara en rubrik. Varför inte då? Jo, för det blev en ljustunnel med en mörk omgivning!

Detta är inte acceptabelt! Vi måste göra något åt detta! Vi har kunskapen. Vi har verktygen. Vi har tekniken. Det är dags att börja använda det på rätt sätt!

Johan Elm, ordförande för Belysnings­branschens Tekniska kommitté

Publicerad den 21 mars 2017

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2017