Alexander är i grunden landskapsarkitekt, men blev redan under studietiden intresserad av ljus och fortsatte därför vidare med studier i ljusdesign för att utbilda sig även till ljusdesigner. Bländning är en vikitig fråga som borde diskuteras mycket mer än det görs idag, tycker Åsa Gullstrand.
Alexander i företagets nya kontor på Roslagsgatan i Stockholm.
Intervju

Med fascination för rumslighet & platsens själ

När Alexander Cederroth upptäckte hur mycket man kunde göra med ljus bytte han bana från landskapsarkitekt till ljusdesigner. Efter femton år i yrket har han bidragit med många spännande ljusmiljöer som fått stor betydelse för människors vardag.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

”Jag tycker om när det går att hitta en konceptuell idé och röd tråd som fångar platsens själ och som kan beröra de boende och andra som vistas i området.”

Det lyser inbjudande inifrån den generöst glasade fasaden på Roslagsgatan. Här, nära Odenplan i Stockholm huserar Black Ljusdesign i nya fina lokaler.

– Vi flyttade hit i november förra året och lade ner mycket energi på att renovera och se till att vi skulle få det som vi ville. Sen kom Corona och allt stannade upp. Men nu har det lossnat igen och vi har fått in många spännande uppdrag, berättar Alexander Cederroth, som numera är ensam ägare till Black Ljusdesign efter att tidigare kompanjonen Niklas Ödman bytt spår och startat eget inom cykelbranschen.

Alexanders bakgrund som landskapsarkitekt har lett till att en stor del av uppdragen kommit att handla om exteriöra miljöer.

– Det roligaste är att kunna jobba med både interiöra och exteriöra projekt. Exteriöra miljöer är mer intressanta för att de har så stort nyttovärde för allmänheten. Interiöra är spännande för att det ofta handlar om så snabba processer och för att man alltid har tredimensionella rum och många ytor att jobba med, säger Alexander.

Han tycker att en fördel med exteriöra projekt är att ljusdesignern ofta är involverad i program- och projekteringsfasen och får större möjlighet att vara med och påverka den slutliga lösningen. Benägenheten är heller inte lika stor att byta ut armaturer eller de förslag som tagits fram.

– Inomhus är det inte alltid lika självklart att anlita en ljusdesigner, utan arkitekten kanske löser belysningen med hjälp av en elkonsult istället. Oss kanske man kontaktar först när man vill ha en ljusinstallation – medan vi också brinner för att få jobba med funktionsljuset fast mer rumsligt.

Bakgrund

Intresset för ljus väcktes redan under studierna till landskapsarkitekt. Det ledde till att Alexander läste en kurs i Jönköping om ljus i rum parallellt med studierna i Uppsala. Efter avslutad examen fortsatte han med en kurs i ljus på KTH.

– Under utbildningstiden insåg jag att mycket av jobbet som landskapsarkitekt handlar om sådant som händer under mark innan man kommer till de mer synliga objekten i processen. Det kändes mer kreativt att jobba med ljus, där man kan göra väldigt stor påverkan med enkla medel. Och det är något med ljus som aldrig upphör att fascinera. Man kan ha en idé, men sedan kanske ljuset beter sig på ett helt annat sätt när man leder det genom olika material. Och det är spännande att se hur det kan böja sig i vatten eller hur man kan få olika material att lysa i sig själva, säger Alexander entusiastiskt.

Som examensarbete arrangerade han en mindre ljusworkshop i Hammarby sjöstad med verksamma ljusdesigners som ledare och landskapsarkitekter och arkitekter som deltagare. Kanske var det redan då han insåg vilket stort värde det fanns i att kombinera de olika kompetenserna.

– När vi rekryterar är det något som vi alltid har i åtanke. Alla medarbetare hos oss har en kompetens till utöver den inom ljusdesign. Maria är även inrednings­designer, Anna arkitekt och Sebastian byggnadsingenjör, vilket är en stor fördel, påpekar Alexander.

Ljusfilosofi

Hans ljusfilosofi bygger på generella grunder som att jobba mycket med rumsligheten och att ljuset ska vara väl avbländat.

– Jag tycker att det är spännande att ha struktur, material och kulörer att jobba med. I inomhusmiljöer blir det som allra finast när man inte ser var ljuset kommer ifrån och man kan dramatisera genom att sätta fokus på de objekt och ytor som man belyser. En jämn belysning kan vara bra om man är synskadad, men överlag blir det mycket mer intressant med rumslig och kontrastrik belysning. Och genom att använda avbländat ljus klarar ögat en större variation i ljusnivåer.

Flera av de projekt han håller på med just nu handlar om torg- och parkmiljöer, där samtliga lösningar har fått en tydlig koppling till platsens historia.

– Jag tycker om när det går att hitta en konceptuell idé och röd tråd som fångar platsens själ och som kan beröra de boende och andra som vistas i området. Det gör också att projektet blir mycket mer lättarbetat, säger Alexander.

Ett exempel på det just nu är Täby Park som byggs där den gamla galoppbanan tidigare låg och där man plockat upp detaljer från ridsporten och hästvärlden. På Stationstorget i Bålsta, som är ett annat projekt han jobbar med just nu, finns en klar koppling till den gamla järnvägsmiljön och armaturer som associerar till järnvägslyktor.

– Ett annat projekt som vi är väldigt nöjda med och där vi nu håller på med andra etappen är Stortorget i Karlskrona. Det är ett av norra Europas största torg med många fina byggnader som inramning. I mitten finns en staty med gamla kandelabrar som vi sedan tidigare belyst med ett varmt och stämningsfullt ljus. Nu byggde vi vidare på det genom att skapa nya armaturer i form av stiliserade kandelabrar, där vi låter funktionsljuset komma från spotlights högre upp på stolparna, berättar Alexander.

Egen experimentverkstad

Hans egen 8 000 kvadratmeter stora trädgård får ofta utgöra experimentverkstad när han håller på med nya projekt. Ett par veckor efter besöket på hans kontor vandrar vi runt bland armaturerna där. Här finns en ljusallé med prototyper från bland annat Täby Park och en ekollonliknande armatur som togs fram som förslag till Tingstorget i Botkyrka. På baksidan av huset flödar ett sagolikt rosa ljus över barnens sandlåda. De lekfulla, cirkusinspirerade armaturerna därifrån bidrar nu till att ljussätta stadsparken i Huddinge. Lutad mot vedtraven bredvid står en jättelik ljussvamp som Alexander tog fram som gestaltningsförslag till ett naturområde. Och över barnens ridbana på framsidan av gården hänger ett pärlband med olika typer av linspända armaturer. Här, och på ett par stolparmaturer i närheten finns flera olika prototyper av de som han senare använt vid Brunkebergstorg.

– Alla som var med i projektet kom hit och tittade på de olika förslag vi hade när det gällde form, färg och material. Först ville vi till exempel ha en oxiderad yta, som på armaturen där, men till slut valde vi klarlackad mässing istället, berättar Alexander.

Det där med egna armaturer har blivit något av ett signum för Black. I många fall utgår Alexander från en ”färdig” mindre armatur och bygger sedan ett chassi runt omkring dem som knyter an till platsens historia. Alexander pekar på en stavliknande armatur som ska användas vid ljussättningen av Vassara torg i Gällivare.

– Jag brukar börja med att skissa och rita på en produkt. Vi använder 3D-studier för att testa olika dimensioner. Sedan ber jag en smed att tillverka en prototyp av ett chassi. Det brukar ta max ett par veckor. På så vis kan jag ta med armaturen när vi har möte med beställaren och visa exakt hur vi tänkt oss att den ska se ut, hur den lyser och vad den kostar. Kontentan är att kostnaden ofta blir mycket lägre än om man vi skulle ha köpt färdiga gestaltade armaturer. Och själva armaturdelen blir dessutom enklare att byta ut om det skulle behövas senare, säger Alexander.


Alexander Cederroth om tre av sina favoritprojekt.

Illustration: Black Ljusdesign

Illustration: Black Ljusdesign

Armatur ritat av Maria Budell

Vassara torg

Ljussättning av Vassara torg, Gällivare

”I Gällivare pågår just nu en stor stadsomvandling eftersom stora delar av grannorten Malmberget håller på att flytta hit när gruvan expanderar. I samband med det fick vi uppdraget att ljussätta det nya torget i centrum, med fri utsikt över berget Dundret och kyrkan i blickfånget. Torget som gestaltats av landskapsarkitekten Torbjörn Andersson har delats upp i tre olika delar och kommer att ramas in av allér. Den första delen är ett finare, stramare torg med vattendamm i samiskt mönster. Den andra delen kommer eventuellt att innehålla en isbana. Den tredje delen blir en aktivitetsyta där man kan spela basket och liknande. På vintern kommer man att sätta dit ett stort isblock på fyra gånger fyra meter som får smälta ner till våren. Belysningen följer de naturliga elementen med kallt ljus på isblocket och dammen och varmt ljus på de lövfällande träden i allén och under bänkarna. Armaturerna har fått formen av stavar, som blir symbolbärare för vattnet i sina olika former snö, is och rinnande. Över fintorget kommer stavarna att hänga som istappar på en vajer med kallvitt nästan blått ljus, medan de lägre som sätts på fyra meters höjd i alléerna får ett varmt glödljus som kopplar till den mindre skalan, det mänskliga och intima. Målet är att börja bygga i vår. ”


Ö Drottningatan

Välbesökt gågata i centrala Gävle

”Tillsammans med Karavan landskapsarkitekter fick vi uppdraget att ljussätta huvudgågatan i Gävle som sträcker sig mellan stationen och rådhuset. Bebyggelsen längs med gatan består huvudsakligen av småbutiker med äldre fasader från 1880-talet och fram till 1960-talet.

I projektet har vi knutit an till platsen och dess historia på flera olika sätt. Karavan har till exempel mönstersatt gatstenen på ett sätt som harmonierar med material och kulörer i husfasaderna. Vi återgick också till linspänd belysning, som vi kunde se att det varit tidigare.

Själva armaturerna ser ut som upp- och nedvända liljekonvaljer – Gästriklands landskapsblomma. Klockorna som hänger i par eller grupper om tre består av kapade glober med färdiga armaturer i form av downlights. Dessa sitter en bit upp i skärmen tillsammans med reflektorer, som får dem att lysa fint utan att blända. Bladen utgörs av platta, utvikta plåtar på de nedhängande stjälkarna.

Största utmaningen med projektet var att få till infästningarna i de många olika fasaderna, i olika material och med fönster och detaljer på olika höjder. Resultatet har blivit en enkel, men väldigt fin lösning.”

Ljusdesign: Alexander Cederroth och Maria Budell

Foto: Robin Hayes

Foto: Robin Hayes

 

Gula linjen

Ljussättning av tre nya tunnelbanestationer i Stockholm

Södra Hagalund med konstnärlig gestaltning av Pia Törnell. Bild: &Rundquist/TMRW

”Om sju-åtta år kommer Stockholm att ha en ny tunnelbanelinje från Odenplan till Solna. För vår del började projektet redan år 2012, när vi började ta fram ett övergripande koncept för ljussättningen tillsammans med Rundqvist arkitekter. Till en början var det mycket som var oklart. Hur djupt ner i berget skulle man behöva gå, hur långa skulle snedschakten bli och vilken form skulle plattformarna få? Vår ursprungliga tanke var att jobba med varmt ljus längst ner och kallt ljus längre upp, nära dagsljuset, som en naturlig koppling till hur man transporterar sig upp mot ljuset. Sedan anlitades konstnärer som skulle gestalta de olika stationerna. Plötsligt hade vi material, kulörer och former att jobba med. Eftersom den konstnärliga gestaltningen blev så omfattande valde vi nu att istället framhäva konsten och kompletterade med funktionsbelysning som gjorde att alla krav kunde uppfyllas.

Förutom de genomgående välvda taken har alla stationer fått väldigt olika karaktär. Stationen i Hagastaden har gestaltats av Åsa Jungnelius som en snäcka i rosa, vitt och lila. Perrongen domineras av valvtaket som kommer ner i form av stora vågformade skivor i olika kulörer. I ena snedschaktet finns spegelskivor som bildar ett kalejdoskop som vi belyser vertikalt och bakbelyst så att inga armaturer blir synliga.

Nästa station, Arenastaden är gestaltad av ett konstnärskollektiv som tagit ett foto från en förort i Berlin, pixlat till det och applicerat det på valvtaket. Här har vi använt en mer konsekvent rumslig ljussättning, där långa LED-profiler i en längsgående hylla i valvets underkant bidrar med ett uppåtriktat vertikalt ljus. Sedan har vi kompletterat med integrerade armaturer i taket för funktionsljus på golvet.

Den tredje stationen, Södra Hagalund är gestaltad av Pia Törnell som jobbat med gröna kulörer, grönt glas och grönt ljus som ska ge en lugnande effekt. Vi byggde en mockup i skala 1:1 av perrongens valvtak för att testa om vi skulle använda grönt ljus med vit bakgrund eller tvärtom. Valvtaket här skiljer sig från de andra genom att det har ett tak till ovanför och blir som en krökt låda med inbyggt ljus.

Ljuset i snedschakten där rulltrapporna ska gå var en utmaning. Kravbilden var en viss ljusnivå på trappstegen, samtidigt som vi inte skulle få integrera ljus i balustraderna eller ha några armaturer inom två-tre meters räckhåll. Men armaturer i tak eller på vägg skulle kräva en byggställning för framtida underhåll. Denna skulle i sin tur behöva ställas på rulltrappan och riskera att skada stegen. Lösningen blev till sist att vi lyckades få föreskrivande konsult av rulltrappor att integrera belysningen i sidan av balustraderna ovanför stegen. Det gjorde att vi klarade belysningskraven och kunde jobba mer fritt med den rumsliga belysningen av valven som resulterade i en vertikal ljussättning av väggar och tak.” 

Hagastaden med konstnärlig gestaltning av Åsa Jungnelius. Bild: &Rundquist/TMRW

Arenastaden med konstnärlig gestaltning av Inges Idee. Bild: &Rundquist/TMRW

Publicerad den 1 februari 2021
Ur Ljuskultur Nummer 1, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare