Med fokus på studierna

Väggen pryds av graffitti. I taket hänger en ruffig stålramp med ­belysning i omväxlande rosa, grönt och blått. Möblerna är noggrant utvalda, sliten second hand möter rå industridesign. Kontrasten till rummet mitt emot är slående: en sober kontorsmiljö med stilrena spotlights i vitt och matchande bord och stolar.

Utformningen av de sex studierummen på avdel­ningen för byggnadsteknik och belysningsvetenskap på ­Tekniska hög­skolan vid Jönköping University är resul­tatet av ett samarbete med sex ledande företag i branschen. För att göra miljön mer inspi­rerande tillfrågades de först om att sätta upp armaturer i varsitt rum.

– Men när de hade börjat med ljus­sättningen bad de att få inreda också. Det blev som en tävling, säger ­Johanna Glans, programansvarig för den numera ­treåriga ljusdesignutbildningen.

Experimentera först

En ny kull förstaårsstudenter, 30 stycken, har precis ­påbörjat sina kurser. Lite trötta efter veckans nollningar sitter de gruppvis i arbetsrummen och genomför sina första gestaltningsövningar. En modell av ett rum ska tejpas ihop av kartong och belysas uppifrån med två ljuskällor, först med vita väggar och sedan med svarta. Syftet är att förstå hur ljuset faller i rummet och se hur det fördelas om förutsättningarna förändras. Scenen ska fotograferas och skissas för hand.

– Studenterna jobbar mycket med beräkningar och ­teorier, det här är ett av flera sätt att uppleva ljusets påverkan på rum och att testa egna idéer, säger Johanna Glans.

Ett annat är att uppmuntra till mer självstudier i de större labbsalarna. En av dessa har höj- och sänkbart tak och lösa plattor med armaturer som går att flytta eller byta ut efter behov. I det välfyllda förrådet finns både äldre och modernare armaturer och ljuskällor som ger möjlighet att laborera med kontrast, spridning, riktning och färg­återgivning. Just nu har skyltdockorna och andra föremål som används för att belysa objekt fått sällskap av hockeyklubbor, banderoller och annat som verkar misstänkt kopplade till de pågående insparksfesterna.

– Vi har många lärarledda labbar, men vi vill också att studenterna ska få testa fritt. När de sedan gör sina projekt ska de alltid fotografera, utvärdera och dokumentera sina lösningar så att de kan säga att ”det här har vi provat och det funkar”. För att locka hit dem på ”fritiden” har vi försökt skapa extra luckor i deras ­scheman i år, säger Johanna Glans.

Första året får studenterna grundläggande kunskaper i teknik, produkter, gestaltning och koncept. Andra året inriktas mot utomhusbelysning med fokus på tillgäng­lighet, trygghet och hållbarhet, som bland annat handlar om att ta hänsyn till befintligt växt- och djurliv. Då sker laborationerna utomhus – på natten – i parker och andra naturom­råden. Hösten avslutas med ett ­projekt ­beställt av en kund. I år är det Svenska ­kyrkan och ­studenterna ska ta fram ett belysningsförslag för kyrkogårdar. Detta är bara en av många utåtriktade aktiviteter.”Vi har många lärarledda labbar, men vi vill också att studenterna ska få testa fritt.”

– Minst en gång per kurs kommer branschföreträdare och föreläser. Vi är noga med att presentera bredden i yrket och försöker lyfta fram kompetens inom olika områden. Kommunen har till exempel en ljusdesigner som utbildade sig här, flera ­andra studenter har startat företag och vi har många stora konsultfirmor och tillverkare i närområdet. Vi möts alltid av öppna armar och positivitet när vi efter­frågar branschens kompetens och tid. Det är ett generöst klimat, säger Johanna Glans.

Internationellt utbyte

Hon och kollegorna jobbar även hårt för att utveckla den internationella profilen på utbildningen. I år finns ett nytt avtal med Penn State University. Tekniska Högskolan har möjlighet att skicka tio utbytesstudenter per år, och två platser är öronmärkta för ljusdesigner. Den första utbytesstudenten har precis åkt iväg och förhoppningen är att intresset ska öka när hon kommer tillbaka och berättar om sina erfarenheter.

– Vi är lite förvånade att inte fler söker utbytestermin, säger Johanna Glans. Många visar intresse i början, men sedan upptäcker de att de måste söka stipendium, hitta ­boende och boka biljetter och då drar de sig ur. Penn State är rankat som USA:s femte främsta universitet så att ha det på sitt cv är väldigt bra.

Samma student som nu är i USA har ­tidigare gjort praktik i Dubai.

– Där jobbade hon mestadels med fasad­belysning. I Sverige är vi noga med att sådant ska funka tekniskt och att det ska förstärka arkitekturen. I en del andra länder går de mer crazy: det ska vara spektakulärt och storslaget med mycket färger. Det är lärorikt att få uppleva och ­kanske inspireras av. Vi jobbar för att hitta partner­företag runt om i världen som kan ta emot praktikanter.

Sedan två år finns även ett samarbete med Rose ­Bruford college, en teaterskola med utbildningar inom kostym, scenografi och ljussättning. Studenter från Jönköping kan därmed erbjudas att delta på workshops och labbar i London.

– Vi vill att studenterna ska få nosa på den här världen och ta med sig intryck från scenen till den mer arkitektoniska ljussättningen.

Och lite kunskap om scenljussättning har de faktiskt med sig hemifrån. Rakt över vattnet från campusom­rådet i Jönköping ­ligger Kulturhuset Spira – Smålands musik och teater. Under sitt första år får studenterna möjlighet att träffa regissör, ljussättare och skåde­spelare där för att diskutera deras ­arbetssätt. De får sedan följa en ­föreställning från repetition till premiär.

– Det ger en förståelse för hur man kan gestalta med ljus. De sitter i publiken och är uppmärksamma på varenda lampa, säger Johanna Glans.

Den egna forskningen på avdelningen och möjligheten till ett internatinellt utbyte ökar statusen och kvalitén på utbildningen vid Jönköping University.

Forskningsverksamheten

I början av höstterminen kommer en ny gästföreläsare till Jönköping University, ­Ellen de Vries från Nederländerna, som bland annat ska hålla i en inspirationskväll. Hon är en av de internationella kontakter som skapats tack vare professor Myriam Aries, som varit knuten till avdelningen för byggnadsteknik och belysningsvetenskap sedan 2016. Hennes uppdrag är att få igång forskningsverksamheten och hittills har hon handlett två doktorander. Myriam Aries är specialiserad på ­ämnen som dagsljusapplikationer, visuell komfort och ljusets inverkan på den mänskliga hälsan med fokus på utbildnings- och arbetsmiljöer.

Det senaste året har hon bland annat ägnat åt en studie där anställda på ­Fagerhult deltagit, för att ­undersöka hur koncentration och prestation påverkas av ljusförhållandena under arbetsdagen. Belysningen ökades successivt fram till lunch och minskades under eftermiddagen. Vid vissa tidpunkter testades personalens perceptions- och tankeförmåga i enkla ­övningar. En liknande studie gjordes även med studenterna i en fiktiv kontorsmiljö.

– Jag har utforskat en metod mer än sökt resultat. Jag försöker ta reda på hur man kan bedriva sådana här studier utan att det stör arbetet för mycket, säger Myriam Aries.

Hon intresserar sig även för hur bristen på dagsljus påverkar människor, särskilt under vintern när ­dagarna är korta och mörka. Doktoranden Moe Soheilian är inne på samma spår och planerar ett projekt där ett antal personer ska kartläggas i syfte att skapa en hembelysning som följer dygns­rytmen. Tanken är en lösning där människan anpassar sig till ljuset snarare än tvärtom. Med en ”lightboost” på morgonen och en stegvis nedsläckning av lägenheten på ­kvällen skulle man kunna stimulera till bättre sömn och därmed ökad livskvalitet och bättre hälsa.

– Det har gjorts få sådana här studier i ­hemmiljö tidigare. Den mesta forskningen rör kontor och offentliga miljöer. Anledningen är att det är komplicerat att ­genomföra forskningsprojekt hemma hos folk av etiska skäl, med hänsyn till den personliga integriteten. Men vi kommer sannolikt att börja inom kort, säger Moe Soheilian.

Att bedriva egen forskning på avdelningen ökar statusen och kvaliteten på hela utbildningen, menar Johanna Glans.

– Det är väldigt värdefullt för oss att ha Myriam här, som har en fot i forsknings­världen och en i utbildningen och som vet hur ny kunskap kommer till. Vi för ­diskussioner om hur vi till exempel kan titta kritiskt på ny forskning och nya rön som rör branschen.

Publicerad den 16 oktober 2019

Ur Ljuskultur Nummer 5, 2019