Med riktlinjer för ljus

Som vi vet så växer Stockholm så det knakar. Hur ser ­behovet att nya skollokaler ut?
– Stockholms stad har i sin budget för 2017 gett SISAB ökat förtroende med större mandat att leda planeringsprocessen. Detta innebär bland annat att SISAB även letar tomtmark eller köper fastigheter för att bygga skolor och förskolor, då behovet är extremt stort för kommande år. Prognosen visar på ett behov av nära 50 stycken nya skolor samt ett stort antal nya förskolor till år 2040. I praktiken kan det handla om cirka 20 stycken nya skolor och drygt 60 stycken skolor som ska byggas ut eller förtätas. Vi har räknat om behovet till antal elevplatser (inklusive förskoleplatser). Idag har vi cirka 120 000 elevplatser och behovet beräknas till cirka 180 000 elevplatser år 2040.

Ni har sedan länge arbetat med att skapa en god läromiljö genom rätt belysning. Samtidigt har energieffektiviteten och effektiviseringen också stått i fokus. Vad tillämpar ni för principer här idag?
– Vi står fortfarande kvar vid vår grundfilosofi: pendlad belysning som vi dagsljus- och frånvarostyr i så gott som alla ytor. Vi förordar enkelhet för att få bästa driftsäkerhet och så god användarvänlighet som möjligt.

Har ni testat s.k. tunable white – dynamiskt vitt ljus – i någon av era skolor? Vad är SISABs synsätt här?
– Tunable white är intressant, men då forskning inte kunnat visa med tillräcklig tydlighet att det gör barnen piggare, som tillexempel dagsljuset gör, använder vi det inte idag som standard. Däremot hjälper vi gärna skolor att installera tunable white om de vill ha den extra komforten. Vi kommer dock att prova tunable white i ett par klassrum på Sturebyskolan.

Ni har tagit fram väldigt bra riktlinjer för belysning, när ni renoverar och bygger nytt. Skulle du kunna dra några av de centrala punkterna i er ljuspolicy?
– Vi har med stöd av tillgänglighet och studierna om omfältsljuset kommit fram till att vi behöver pendla belysningen med lite större andel uppljus och det anger även ”Ljus och rum”, annars klarar vi inte tillgängligheten och arbetsmiljön, utan att kostnaderna drar iväg. Tillgängligheten kräver bra bländfritt vertikalljus för att läsa ansikten som hörsel och synsvaga behöver, sedan är det en viktig faktor vid samspelet mellan lärare och elever, så kallad pedagogiskt ljus, jämför med teaterljus.

Många andra kommuner använder era riktlinjer som underlag, vilket är positivt, eftersom de är så välformulerade och bra. Hur fungerar det och vad är det för återkoppling du får här?
– Ja, det är jätteroligt att andra vill använda våra projekteringsanvisningar ”El-telesystem”. Vi är självklart glada över att vi kan bidra som offentligt bolag. Vi får mycket fin feedback. Men tyvärr följer inte alltid andra kommuner eller beställare belysningsdelen om pendlad belysning. Ibland anger de kostnadsskäl och ibland låter de entreprenörerna styra mer, vilket är tråkigt.

Peters tips för beställare av skolbelysning

1. Satsa på enkla styrsystem

Se på enkla styrsystem med dagsljus- och frånvarostyrning, där man tänder manuellt och där ljuset släcks automatiskt efter cirka 15 minuter. Kom ihåg han­dhavandet för brukaren, gör till exempel tydlig skylt med instruktion. (Se exempel på sid 20 i SISAB:s ”Rådgivande referens Ljus och belysning i lokaler och ute”.)

2. Anpassa ljusnivå efter ålder

Barn och vuxna har olika behov när det gäller ljusnivå så ta hänsyn till vem som ska använda lokalen. SISAB projekterar för 500 lux, men sätter före energieffektivitetens skull konstantljusnivån på 300 lux, med möjlighet att dimmra upp. ”Ljus & Rum” anger 300 lux i vanliga förhållanden, när man inte har komvux-verksamhet. Icke-vetenskapliga tester visar att det kan räcka med cirka 150 lux för mellanstadium och cirka 200 lux för högstadium.

3. Undvik bländrisk

Utför så långt som möjligt pendlad LED-belysning med lite mer uppljus, men var försiktig med höga luminanser och bländrisk. Undvik LED-plattor som skapar en så kallad luxmatta (60-70-talets infällda belysning), som man arbetat bort av arbetsmiljöskäl.

4. Kräv en gedigen ljusberäkning

Begär bra ljusberäkningar, helst av en ackrediterad Ljusdesigner LD, i exempelvis Dialux Evo eller ­Relux och per rum, där även bländtal och vertikal­ljus anges. Helst även omfältsljus. Vid planering, beakta rumsform och mörka färger som äter ljus.

5. Väl rätt armatur

Många armaturer är idag ­effektiva och har mycket bra spridning i sidled på uppljuset. Det har medfört att SISAB i vissa klassrum kunnat täcka belysningen med sex pendlade, styrda armaturer och ytterligare två vid tavlan. Armaturerna vid tavlan dimmras inte, för att bibehålla den fototropiska effekten.

6. Undvik krock vid vita tavlan

Projektorer är ofta ­inbyggda i vita tavlan och sticker ut från väggen. Tänk därför på att pendla även tavelbelysningen, för att ­undvika krock med projektorn.

SISABs riktlinjer och belysningspolicy finns sammanställda i ”Rådgivande referens Ljus och belysning i lokaler och ute” samt ”Projekteringsanvisning El-telesystem”.

Publicerad den 1 februari 2017

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2017