Utomhus

Mycket outforskat om ljusföroreningar

Ljusföroreningar skapar problem för både människor och djur. Men området är fortfarande relativt outforskat och det är inte självklart vilka åtgärder som är bäst. Nu ska svenska forskaren Annika Jägerbrand leda en teknisk kommitté inom CIE som tittar på frågorna.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Direkt ljus, spilljus och himlaglim över tidigare mörka miljöer rubbar balansen i naturen. Hotade arter får mindre yta att röra sig på, nattaktiva djur får färre vakna timmar till förfogande, arters fortplantning påverkas, insekter dras mot ljuset och bränns till döds eller dör av utmattning och en ljussatt bro kan skapa en barriär så att fiskarna inte kan förflytta sig.

– På senare år har det blivit allt mer uppenbart att ljusföroreningar kan få negativa konsekvenser för både människor, djur och miljö. Men ingen vet egentligen exakt hur och i vilken omfattning. För än så länge saknas både gemensamma standarder och effektiva mätmetoder, säger Annika Jägerbrand som är universitetslektor i miljövetenskap och forskar om utomhusbelysning.

För närvarande är hon involverad i flera forskningsprojekt och arbetsgrupper som tittar på olika aspekter av ljusföroreningar. Nyligen blev hon utsedd till ordförande för en teknisk kommitté hos internationella belysningskommissionen CIE som fokuserar på att ta fram riktlinjer för att minimera påverkan av artificiellt ljus på miljön. Parallellt med det deltar hon i internationella arbetsgruppen Dark & Quiet Skies som precis tagit fram en rapport om ljusföroreningars påverkan på människor, flora och fauna.

– Tanken är att det ska resultera i ett ”white paper” som så småningom ska antas av FN och som kommer att innehålla åtgärder mot ljusföroreningar, berättar Annika.

Delade meningar om åtgärder

Att enas har inte varit helt enkelt. Eftersom området fortfarande är relativt outforskat, vetenskapliga data i många fall saknas och förutsättningarna i olika länder skiljer sig åt har det funnits delade meningar om vilka åtgärder som bör föreslås och hur långt man ska gå.

– Vissa menar att nästan allt artificiellt ljus nattetid måste bort. För min del tycker jag att det är rimligast att titta på vilka arter och geografiska områden som är mest påverkade och kan behöva skydd mot ljusföroreningar och börja där, säger Annika.

En av de saker som man med säkerhet vet är att det inte är bra med för mycket blått ljus, eftersom det påverkar dygnsrytmen hos både djur och människor.

– Man har till exempel kunnat påvisa att ljus med våglängder under 500 nanometer påverkar melatoninproduktionen, påpekar Annika.

I den nyligen framlagda rapporten lyfter arbetsgruppen hur kliniska studier visat att det finns ett samband mellan artificiellt ljus nattetid – speciellt blått ljus som påverkar melatoninproduktionen – och vissa typer av cancer, diabetes typ 2, övervikt, depression och sömnrubbningar. Dessutom riskerar ögonen att ta skada av för mycket blått ljus.

– Jag tror att de här sambanden kommer att leda till att frågan kommer att få mycket större uppmärksamhet i framtiden. Men även här behövs mycket mer forskning för att klarlägga hur starka de här sambanden är, konstaterar Annika.

Att ta fram standarder blir viktigt

Men det är inte bara blått ljus som är ett problem. Det har till exempel visat sig att flera arter även påverkas av rött ljus. Olika djur har olika typer av receptorer, ser ljus på olika sätt och påverkas därför olika. Det innebär också att kelvin och ljustemperatur inte fungerar som mått. Samma sak gäller lux och luminans som är baserat på mänskligt seende.

– Det betyder att vi behöver hitta andra indikatorer att utgå ifrån, till exempel våglängdsfördelning. För att få en komplett bild kanske vi behöver flera olika typer av värden. Och de måste fungera på alla typer av ljuskällor. Att ta fram sådana standarder blir ett viktigt jobb för CIE:s tekniska kommitté framöver, säger Annika.

Himlaglim, det vill säga spilljus upp i himlen är ett annat svårmätbart fenomen. Satellitmätningar mäter till exempel enbart det ljus som strålar uppåt och inte åt sidorna. I Grekland har man börjat testa drönare för att mäta ljus. Med hjälp av dem kan man mäta ljuset både ovanifrån och från sidan och får på så vis en 3D-bild av ljuset.

– Men enbart det kommer inte att lösa några miljöfrågor. Vi måste komplettera med hur det påverkar djur och natur och hur mycket ljuset stör. Än så länge finns inte så många studier som säger att himlaglim har en negativ påverkan på landbaserade djur. Däremot finns flera som visar att akvatiska miljöer blir starkt påverkade, berättar Annika.

Frågan är också var gränsen går för när det blir ett problem. Enligt en studie som publicerades i magasinet Science Advances 2016 bor 80 procent av världens befolkning på platser som är påverkade av himlaglim – och i USA och Europa är siffran ännu högre. På vissa ställen är det så ljust att det i princip aldrig går att se stjärnorna, medan påverkan är betydligt mindre på andra håll.

– Här i Sverige som inte är så tättbefolkat är himlaglim generellt sett ett mindre problem, medan ljusföroreningar på lokal nivå kan ha stor negativ inverkan på till exempel skyddade fladdermöss som inte tål ljus, säger Annika.

Hon plockar fram en bild på ett naturområde strax utanför Stockholm, där armaturer utan bländskydd lyser upp stora ytor bortanför gångstråket. En annan bild visar en belyst vägsträcka där spilljus lyser upp den intilliggande sjön.

– Akvatiska miljöer, öppna områden och områden med skyddade arter är de som påverkas allra mest negativt av ljusföroreningar. Ett av våra åtgärdsförslag inom Dark & Quiet Skies är krav på att definiera vilka områden som ska vara belysta respektive alltid mörka, säger Annika.

”Akvatiska miljöer, öppna områden och områden med skyddade arter är de som påverkas allra mest negativt av ljusföroreningar.”

Fler forskningsprojekt på gång i Sverige

Andra åtgärdsförslag är att begränsa de områden som är upplysta, liksom belysningsnivåer och belysningstid. Mer specifikt gäller det också att begränsa uppåtriktat ljus på till exempel fasader – men även onödigt bakljus och framljus, använda avskärmad belysning och undvika blått ljus. I skyddade och känsliga områden bör man hålla sig till maximalt 1-3 lux på marken.

– På broar ska man undvika spilljus i vattnet. Oftast är det inte den estetiska belysningen som är ett problem här, utan den funktionella. Men om man vet om det går det att lösa, säger Annika.

En av hennes kollegor i den tekniska kommittén har studerat hur olika våglängder påverkar olika insekter. Det han fick fram var att insekterna ser mycket blått ljus. Men det visade sig att flera av dem också påverkades av rött ljus. Nu är Annika själv på väg att starta upp ett forskningsprojekt på uppdrag av Trafikverket, där hon och kollegor från RISE och Calluna ska studera hur insekter påverkas av vägbelysning. Till en början blir det studier i labbmiljö, där insekterna placeras i en låda och exponeras för olika typer av ljus. Därefter ska de göra en uppföljning i olika habitat ute i naturen för att se hur ljuset påverkar biodiversiteteten av insekterna.

Utöver det deltar hon i ett forskningsprojekt tillsammans med Maria Nilsson Tengelin på RISE. I projektet som finansieras av Energimyndigheten kommer de att studera ljusföroreningar, förmodligen med hjälp av drönare. En aspekt de ska undersöka är om gult ljus, liknande högtrycksnatrium kan vara ett bra alternativ.

– Men om man sänker ljustemperaturen kommer ljuskällan att förbruka mer energi för att åstadkomma samma ljus på ytan. Målet är att undersöka hur vi kan förbättra energieffektiviteten och minska ljusföroreningarna med bibehållen eller förbättrad trygghetskänsla och säkerhet. Men än så länge vet vi inte hur vi ska mäta eftersom det inte finns någon standard. Därför kommer det att bli väldigt spännande att arbeta fram hur det ska gå till, säger Annika.

Publicerad den 1 februari 2021
Ur Ljuskultur Nummer 1, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare