Tre runt ett bord

Hur hanteras området ljusdesign på era arbetsplatser? Har ni rentav medvind just nu?

Mikaela Åström Forsgren:
– Verkligen! Det är stor skillnad jämfört med hur det var när jag började på White för tio år sedan. Vi är en egen enhet under inredning- och designavdelningen men är på väg att bli ännu mer självständiga i takt med att vi växer i antal. White som företag vill lyfta fram sina specialistkompetenser, där ibland ljusdesign. Flera anställda inom White är ljusexperter. Vi håller därför på att skapa ett skarpt nätverk för alla som arbetar med ljus – till exempel dagsljusexperter och ljusdesigner – så att vi blir bättre på att visa vår breda kunskap även utanför företaget. Det ligger i pipeline just nu.

– Vår ljusavdelning växer också, säger Kai Piippo. ÅF Lighting har funnits i sex år och är ett eget affärsområde inom ÅF. Vi brukar säga att vi är en komplett leverantör av ljusdesign – både vad gäller de tekniska och de estetiska delarna. Vi ser att intresset för vårt område växer utomlands och vårt mål är att ta ljusdesign till en ny nivå och sprida vår filosofi ”New Nordic Lighting” utanför Norden.”Numera förstår man vad ljuset betyder i komplexa projekt som sjukhus, kontor, bostadsområden.”

Hur är det på Sweco då? Någon förändring i synen på ljusdesigneryrket?

– Jo, vi erkänns på ett annat sätt numera, berättar Anna Waernborg. Koncernen har många kontor utanför Sverige och jobbar med allt i staden: arkitektur, infrastruktur, tekniska system, logistikstrategier. Globalt sker hela tiden en kraftig urbanisering. Det spiller över på oss. Numera förstår man vad ljuset betyder i komplexa projekt som sjukhus, kontor, bostadsområden – inte minst ur beteendevetenskaplig aspekt. Jag jobbade med Förbifart Stockholm och senare Norra Länken i ett tidigt skede. Där användes ljuset som identitetsskapande moment och spelade en stor roll.

Vad är det då förutom det ni uppnått under de här tio-femton åren vi talar om?

– Vi har skapat vår egen marknad, hävdar Kai Piippo. Vår egen bransch. Förhoppningsvis kommer vi att lämna efter oss ett etablerat yrke med företrädare i varje projekt. Hur många av alla uppdrag hos er är ni med i? Två procent?
– Mmm, ungefär…
– Det ska ju vara hundra!
– Absolut.

Kai Piippo fortsätter:
– Jag brukar säga att vi just lämnat blöjstadiet. Börjat kommunicera. Folk lyssnar på oss och börjar förstå vad vi kan tillföra. Men vi ska bana väg för något mer. Sådant tar tid, fortsätter Kai Piippo. Många är intresserade av ljus: arkitekter, inredare, elkonsulter, arbetsmiljöexperter, brukare… Var och en av dessa kategorier äger ljusfrågan i någon del av ett projekt. Ljusdesignen är ett ambulerande fosterbarn som åker omkring från den ena till den andra. Ingen har helhetsansvar. Vår uppgift är att övertyga alla inblandade om att vi kan ha det övergripande ansvaret. Om det finns en god idé, inte bara en teknisk specifikation och några visualiseringar gjorda av en arkitekt, utan en riktigt bra, lättbegriplig beskrivning av ljusets totala effekt – då är också uppdragsgivaren villig att investera mer. Ljuset måste inkluderas, visualiseras och framför allt kommuniceras till andra.

Ni ljusdesigner ska alltså vara ett nav?

– Precis.
Kai Piippo är entusiastisk:
– Tänk följande scenario: Ett torg i en stad. Första gången man talar om att belysa det arrangeras en workshop. Samtliga berörda samlas och ger sin syn på saken. Centrumföreningen vill förmodligen att platsen ska vara attraktiv. Stadsarkitekten likaså men har andra ingångsvinklar. Tekniska kontoret vill bara dra ner på antalet ljuspunkter och de museala instanserna vill ändra så lite som möjligt. De flesta tänker på ljuset som lampor som man släcker och tänder. Men det handlar om ett torg som ska kunna ha olika belysning beroende på om det är vardag eller helg. Ett helt nytt sätt att tänka livsmiljö för just det torget. Efter att lyssnat på alla, formulerar vi en idé som sammanför alla önskemål till en möjlig konsensus. Alla känner att de varit med och kunnat påverka men vi ljusdesigner äger frågan.

– Jag håller med, säger Anna Waernborg. En av våra stora uppgifter är att pedagogiskt förklara att det finns ett syfte med ljuset. Du var inne på det där med barnet. När jag började kändes det som om det inte ens var ett embryo. Teknikutvecklingen har fört med sig att det finns många fler val att göra idag. Och Ekodesigndirektivet inom EU sätter press. Det har hjälpt till att driva fram förståelse för en kompetens som inte arkitekter, inredare, elkonsulter eller folk från teatern har. I och med urbaniseringen har det också blivit mer fokus på trygghet. Alla vet att ljuset behövs för människors välbefinnande. Kan man skapa en trygg miljö så vågar folk gå till bussen eller ut med hunden. Ljuset löser inte allt men det har betydelse för demokratin: alla ska ha tillgång till det offentliga rummet.

Ljusdesignernas arbete kan ibland tyckas otacksamt; det kanske bara anas. Finns det en motsättning inom yrkeskåren kring hur mycket som ska och inte ska synas?

­– Det vanliga har varit att ljus inte skall synas, menar Kai Piippo. Men jag har mer och mer börjat tänka att det ska det.  Bra ljus bör upplevas av våra kunder, ljus skall skapa mervärde och framförallt ge livskvalité.”Bra ljus bör upplevas av våra kunder, ljus ska skapa mervärde och framförallt ge livskvalité.”

– Visst ska vi ta för oss. Men, som vi konstaterade nyss, genom att vara med i alla projekt, säger Anna Waernborg. Och precis som att man kan uppskatta det lågmälda kan man gilla det som sticker ut. Det ena behöver inte utesluta det andra. Man måste välja gestaltning beroende på sammanhang. Var sak på sin plats helt enkelt. Ibland melodifestival, ibland poesi. Jag brukar säga: Nu har vi sett tillräckligt med LED-installationer som snurrar runt i testläget och visar hela färgcirkeln. Dags att börja jobba professionellt, använda teknikerna mer målmedvetet. Och värna om mörkret. Det kommer att bli exklusivt. Precis som tystnaden.

– Det tror jag också, menar Mikaela Åström Forsgren. Många av mina uppdragsgivare talar om ”light pollution”. Det bådar gott. Annars tycker jag det är så svårt att prata om ljus som ett enskilt verktyg. Ljus finns alltid i ett sammanhang tillsammans med ett material eller en rumslighet. Ljus är ingenting om det inte finns en yta av något slag som kan ta emot det. Ibland är ljus något fräckt och ”synligt” med till exempel projektioner. Ibland ska det lyfta en fasad, förtydliga arkitekturen. Inte skrika bara förstärka.

Finns det inte risk att, som inom andra designområden, ljusdesign döljer misstag. Att ljuset ”målar över” sådant som borde gjorts bättre?

– Absolut, medger Kai Piippo. Det går att göra en ful miljö behaglig med hjälp av ljus. Ljuset är snabbt, arkitekturen långsam. Det vill säga teknikens utveckling är snabb. Många kommersiella projekt är menade att verka i kanske fem år, ljusfestivaler några veckor. Ibland berör vårt arbete hus som ska stå i hundra år. Det finns en diskrepans däremellan.

– Fast det finns ju perspektiv bakåt också i vårt arbete, menar Anna Waernborg. Ljusdesign existerade även innan det fanns ljusdesigner. Konstnärer på renässansen ljussatte sina modeller när de målade. Det har funnits någon form av dagsljushantering i all arkitektur. Arkitekturens glasfasader har bidragit till att utveckla ljusdesignen. Som ljusdesigner kan vi inspirera fram nya produkter som i sin tur kan skapa en efterfrågan. Det händer en massa saker som ringar på vattnet. Vi är en del i en rörelse. På ljusdesignsidan har utvecklingen gått mycket snabbare än inom arkitekturen. Men där händer mycket också. Och att välja markmaterial på ett torg kan vara lika mycket ljusdesign som att välja en armatur. Eller att bestämma vilken färg sockelvåningarna längs med en gata ska ha. Det är kanske är viktigare än vilket fabrikat en downlight har. Det ingår i ljusdesignerns roll att engagera sig i material- och färgval på ytskikt.

I så fall måste väl ni få komma in i projekten mycket tidigare?

– Självklart, hörs tre röster i kör.
– Tänk om man kunde bygga hus utifrån ljuset med olika typer av ljusverkan – både för dags- och artificiellt ljus, önskar Mikaela Åström Forsgren. Det gjorde man förr, tittade på hur fönsternischer utformades till exempel. Idag är det standardutförande och modullösningar som gäller. Då blir allt liksom plattare.

Anna Waernborg håller med.
– De allra bästa resultaten blir när man jobbar nära andra kompetenser. Det gäller att hitta ett bra team där alla lyssnar på varandra, inspireras av varandra och kan hjälpas åt att hitta en bra helhet. Då når man allra längst.

Vad är det viktigaste inom branschen just nu? I Sverige och övriga världen?

– Först och främst handlar det om tidiga samarbeten med arkitekter, byggherrar och brukare. Dessutom finns det en rad tekniska aspekter såsom ljuskvalitet och styrning, konstaterar Kai Piippo. I övrigt tror jag att alla ljusdesigner sysslar med samma problematik. I Sverige har vi förvisso en bra lägsta standard men yrket är ungt. I USA och Europa har det funnits ljusdesigner längst. Jag känner en ljusdesigner i Frankrike som berättade att på det franska kulturdepartementet finnas en ansvarig person för all belysning i alla statligt ägda fastigheter. Som om Statens Fastighetsverk skulle ha en ljusdesignansvarig för alla sina byggnader – tänk vilka möjligheter!

– Det finns olika frågeställningar i olika länder. Somliga är kulturellt betingade, andra beroende av geografiskt läge, menar Anna Waernborg. I Norge har man studerat barns inlärningsförmåga i olika grad av dagsljus i klassrummen. Den frågeställningen är nog specifik för oss här i norr. I sydligare länder handlar det istället om att skärma av så att ljuset inte blir för skarpt.

– Nu kommer du in på något som verkligen är viktigt som hör framtiden till, nämligen ljus och hälsa, konstaterar Kai Piippo.

– Ja, hur skiftarbete påverkar kroppen diskuteras mycket. Vi kommer att se mycket mer forskning inom hälsoområdet, tror Anna Waernborg. Kan man förbättra vaken­heten genom att styra ljuset? Hur påverkar ljuset kroppens hormonsystem? Här finns många ingångar, vi har bara sett början. Vi ljusdesigner måste ha direktkontakt med forskarvärlden för få de senaste rönen.

– Det är en intressant utmaning. Det händer så fruktansvärt mycket, konstaterar Mikaela Åström Forsgren. Ofta får man leta reda på forskningsfakta själv och resultaten är inte sällan motstridiga. Många gånger är det svårt att bedöma dem. Ta det här med LED. Egentligen vet vi mycket lite än om hur det påverkar hälsa och syn även om det börjar komma studier om saken.

Hon fortsätter:
– Det är vanligt att stora producenter av ljuskällor har starka kopplingar till vissa forskningsinstitutioner. De drar slutsatser snabbt och börjar gärna tillverka produkter i en speciell riktning. Tänk allt tal om ”dynamiskt ljus” och sen ”informationen” som pumpas ut om ”det här är vägen till hälsa, alla kommer att må bättre om ni använder” det ena eller det andra. Då känner jag: Vänta lite nu, det finns en massa andra aspekter också! Våra beställare hör när en producent påstår sig säga sanningen och sen är vår uppgift som ljusdesigner att förklara att verkligheten är mer komplex än så. Vi har ett stort ansvar att utbilda, föra dialogen och kunskapen om ljus framåt.

– Jag har löpande kontakt med två ljusforskare (Arne Lowden i Stockholm och Torbjörn Laike i Lund). Vi har ett gemensamt projekt igång om ljus och hälsa. Som ljusdesigner borde vi få plocka godbitarna från forskningen och dra nytta av den i vårt praktiska arbete innan de stora producenterna lägger rabarber på resultaten och tar fram helhetslösningar för att kunna sälja mer, berättar Kai Piippo.

Vad säger ni om specialiseringar? Kommer det att finnas ljusdesigner för dagsljus, utomhusmijö eller artificiell belysning och så vidare framöver?

– Både och. För egen del vill jag nog försöka ha en så bred kompetens och inte specialisera mig, tror Kai Piippo. Fast självklart har vi specialister, till exempel en person som sysslar med bilinteriörer på heltid. Dagsljusspecialister får fler och fler uppdrag. Några hos oss håller på att utveckla nya armaturer.

– Jag tror att specialisering är nödvändigt, menar Anna Waernborg. Precis som inom andra områden. Förr i världen var arkitekterna byggledare och ritade allt från hus till möbler och armaturer. Sen specificerades uppdraget och vi fick flera yrken med fler utbildningar. Det är lika inom vårt gebit. Ljusdesign är ett så stort område så specialiseringar kommer säkert att behövas inom vårt yrke också. Somliga jobbar, som du säger, med bilar. Andra gör dagsljusberäkningar för klimatsmarta hus. Det är olika verksamhetsfält helt enkelt. På Sweco finns specialister på styrning, andra är bra på just att beräkna dagsljus och har tagit fram egen programvara för det till exempel. Att man sen har en förståelse för helheten är självklart, det måste man ha med sig från början.

– Plattformen, själva utbildningen, måste vara lika för alla, menar Mikaela Åström Forsgren. Från en hög standard kan man utveckla en färdighet allt efter behov eller lust.

– Men kanske specialister eller inte spelar mindre roll, säger Anna Waernborg. Det viktigaste för att nå ett bra resultat i mer komplexa uppdrag är ett team där man har olika ingångar. Personer med olika inriktningar och kompetenser måste mötas i valet av alla detaljer. Det är som en symfoniorkester. Visst kan man ha en solist emellanåt men det riktigt maffiga uppstår när alla spelar tillsammans.”Visst kan man ha en solist emellanåt men det riktigt maffiga uppstår när alla spelar tillsammans.”

– Men då är det också viktigt med en tydlig vision kring projektet. Att alla kör mot samma mål, menar Mikaela Åström Forsgren. Jag tycker jobben blir bäst, när man tar bort yrkesstämpeln. När man är ett gäng kreatörer som jobbar tillsammans istället för ett antal experter som måste hålla på sitt. Där alla får tycka till om allt och där det är högt till tak. Då når man innovation. Men det är klart, det flesta beställarna vill ha en Rolls Royce men kanske har bara pengar till en Skoda. Det hör till jobbet också.

Anna Waernborg, Sweco

Från början landskapsarkitekt. Ljusintresset väcktes under den utbildningen till och hon började arbeta med belysning år 2000 och har sedan vidareutbildat sig inom ljus.

– Det är framför allt ljuset som gestaltningsmedel som är lockande. Jobbar främst exteriört med egna ljusprojekt men också i stora infrastrukturprojekt tillsammans med andra ljusdesigner och företagets övriga kompetenser inom olika verksamhetsområden. Det kan handla om allt från T-banan i Stockholm till stadsutveckling i Kina eller köpcentra, kontor eller sjukhus. Om hur man kan tänka kring ljusstrategier; hur miljön upplevs, hur man kan få den attraktiv, trygg och lätt att orientera sig i eller hur gaturummen bör se ut.

Nämn några projekt du jobbar med?

– Observatorielunden i Stockholm, som
är ett upprustningsprojekt där vi arbetar med att lyfta fram platsens historia och göra den tryggare och vackrare och mer anpassad till de som använder parken. Ett annat är Årstastråket i Stockholm, där omfattande bostadsbyggande planeras, och därmed nya gator, parker och torg. Projektet har pågått under flera år, och just nu pågår bland annat planering av ljussättning av konstnärlig utsmyckning och spårbroar. Så nya tunnelbanan, Nacka-linjen i Stockholm – ett spännande projekt som rymmer många utmaningar. Som resenär rör man sig ju genom flera olika ljusmiljöer redan innan man når tåget, och
det är viktigt att uppleva miljöerna trygga
och attraktiva att vistas i. ”Ljuset löser inte allt men det har betydelse för demokratin: alla ska ha tillgång till det offentliga rummet.”

Ljusdesigner och teamleader på White Arkitekter i Göteborg sedan 2006. Tänkte först bli inredningsarkitekt men på en kurs i ljus- och produktformgivning av armaturer under en förbe­redande konstutbildning väckte hennes ljusintresse. Har kandidatexamen i Ljusdesign på Ljushögskolan i Jönköping sedan gått olika kurser i Jönköping och läst miljöpsykologi i Lund med Thorbjörn Laike som programansvarig.

Nämn några projekt du jobbar/jobbat med?

– Gestaltning av provtagningsrum på Östra Barnsjukhuset i Göteborg. Här har jag och en inredningsarkitekt arbetat tätt tillsammans i projektet ”Hokus Fokus” med bland annat mönstertryck i tak, ljus som inte bländar, glittrande fiberoptik och andra spännande detaljer – allt för att hjälpa barnen att flytta fokus från det onda en stund.

Ett annat handlar om energieffektiviseringar i bostadsområden, ägda av Bostadsbolaget i Göteborg. Arbetet omfattar bland annat om trygghetsaspekter och ett socialt inkluderande. Tidigare har minskad energiåtgång varit den största miljöpåverkaren. Nu är man inne i nästa hållbarhetsfas och kollar till exempel hur och var armaturerna är producerade, hur ämnen påverkar hälsan osv vilket ställer nya krav på ljusdesignern.

Ett tredje projektet har med kultur­historia: Upprustning och fasadbelysning av Röhsska museet, Kronhuset (från 1600-talet) och Kronhusbodarna. Mycket här handlar om balansgången mellan historia och nutid. ”Vi har ett stort ansvar att utbilda, föra dialogen och kunskapen om ljus framåt.”

Kai Piippo, ÅF Lighting

Designchef på ÅF Lighting, Stockholm sedan 2013. Började som tonåring att rigga ljuset åt en rockgrupp. Senare sökte han sig till teatern, där han jobbade flera år för att 1991 starta företaget Ljusarkitektur tillsammans med Niklas Ödmann.

Nämn några projekt du jobbar med:

– Två av mina favoriter just nu är Kirunas stadsomvandling och Stockholms Stadshus. De är väldigt olika men innehåller båda stora utmaningar och komplexa lösningar.

Avslutat är spelföretaget Kings nya kontor i Stockholm. Vi har haft ett fint samarbete med kunden hela tiden och alla inblandade blev verkligen supernöjda. Sen kan vi även stoltsera med belysningen av Mall of Scandinavia.