”Vi kan utveckla unik forskning”

Vinter och sommar. Dag och natt. Soluppgång och solnedgång. Det är kontrasterna som Ute Besenecker ständigt återkommer till. Efter 19 år som arkitekt, ljusdesigner och forskare i USA flyttade hon den här terminen till Sverige och KTH.
– Det var kollegorna och chansen att få jobba i en miljö där olika vetenskaper är samlade som lockade mig. Jag har ­träffat ­lärare från KTH på konferenser och ­liknande. Det är en liten värld där alla ­känner alla, säger hon.

I den nya tjänsten som lektor ingår sextio procents forskning och fyrtio procents undervisning.
– Jag gillar kombinationen av arkitektur, design och ljus som finns här. Vi har chansen att bygga upp en forskning som är helt unik i världen och som kan sätta Sverige på kartan internationellt. Jag har inte kommit hit bara för att starta upp något, utan för att stanna och utveckla verksamheten, säger Ute Besenecker.

Bred bakgrund

Hon har själv en lång internationell karriär bakom sig. Efter arkitektutbildningen i hemlandet Tyskland studerade hon vidare i Milano och arbetade en tid som arkitekt i London, bland annat med stadsplanering.
– Jag sökte mig i första hand utomlands för att få vidare perspektiv på arkitektur och design. Det var så jag började intresserad mig för hälsa kopplat till miljö och ljus, säger hon.

Bäst på det området var Columbia ­University i New York. Där tog hon sin tredje masterexamen. Efter ett par år på ­olika arkitektfirmor i staden ville hon fördjupa sig ännu mer kring ljusets påverkan på människan, helst på forskarnivå. Problemet var att de flesta utbildningarna krävde tidigare studier inom medicin eller en ingenjörsexamen. Men på Rensselaer ­Polytechnical Institute (RPI) i Troy, New York, hittade hon den akademiska ­miljö hon letade efter. Där blandades ­arkitekter, ljusdesigner, konstnärer, läkare, psykologer, beteendevetare och ingenjörer.
– Jag ville fördjupa mig inom ett område som kopplade ihop miljö med psykologiska aspekter av välbefinnande. Ljuset verkade vara nyckeln, säger Ute Besenecker.

Koppla forskningen till det praktiska

Intresset för detta forskningsfält, upplever hon, växer över hela världen. Hon jämför med forskningen kring ljud och hälsa, som har en mycket längre tradition.
– Det finns massor av studier om hur ­musik påverkar våra känslor. Inom ljusforskningen har det nästan funnits en ­rädsla att prata om det. Istället har man intresserat sig för säkerhet eller hur bra man ser när man läser i ett visst ljus. I branschen pratas det mycket om håll­barhet och i den diskussionen måste hälsoaspekterna komma in ännu mer. Vi har mycket grundkunskap, idéer och ­teorier, och nu är utmaningen att omsätta det i studier på forskarnivå som kan leda utvecklingen framåt med vetenskapliga metoder.

Ute Besenecker stannade på RPI i åtta år, som doktorand och forskare. Huvud­sakligen studerade hon hur färg och spektrum uppfattas i olika miljöer. Genom att intervjua ljusdesigner, forskare, ingenjörer och studenter om deras upplevelser kunde hon synliggöra tidigare opublicerade ­kunskaper och erfarenheter, främst ur designperspektiv. Och hon vill fortsätta att koppla sin forskning till ljusdesigner praktiska arbete. På så vis kan forskningen ha nära utbyte med branschen.

– Även om inte ljusdesigner själva vill ägna sig åt forskning så är det viktigt att visa på vilket sätt de kan ha nytta av vetenskapen. Allt ifrån hur en förändring i ”sektor A” påverkar ”sektor B” i ett visst projekt till att skapa innehåll i fluffiga termer som ”atmosfär”, ”färg” och ”välbefinnande”. För mig har det ofta varit luddiga begrepp. Vad menar vi egentligen med atmosfär inom arkitektur och design?

Likheter och olikheter

Även om KTH är mindre än RPI tycker hon att det finns likheter.
– Båda är ingenjörsfokuserade och har designinriktade arkitektutbildningar. Jag tror att det finns stora möjligheter till samarbete mellan olika institutioner, forskningsprojekt och utbildningar.

Stockholm är dessutom den perfekta ­platsen att studera just ljus på, menar hon.
– Ingenstans blir förhållandena så ­extrema som i Norden. Det går inte att jämföra med Sydeuropa, Asien eller USA. Jag ser verkligen fram emot att få uppleva skillnaden mellan sommar och vinter och själv känna vilken påverkan det har på psyke, energi och kroppsfunktioner. Det är svårt att hitta ett tätbefolkat område så här långt norrut. För en ljusnörd som mig är det en dröm.

Hon påpekar också att Sverige är ett av få ställen i världen där det finns välrenommerade utbildningar inom ljusdesign.
– Det är intressant att ni alltid varit i framkant. Kanske beror det på mörkret. Det öppnar perspektiv på hur ljuset påverkar oss ur en holistisk synvinkel.

Och själv fruktar hon, som sagt, inte vintern:
– Nej, om jag upplever den som jobbig kommer det bara att motivera mig att söka nya lösningar och förklaringar. Det kan bli extremt intressant.

Publicerad den 27 november 2019

Ur Ljuskultur Nummer 6, 2019