Hållbarhet

Vill lära fler om hållbar användning av ljus

Bättre samspel mellan dagsljus och belysning kan ge betydande vinster för människors hälsa, energianvändning och ekologisk hållbarhet i stort. Det menar ljusdesignern Isabel Villar och arkitekten och dagsljusexperten Maha Shalaby som nyligen släppt rapporten Sustainable Lighting Design.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Isabel Villars och Maha Shalabys rapport Sustainable Lighting Design innebär en djupdykning inom hållbar ljusdesign som både omfattar teoretiska resonemang, fallstudier, goda exempel, simuleringar och dagsljus­mätningar på plats – och till och med en podd. Fokus ligger på ekologisk hållbarhet och de fyra områdena hälsa och välmående, energieffektivitet, cirkularitet och ljusföroreningar.

Isabel Villar, ljusdesigner

”Vi ville titta närmare på hur designprocessen skulle kunna utvecklas för att bättre ta vara på samspelet mellan dagsljus och belysning.”

– Tack vare medel från Bertil & Britt Svenssons stiftelse för belysningsteknik har vi kunnat fördjupa oss i ämnet på ett sätt som vi inte skulle ha kunnat göra annars. Utgångspunkten var att vi ville titta närmare på hur designprocessen skulle kunna utvecklas för att bättre ta vara på samspelet mellan dagsljus och belysning för att få en hållbar ljussättning. Som det ser ut idag kommer planering av dagsljus och belysning ofta in i olika delar av processen – dagsljus mycket tidigare eftersom det finns krav på dagsljus i BBR och är ett kriterium om byggnaderna ska certifieras enligt till exempel Miljöbyggnad, BREEAM eller LEED, säger Isabel.

Sämre på att ta vara på dagsljuset

En viktig observation är att information om hur dagsljusanvändningen planeras i en byggnad behöver föras vidare till de som planerar belysningen i mycket högre grad än idag.

– Risken är annars att man betraktar huset som en svart box som ska tändas upp med en rad ljuskällor oavsett tid på dygnet. Många gånger är det nog så man jobbar med belysning, vilket ger onödigt mycket belysning under dagtid och onödigt hög energiförbrukning, påpekar Isabel.

Både hon och Maha tycker att man blivit sämre på att ta vara på dagsljuset i utformningen av nya hus och byggnader.

– En anledning kan vara att certifieringar gjort ­frågan mer teknisk och komplex, vilket gör det svårare för arkitekten att greppa allting själv. Det kan också finnas en konflikt mellan olika krav som är kopplade till certifieringen. Ett exempel är energikrav som reglerar storleken på fönstren, vilket gör att möjligheten till dagsljusinsläpp minskar, säger Maha.

I certifieringen WELL Building Standard som syftar till att förbättra hälsa och välmående för de som lever och arbetar i olika bebyggda miljöer finns dagsljus med som en av de parametrar man tittar på.

– Samtidigt ges inte dagsljuset större tyngd än annan belysning när man pratar om cirkadisk rytm, trots att vi vet att dagsljus är det bästa ljuset för den cirkadiska rytmen och hälsan i stort, säger Maha.

För tillfället befinner vi oss på Whites kontor vid Skanstull i Stockholm, där både Isabel och Maha arbetar. Det är i mitten på mars och vårvinterljuset flödar in genom de stora fönstren i konferensrummet där vi sitter. Med sina stora glaspartier som täcker hela fasaden, rejält tilltagna takhöjd, fristående läge och långsmala skepnad är kontoret ett bra exempel på byggnad där man verkligen tar vara på dagsljuset.

– Här finns jättemycket dagsljus och fina utsikter, där det blir naturligt att sätta sig nära fasaden. Mycket handlar om hur man programmerar en byggnad, så att ingen hamnar långt ifrån fönstren, säger Isabel.

Maha Shalaby, arkitekt och dagsljusexpert

”Kvaliteten på ljuset är lika viktig som kvantiteten. I det ligger till exempel fina utsikter som knyter an till omgivningen.”

– Kvaliteten på ljuset är lika viktig som kvantiteten. I det ligger till exempel fina utsikter som knyter an till omgivningen. Genom dagsljuset får vi också den information om tid och väder som vi behöver och som är nära kopplad till oss som biologiska varelser, tillägger Maha.

Om man ska titta på dagsljusets betydelse för hälsan så är dagsljus bättre än HCL. Och att befinna sig i dagsljus ute är bättre än att få dagsljus inne via ett fönster.

– Det är stor skillnad eftersom glaset tar bort en del av ljuset. Och nyttan avtar snabbt ju längre in i rummet man kommer. Takfönster är ett effektivt sätt att få in betydligt mer ljus, säger Maha.

Allra bäst för hälsan är det om man kan kombinera dagsljuset inne med en stunds solljus ute på morgonen och mitt på dagen.

– Så om man tar en promenad till jobbet på morgonen och en lunchpromenad på 10–15 minuter får man en optimal kombination för att aktivera sin cirkadiska rytm, säger Isabel.

Rapporten avsedd för många gruppper

Ett viktigt syfte med rapporten har varit att lära fler om hur man kan använda ljus på ett hållbart sätt. Därför är rapporten utformad så att den riktar sig till flera olika målgrupper, allt från kunder och användare till ljus­designstudenter och arkitekter. Första delen innehåller information och rekommendationer som man kan ta till sig utan några direkta förkunskaper. Därefter följer fördjupande delar kring designprocessen, goda exempel och fallstudier.

– När man tittar på ekologisk hållbarhet behöver man väga in flera faktorer. Just nu finns ett stort fokus på cirkularitet, energibesparingar och ljusföroreningar. Men vi får inte tappa bort att vi ska gestalta med människan i centrum. Det går att göra extremt energieffektiva belysningar men som kanske inte blir så bra för människor och dålig belysning påverkar vår hälsa, säger Isabel.

Hon nämner dåligt utformad styrning som ett exempel – och ibland styrning över huvud taget, speciellt inomhus. Det är inte ens säkert att det blir mer energi­effektivt.

– Den mest energibesparande lösningen kan vara att vi själva tänder och släcker belysningen när vi behöver den. Vi är bättre på att veta hur mycket ljus vi behöver och när, än ett styrsystem som sitter i taket och mäter lux eller rörelse. Alla har olika behov av ljus. Så om man inte behöver mer än 50 lux för att läsa en bok, varför ska vi då ha 500 lux? De flesta projekt är baserade på belysningskrav som inte ifrågasätts och bara att ifrågasätta dem kan innebära en stor besparing både när det gäller lux och antal armaturer, påpekar Isabel.

Vilka är de viktigaste slutsatserna som ni kommit fram till i er studie?

– Det allra viktigaste är nog att vi behöver jobba tillsammans med dagsljus och belysning på ett tidigare stadium och nära slutanvändarna så att vi kan gestalta utifrån deras behov, säger Maha.

Isabel nickar instämmande.

– En annan slutsats är att det finns en stor potential med att utbilda användarna i hur ljus påverkar oss – både för att spara energi och för att de får större möjlighet att påverka den egna ljusmiljön. Förutom att påverka hälsan positivt finns också forskning som visar att det gör oss lyckligare om vi kan påverka den, säger hon.

– Och om vi pratar om koldioxidutsläpp är det viktigt att tänka på att de största utsläppen kommer från användningen över tid. När man designar en byggnad eller byter ut befintlig belysning mot LED gäller det inte bara att fundera på varje ljuskällas energieffektivitet utan också på om alla armaturer verkligen behövs, tillägger Maha.

Var kan man få tag på er rapport om man blir nyfiken och vill läsa mer?

– Vi har ett antal tryckta exemplar och kommer förmodligen att trycka fler som man kan beställa.

Utöver det går det att läsa den på nätet på följande länk: www.slightingdesign.com. Man kan också lyssna på vår podd ”Sustainable Lighting Design” på Spotify, där vi intervjuar olika intressanta personer om ljus, berättar Isabel.

En rolig detalj i podden är en fråga de ställt till samtliga poddgäster, nämligen vilken som är deras favoritupplevelse av ljus.

– Flera berättade om barndomsminnen kopplade till ljus. Det som är intressant i sammanhanget är att de minnen vi har inkluderar ljus. Om man tänker tillbaka på något kan man förmodligen erinra sig hur ljuset var i den stunden, på samma sätt som dofter ofta är starkt kopplade till minnen. Testa själv! Om du tänker tillbaka på något minne som betyder mycket för dig så kommer du förmodligen också att minnas hur ljuset var i den stunden, säger Isabel och Maha.

Publicerad den 3 maj 2023
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2023

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här