På bilden från vänster: Johanna Landin, Lisa Grape, Ida Wanler, Sofie Bamberg, Anton Sjöstrand, Anna Ekberg. Saknas på bilden gör Helena Eliason och Emil Toft. Foto: Casper Hedberg
Ljuset är varmt och mjukt för att skapa en lugn atmosfär och för att samspela med den centrala elden samt rummets material och möbler.
Det speglande taket och ljusets reflektioner ger en känsla av att stå under vattnet och se solen strålar bryta mot ytan.
En sakral känsla möter besökaren i entrérummet.
Kontrasten mellan den varma kärnan i rummet och dess blå ytterväggar framhävs med hjälp av ljuset och skapar intimitet och spänning.
Svenska Ljuspriset

Vinnare av svenska ljuspriset

Guld till Frantzén

Så var vinnaren äntligen korad. Under festligare former än vanligt, den 5 september på galamiddagen av Ljusdagen på Berns Salonger i Stockholm. Spänningen var olidlig när kvällens programledare Kristoffer Appelqvist till slut läste upp jurymotiveringen för vinnaren: den trestjärniga lyxkrogen Restaurant Frantzén!

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Restaurant Frantzén

Projektet prisas för sin ljussättning som lyfter totalupplevelsen och förstärker den kulinariska resan med kreativa ljusupplevelser genom hela byggnaden. Inför en nyöppning ville man skapa en miljö som var helt unik. Maten hade Frantzén redan, med sina två stjärnor i Guide Michelin. Nu ville man skapa en upplevelse i övrigt, med mystik, nyfikenhet och förväntan.

Bakgrund

Restaurang Frantzén var tidigare en lyxkrog belägen i en liten, trång lokal i Gamla stan. Här serverades 23 gäster exklusiv mat som tjänat två stjärnor i Guide Michelin. Efter stängningen sommaren 2016 avslöjandes att en nyöppning skulle ske i ett totalrenoverat 1800-talshus mitt i hjärtat av Stockholms innerstad. Den totala ytan skulle gå från 70 till hela 500 kvadratmeter. Antalet gäster skulle dock fortsatt begränsas till 23 och dessa skulle serveras av 23 personer ur serveringspersonalen.

Black ljusdesign kom tidigt in i projektet och fick uppdraget direkt från slutkund genom inredningsarkitekten. Då hade inredningsarkitekterna på Joyn Studio redan arbetat fram ett idékoncept som ljusteamet därefter tolkade ur ett ljusperspektiv och för att förstärka och lyfta de visioner konceptet innehöll. Grundidén var att tillsammans skapa en resa genom byggnaden där olika upplevelser avlöser varandra och får besökaren att närma sig den gastronomiupplevelse de är där för att ta del av.

Resan omfattar totalt 10 utrymmen som alla gestaltas utifrån rumsaktivitet, planerad sinnesstämning och orientering i huset. Björn Frantzén berättade själv om sin vision så här; ” Jag känner inte till någon restauranglokal i världen som liknar det vi skapar”. Till detta hör även att hans uttalade mål är att hamna en av världens bästa restauranger samt att förtjäna en tredje stjärna i Guide Michelin. Med dessa målbilder samlade ljusteamet sig sensommaren 2016 ut på en projektresa som krävt otroligt mycket praktiska tester, utvärderingar och mod att våga satsa på lösningar de aldrig tidigare gjort.

Den 30 augusti 2017 var resultatet slutligen färdigt och Restaurang Frantzén slog upp dörrarna för allmänheten.

Om arbetsprocessen

Ljusteamet från Black ljusdesign har varit med under hela processen från koncept­stadie till programmering. Under hela året som projektet pågick samarbetade man framför allt aktivt med inredningsarkitekterna och elkonsulten, men även i löpande avstämningar och workshops tillsammans med slutkund.

Flera projektanpassade speciallösningar gällande installation och styrning samt design av specialarmaturer har utvecklats under projektets gång. Samarbetet med armaturleverantörerna har därför varit extremt viktigt och väldigt givande där det ofta krävdes hårt arbete för att få till ett riktigt bra resultat där installationer varit krångliga. Hela tiden med Björn Frantzéns målsättande ord i bakhuvudet och ljusdesigners egna höga krav gällande estetik, ljuskvalitet, osynliga installationer, armaturutformning, ljusets återgivning av maten, färgstabilitet, anläggningens flexibilitet och hållbarhet över tid.

Teknik och miljö

Att skapa en enkel och användarvänlig anläggning har varit utgångspunkten för belysningsstyrningen. Även att den tekniska lösningen utgör en bra grund för minimal miljöpåverkan och en stor flexibilitet där möjligheterna och infrastrukturen finns om man önskar göra förändringar i lokalerna.

Restaurangen håller öppet både för lunch och middag året runt och eftersom de olika delarna har varierande mängd dagsljus behöver ljusnivåer enkelt kunna justeras efter rådande dagsljusverkan. Tillsammans med Contol Dept. skapades förprogrammerade ljusscenarion som personalen själva enkelt ska kunna styra för att variera miljön efter önskemål.

Det finns avancerade styrningslösningar i hissen och på toaletterna. Hissen som går från entréplan till terrassen har en specialanpassad armatur som ändrar färgtemperatur och ljusintensitet efter hissmusiken och den önskade stämningen längs hissfärden. I toaletterna är armaturerna specialframtagna för att skapa en undervattenskänsla där solstrålar ovan ytan skapar vattenspeglingar som kontinuerligt förändras.

Om resultatet

Ljussättningen har planerats in i minsta lilla detalj för att skapa upplevelser som avlöser varandra, genom hela byggnaden. Ljuset spelar en central roll och lyfter helhetsintrycket och totalupplevelsen.

I februari 2018 belönades Restaurant Frantzén med en tredje stjärna i Guide Michelin. Det är första gången en svensk restaurang får tre stjärnor. Nu har projektet även belönats med det prestigefyllda ­Svenska Ljuspriset, för sin ljussättning där fokus förstärker just det viktigaste – den kulinariska resan.

Jurymotiveringen:

”Den ypperligt utförda ljusgestaltningen spelar en central roll och lyfter helhetsintrycket. Teamet visar imponerande kreativitet vid behandlingen av ljus och skugga, för att skapa mycket subtila och intressanta effekter. Kontraster, ljusnivåer och siluettverkan har utnyttjats på ett finessrikt sätt för att underlätta orientering och fånga olika detaljer. En fin balans mellan det integrerade ljuset och inredningsarmaturerna skapar välbefinnande och harmoni. Ljussättningens fokus förstärker det viktigaste – den kulinariska resan.”

 

Sofie Bamberg och Anna Ekberg ansvariga ljusdesigner i Frantzén-projektet
Foto: Casper Hedberg

”Det har varit otroligt höga ­förväntningar på projektet”

Berätta om era bakgrunder!
Sofie: – Jag har länge vetat att jag vill skapa och arbeta med något kreativt och har varit inne på olika spår. Till slut landade det i att jag ville arbeta med rumslig gestaltning. Från början ville jag bli inredningsarkitekt men funderade också på plan B ifall jag inte skulle komma in på Konstfack. Medan jag höll på med mina arbetsprover träffade jag en kompis som pluggade ljusdesign, kände direkt att det var spännande och bestämde mig för att satsa på det. Utbildningen var praktiskt, med stort fokus på rumsgestaltning så jag fastande direkt. Efter utbildningen läste jag en master i inredningsdesign i New York, något som knöt ihop säcken och gav en helhetsförståelse för både ljus, material och rum.

Anna: – Jag ville egentligen arbeta med inredningsarkitektur, men kände mig länge vilsen eftersom yrket kändes så brett. Jag fungerar bättre när jag kan nischa mig och ”nörda in mig” på något. När jag 2008 läste på Art College i Göteborg, hade vi en föreläsning i ljussättning och då föll allt på plats. Ljus är ju grunden till hur en miljö upplevs och kan lyfta den en dimension. Att få arbeta i team med inredare och arkitekter och besitta både en gestaltningsmässig och teknisk spetskompetens kändes som drömjobbet, så 2009 började jag plugga ljus.

Vad har du för filosofi när du jobbar med ljus?
Sofie: – Min filosofi är att jobba nära de människor som ska vistas i den miljö jag planerar, att få dem att förstå vad ljus kan göra för rummet eller platsen. Jag blir själv väldigt berörd av ljus och älskar dramatiken som både det naturliga och det artificiella ljuset kan skapa. Ett skuggspel på en fasad, en finstämd kyrka eller en scenografisk teaterljussättning inspirerar mig och det är känslan av sådana platser jag vill förmedla i min ljusgestaltning.

Anna: – Min filosofi har alltid varit att väcka andra människors intresse för vad ljussättning kan göra för en miljö. I det här projektet har vi verkligen fått möjligheten att göra precis det!

Vilka vad de största utmaningarna och de viktigaste framgångs­faktorerna?
– Det har varit otroligt höga förväntningar och målbilden har hela tiden varit ett toppresultat på allt från inredning, installation, ljus och mat. Det har såklart satt en prägel på hela processen, tidvis utsatt oss för både stress och ibland svåra beslut och tuffa förhandlingar. Vi har lärt oss otroligt mycket, inte bara om ljus utan även om projektledning, processer, installationsteknik, styrning och produktdesign.

Det mest avgörande har varit att varje lösning är detaljstuderad i en så verklig set-up som möjligt. Provbelysningar, egengjutna armaturlinser, skisser, styrningstester och otaliga samordningar med leverantörer och installatörer är andra framgångsfaktorer. Vi har haft fantastiska samarbeten med leverantörer som hjälpt oss ta fram projektspecifika lösningar i allt från armaturutformningar till montagedetaljer, och allt är sedan noggrant injusterat i ljusscenarion som är användarvänliga för kunden. Det allra viktigaste är dock tajta samarbetet i projektgruppen och att vi varit med från starten, från att vi stod på översta våningsplanet då det inte ens fanns ett yttertak, till timmarna innan öppningen.

Vad är ni allra mest nöjda med i resultatet?
– Att restaurangen faktiskt blev den visuella och spännande resa som vi i ­konceptskedet såg framför oss: En resa som både omfattar det gastronomiska men även miljöerna. Där inredning, ljus och ljud samspelar i en spännande helhet.

Vi är också otroligt nöjda med att alla installationer är dolda och diskreta. Ska man nämna ett specifikt rum så är det nog badrummen, där det känns som att man går in under vattenytan i en skogstjärn, solen strålades ner genom vattnet. Och hissen, som är specialbyggd för att gå från en natt i månljus till en solig gryning på en elegant takterrass.

Vad betyder vinsten för dig?
Sofie: – Oerhört mycket. Det känns fantastiskt att vi kunnat gestalta den känsla vi tidigt visualiserade för oss själva och att vinna Svenska Ljuspriset visar att vi även lyckats förmedla den till andra. Vi är väldigt tacksamma, glada och stolta!

Anna: – Vinsten betyder otroligt mycket! Dels för att det visar att ett riktigt bra samarbete i en projektgrupp lönar sig, samt att det ger en otrolig belöning för det engagemang vi lagt ner. Jag är riktigt stolt.


Hallå där, Lars Fredén


Juryordförande i Svenska Ljuspriset. Hur var årets tävlingsomgång?
– Den var otroligt spännande med ett stort antal bidrag, från små avgränsade till mycket stora och omfattande. Av de insända bidragen fördelade sig cirka 40 procent på inomhusprojekt och 60 procent gällde utomhusprojekt. Variationerna är stora mellan mer klassiska belysningsprojekt och projekt där omfattande styrning använts. En tendens vi sett de senaste åren att andelen projekt med olika former av ljusstyrning och projiceringar ökar.

– Det är mycket glädjande att se att vi har en relativt ung yrkeskår som får förtroendet att skapa goda ljusmiljöer och där beställaren inser vikten av god belysning, även om jag också vet att det finns alltför många projekt som styrs av totalentreprenadernas hårda villkor.

Kan du berätta lite om hur juryn bedömer, det är ju så många olika slags projekt med. Är det inte svårt att jämföra dem?
– Ibland får vi synpunkter och frågor om varför vi bara har en klass i Sverige medan däremot Norge, till exempel, har flera klasser att tävla i. I alla fall hittills har vi ansett det vara mest hållbart med bara en kategori. Det har att göra med en hel rad olika faktorer som tidsinsats för juryarbetet, uttagning till Nordiska Ljuspriset och att vi i juryn faktiskt anser att vi kan göra en bedömning och skilja mellan ”äpplen och päron”. Jo, som svar på frågan om det är svårt att jämföra så är det ibland till och med mycket svårt, kanske inte för att projekten ser olika ut utan därför att många är så otroligt fint skapade och väl utförda!

– I juryn har vi sedan några år tillbaka arbetat med en utvärderingsmatris som är oberoende av om projektet avser inom- eller utomhus, stort eller litet. Viktiga faktorer i bedömningen är hur komplext projektet är. Det kanske finns olika restriktioner (kultur, arkeologi, med mera) som ställer stora krav på idén och utförandet. Vidare kan det vara om projektet handlar om en ny- eller ombyggnad.

– Vi tar också hänsyn till själva idén och hur den är förankrad i sitt sammanhang samt hur tydlig den blir för mig som besökare. Naturligtvis är också utfallet av högsta betydelse, det vill säga, hur jag upplever belysningen, placering, projicering, armaturval, eventuell bländning och injustering med mera.

– Sedan påverkar också genomförandet – hur montaget är utfört, kanalisation, integrerat/utanpåliggande med mera. Slutligen bedömer vi anläggningens teknik- och miljöaspekter. Med andra ord om anläggningen är energieffektiv, ger upphov till oönskad skyglow, hur teknik har utnyttjats och så vidare. Det är alltså en lång rad faktorer som påverkar bedömningen. Dessutom använder vi en viktning mellan de olika faktorerna.

– Att enbart bedöma bidragen utifrån insänt material är självklart vårt första urvalsinstrument samtidigt som jag vill betona att anläggningsbesöken ger oerhört viktig information i bedömningen.

– Till er som sökt år efter år men hittills inte blivit uttagna skulle jag vilja säga: Ge inte upp, nästa gång kan det bli din tur. Ett litet råd på vägen kan dock vara att sålla bland bidragen, vara noga med att ange omfattningen av anläggningen och bara välja ut de bästa delarna. Ofta när vi kommer på plats upptäcker vi att allt inte är färdigt eller injusterat och att en del av anläggningen inte håller samma klass som resten. Detta är faktorer som definitivt påverkar vår bedömning.

Publicerad den 11 oktober 2018
Ur Ljuskultur Nummer 5, 2018

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här