När släpljuset släcks skapar det nedåtriktade ljuset från pendelarmaturerna ett mindre och mer intimt rum. Tak­armaturerna i Beijersalen är specialritade för projektet, tillverkade av Ateljé Lyktan. Foto: Måns Berg
Receptionen andas identitet och välkomnande. Disken får liv genom en grafisk ljussättning som lånar linjer av akademiens Nordstjärne-symbol. Karaktärsfulla arma­turer, som trappar ner till en mer mänsklig skala, bjuder in besökaren med ett varmt ljus. Foto: Åke E:son Lindman
Mässingsarmaturerna från Svenskt Tenn, från den tidigare inredningen har renoverats, polerats och samlats tätt, i en takyta av flätad mässing – ett drag av fest och glitter i en miljö där det ofta skålas för pristagare, efter många års hårt arbete. Foto: Måns Berg
Ljussättningen av kapprummet över foajén tar upp det svala dagsljuset från fönstren, mot den varmt belysta Beijersalen. ­Ursprungshuset möter här tillbyggnadens moderna formspråk.
Delar av det glada vinnarteamet för Kungl. Vetenskapsakademien efter att vinnaren ­avslöjats, arkitekten Åsa Rosenkirchen bakom mikrofonen. Foto: Casper Hedberg
Svenska Ljuspriset

Kungl. Vetenskaps­akademien – Vinnare interiör

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Vinnare interiör

Kungl. Vetenskaps­akademien
Stockholm

Jurymotiveringen:

”Ett ljus i symbios med arkitektur och interiöra material, förhöjer såväl de historiska som moderna rummen. Kreativa och subtila ljuslösningar uppmuntrar på ett unikt sätt till det vetenskapliga samtalet. Tekniska utmaningar sent i processen ledde fram till en brilliant specialtillverkad armatur. Detta projekt av kunglig dignitet och finess, ger besökaren en aldrig sinande ström av wow-upplevelser.”

Visionen

Hela projektet handlar om att lyfta in akademiens lokaler i nutiden utan att tappa bort byggnadens historia. ­Vetenskapsakademiens relevans och tyngd ska speglas, samtidigt som rummen ska utgöra en inspirerande och funktionell mötes- och arbetsmiljö.

Belysningen är en viktig del i hur rummen från olika tider länkas, och Beijersalen från tidigt 1980-tal har omgestaltats helt. Då hörsalen saknar dagsljus har den nya ljussättningen varit avgörande för såväl funktion som estetisk lösning. Varierande belysningsscenarier används beroende på vad som ska hända – ­föreläsning, panelsamtal, prisutdelning, mingel etc. och vilken stämning som eftersträvas.

I Linnésalen är bokryggars guldprägling och de gamla instrumentens mässing noga ljussatta för att kontrastera mot rummets textilier och mörkbetsat trä. Belysning och möblering anpassas efter aktivitet – möte, föredrag eller mingel. Foto: Åke E:son Lindman

Om projektet

Intervju med Åsa Rodenkirchen: ansvarig ­arkitekt och ”husarkitekt” på KVA sedan över 15 år, Jonas Kjellander: arkitekt och ljusdesigner, och Alexandra Schremer Payén: ljusdesigner.

Vilka delar av projektet är ni mest nöjda med?

– Att vi trots stor tidspress fick ihop helheten i Beijersalen. Det är en oerhört tekniktät anläggning samtidigt som den har ett stort symbolvärde som vackert och samlande karaktärsrum. Vi är också mycket glada att beställaren vågade gå hela vägen med starkt mättade kulörer och en generös, ombonad inredning i de äldre delarna. Ljussättningen är det som lyfter helheten och länkar varierande rumsligheter.

”Vi är mycket glada att beställaren vågade gå hela vägen … ”

Vad var den största utmaningen och vad fanns det för speciella krav med projektet?

– Att komma in med så mycket ny belysning och teknik i de gamla rummen utan att förstöra dess kvaliteter var en spännande utmaning. Sent i projektet ställdes vi inför omtag vad gällde tekniken i Beijersalen som krävde en helt ny undertaks- och belysningsstrategi. Teamet fick göra en innovativ helomvändning, där lösningen var att ersätta undertaksskivan med specialritade pendelarmaturer vars ljus bildar ett föränderligt skikt i rummets tak.

Här anknyter trädet till historiska symboler för akademiens arbete. Belysningen syftar till både att skapa förutsättningar för plantans fotosyntes, med rätt spektrum, och en vilsam alludering på naturmiljö genom skuggorna av lövverket på golv och väggar.

Vad tror ni var mest avgörande för det lyckade resultatet?

– Samarbetet med beställaren och ett fantastiskt arbete av det projekterande teamet.

Beställarens förväntningar var högt ställda och vi fick utrymme att satsa på hållbara material och lösningar vi tror på.

Hur har det färdiga projektet mottagits av beställaren/brukarna/allmänheten?

– De är mycket nöjda och stolta över sitt hus, vi får översvallande recensioner från alla håll.

Vad betyder det att bli uppmärksammad i ­tävlingen Svenska Ljuspriset?

– Projektet i sig och alla rum som har fått nytt liv är det viktigaste. För teamet känns det fantastiskt med ett erkännande efter en så omfattande satsning av Vetenskaps­akademien. Det stärker oss och det stärker belysningens roll även i framtida projekt.

 

 

Publicerad den 4 oktober 2022
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2022

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här