Lekfullt ljus i ­jämställd skolmiljö

Våren 2022 invigdes Skytteskolan som ligger i Göteborgsstadsdelen Högsbo. (1) Här går 850 elever från förskoleklass till årskurs 9 samt särskoleelever. Landskapsgruppen har designat skolgården med lek och ljus utifrån värden som jämställdhet och pedagogisk utemiljö.

Visionen

Kan belysning bidra till att skapa mer jämställda skolgårdar? Detta prövas i ett pilotprojekt för jämställt byggande av skolor. Projektet drivs av Lokalförvaltningen i Göteborg och omfattar ett antal utvalda nya skolor. På Skytteskolan arbetar pedagoger och elever sedan tidigare aktivt med normarbete och målet att behandla alla lika oberoende av kön, hudfärg eller religion. När en ny dubbelt så stor skolbyggnad skulle ersätta den gamla fick skolan vara med i projektet. En vision för alla inblandade i arbetet med Skytteskolans nya skolgård var att skapa lekmiljöer som främjar många typer av lek och samspel enligt devisen allas lek är lika värd.

Skytteskolan har en uttalad utomhusprofil och 20% av all undervisning är tänkt att hållas utomhus. En omsorgsfull belysning spelar därför en särskilt viktig roll för att stödja verksamheten och pedagogiken under årets alla månader. Vår ambition är alltid att arbeta integrerat med ljus- och landskapsdesign. I ett sådant här projekt är det av betydelse att belysningen också ansvarar för gestaltningen av skolgården.

Lösningen

Den övergripande lösningen för att skapa en mer jämställd skolgård passande för skolans utomhuspedagogik är att låta skolgården bestå av flera flexibla och oprogrammerade ytor. Tidigt i processen gjordes en undersökning med barnen på skolan som visar att sådana miljöer främjar att vitt skilda typer av lekar uppstår och att det där är mer naturligt att flickor och pojkar leker tillsammans. Skolgården är uppdelad i olika zoner med lugna ytor närmast skolbyggnaden och större öppna ytor för fartfylld lek längre ut.

De skilda platserna är upplysta på olika sätt och passar en flexibel användning för den pedagogiska verksamheten. Till utomhusundervisningen finns bland annat uteklassrum, utekök, en skolträdgård och en scen. Belysningen används för att finstämt lyfta fram de skilda delarna och förstärka de olika skalorna med större öppna ytor och mindre rum i rummet.

”Belysningen används för att ­finstämt lyfta fram de skilda ­delarna och förstärka de olika skalorna med större öppna ytor och mindre rum i rummet.”

Grundbelysningen består av armaturer med lysande kupor och g/c-optik för att täcka in skolgårdens platser såsom gångvägar och samlingsplatser. Denna ger med sitt varmvita sken en snäll, trygg och trivsam skolgård. De stora aktivitetsytorna har rundstrålande armaturer på höga stolpar medan de intima entréytorna mellan huskropparna har en linspänd pendlande variant med färgglada kupor. Många elever kommer till skolan med spårvagn och buss. Från trafikknutpunkten Marklandsgatan sträcker sig ett linjebelyst gångstråk tvärs över skolgården och fram mot huvudentrén. Det är ett medvetet val att inte lysa upp fasaderna annat än undantagsvis. De upplysta entréplatserna blir sålunda mer framträdande och välkomnande.

Ett flertal pergolor och träkuber med sittplatser skapar intima rum på skolgården och passar bra både för rasthäng och utomhusundervisning. Pergolorna är sobert upplysta inifrån med spottar som skänker ett dämpat ljus över bord och arbetsbänkar. Kuberna är orangemålade på insidan och fångar upp ljuset från vajerhängda färgade kupor däröver. Detta ger en varm effekt som förstärker det intima rummet och gör sittplatserna trivsamma även när det är mörkt.

Fyra mindre nyplanterade lekskogar med olika typer av trädslag är upplysta inifrån och skapar spännande och lekfulla lekmiljöer. I små skogsgläntor finns hängmattor, hängplatser och baskethäng.

Spotlights på höga stolpar lyser genom grenverken och kastar variationsrika mönster av ljus och skugga på marken. Löven blir till färggranna reflektorer som skiftar nyans och framhäver de olika årstidernas färger. Effekten kommer att förändras allt eftersom skogs­partierna växer till i volym. Inne i skogsdungarna finns konstverk som är punktbelysta. I samråd med konstnären togs en armatur med UV-ljus fram för att ett av verken skulle få en ytterligare dimension i just det skenet.

Utmaningar & lärdomar

En övergripande utmaning var att låta belysningen få ta en viktig gestaltningsmässig roll i projektet snarare än att endast bli ett komplement för att standard­mässigt lysa upp hela skolgården. Beställare av denna storlek har ofta striktare riktlinjer för val av armaturer.

Ett viktigt moment var tidigt att bjuda in den tekniska förvaltaren till möten för att starta en dialog och skapa förståelse för vad belysningen kan uträtta. Detta var en förutsättning för resten av projektet. Till viss dels fick jag kompromissa med mina egna idéer men med hjälp av ett bra samarbete med elkonsulten och att våga utmana beställaren fick vi även igenom lite mer teater/scen-inspirerade val av armatur och ljuskällor.

Den linspända armaturen vid entréerna visade sig bli en utmaning att få till vad gäller spännvidden och ­konstruktionen. En ihärdig ingenjör och en tillmötes­gående elkonsult möjliggjorde att de färgglada kuporna till sist kunde komma på plats. Ursprungligen var det också tänkt att lekskogarna skulle glöda med färgat ljus, men det ansågs ligga allt för mycket utanför standarden. Ljuset över lövverket och dess föränderliga säsongsfärgning bidrar i viss mån till samma effekt. Då var det av större betydelse att de färgade kuporna ­utfördes vid entréerna.

En annan betydande utmaning var att lyckas med ytorna intill skolans stora idrottshall med utökad takhöjd. Denna ligger utmed en gång- och cykelbana och strax intill ett bostadsområde. Höga fönsterlösa fasaderna kan i ett sådant sammanhang lätt komma att inverka negativt på platsens mer intima skala och ett sätt att hantera detta var att lysa upp idrottshallen. Under projektets gång ändrades fasadens material och färg och belysningen fick revideras successivt. Slutligen hanterade arkitekten problemet genom att formgjuta fasaden som ett draperi, och jag valde då att använda ett vitare ljus som framhäver fasadens färg och textur.

”Det är kul att få vara med och skapa något som kan verka för en jämställd och trygg lekmiljö för barn.”

Reflektion

Vi har kommit långt med hur vi ritar skolgårdar och arbetar med belysning från när jag själv gick i grundskolan. Jag var tuff på många vis men också bollrädd och trivdes aldrig riktigt i grupp med andra barn. Värderingar såsom trygghet och jämställdhet hade väl inte så stor betydelse som idag när man designar skolmiljöer. Där jag gick i skola hade vi ett skepp i trä på asfaltunderlag och knappast några lampor. Det är kul att få vara med och skapa något fint för vuxna och barn som kanske dessutom kan främja utveckling genom lek och verka för en jämställd och trygg lekmiljö för barn. Kanske hade även jag vågat kasta en boll i den gömda basketkorgen inuti en artificiell skog där det glittrar av ljusspel och skuggor mellan grenarna.

Skytteskolan

Ljusdesign: Karin Jansson, ­Landskapsgruppen
Landskapsarkitekt: Sofia Svensson & Petra Ekström, Landskapsgruppen
El-projektör: Linus Idermark, Tribus
Beställare/Entreprenör: ByggDialog/Veidekke
Fastighetsägare: Lokalförvaltningen Göteborg
Projektledare: Anders Koppfeldt, Byggdialog
Leverantörer: Fagerhult, We-Ef, ­Bellalite, iGuzzini, Moramast
Arkitekt: Fredblads arkitekter

Publicerad den 14 februari 2023

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2023