Gästkolumnen

När läste du en forskningsartikel senast?

Det verkar kanske alltför tidskrävande, svårtillgängligt och tråkigt? Är det svårt att se vilken nytta det skulle ha för ditt pågående ljusdesignprojekt?

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Du skulle kunna motivera dina designval för en beställare med att det finns en artikel av forskaren XXX som faktiskt visar att ett belyst ­undertak kan ge intrycket av ett högre rum. Det skulle kunna öka en beställares förtroende för dig. Forskning kan också ge inspiration
och vägledning till ett designförslag.”Man behöver inte vara forskare för att använda forskning!”

Anledningen till att jag, en arkitekt, inredningsarkitekt och ljusdesigner, blev forskare är att jag upplevde att jag återanvände en begränsad repertoar av samma slags lösningar i flertalet projekt. Projektbudgeten, satt i konkurrens, var så snäv så vi hann inte pröva nya lösningar. Dessutom hann vi aldrig utvärdera dem eftersom projekten inte realiserades förrän ett par år senare och då var projektbudgeten slut sedan länge. Det är också svårt att veta om det som vi designers föreslår verkligen ­kommer att uppfattas av brukaren på det sätt som var menat. Jag arbetade mycket med belysning av vertikala ytor och försökte påverka rummens form och storlek med ljus. Men jag hade inte mycket teoretisk kunskap att gå på. Det mesta ­bestod av praktisk erfarenhet och tumregler. Känner ni igen er?

Hur gick det då med de vertikala ytorna i min forskning? Jo, det finns många exempel på att belysta vertikala ytor verkligen är viktiga för att skapa intresse och tydlighet i ett rum. Tydliga rumsgränser underlättar rumsförståelse och orientering vilket är viktigt för vår upplevda trygghet, både utomhus och inom­hus. Jag såg många exempel på att det uppfattade rummets storlek skiftade beroende på ljussituationen. Det uppfattade rummet följer ofta inte de fysiska rumsgränserna. Såväl ljusmönster som ljusa och mörka rumsytor kan påverka uppfattningen om rums storlek. Det går därför inte att helt förutspå hur en viss ljusgestaltning kommer att upplevas i verkligheten. Att utgå från visuella ­observationer på plats och att provbelysa är nödvändigt. Men vetenskapen
ger oss många ledtrådar att utgå från.

Man behöver inte vara forskare för att använda forskning!

Ulrika Wänström Lindh, PhD, Universitetslektor i ljusdesign, Arkitekt SA/SIR.

Publicerad den 23 maj 2019
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2019

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här