Arbetsmiljö bortom corona

Per Nylén på Arbetsmiljöverket, vem är du?
– Jag är avdelningsdirektör på AV där jag i praktiken är ansvarig för syn- och belysningsfrågor samt optisk strålning och laser. När jag forskar och utbildar på universiteten är min vetenskapliga titel docent.

Vad har vi att vänta framöver, vad är det ”nya normala” läget, efter Corona?
– Det nya handlar om mer distansarbete vilket verkligen ställer krav på belysning. Och det här tror jag inte att alla berörda tänker på att Arbetsmiljöverkets regler gäller även vid hemarbete. Våra 350 inspektörer åker inte hem till folk och kollar men vi gör nu distanskontroller hos arbetsgivare med frågor om de har koll på hur de anställdas synergonomi är, om de själva upplever att de har bra belysning, tillräcklig belysningsstyrka, dagsljus och utblick etcetera.

Hur ser det ut där ute?
– Mycket arbete sker nog i sofforna med mysbelysning, låg färgtemperatur och belysningsstyrka – när man arbetar är ett kallare ljus bättre liksom tillgången till dagsljus. Man ska gärna sitta nära ett fönster, även om det är vinter så kan dagsljuset inomhus komma upp i flera tusen lux tack vare den snö som nu fallit i många delar av landet – jättebra!”Det förvånar mig ofta att så många företagare investerar stora belopp i dyra lokaler och maskiner men snålar in småsummor på att sätta in billig undermålig belysning.”

Men är det många som får, ja vaddå, böter?
– Nej, Arbetsmiljöverket kan inte bötfälla någon. Men vi har olika tvingande metoder. Säg att vi har inspekterat och identifierat en brist som påverkar arbetstagaren negativt. Då får arbetsgivaren ett så kallat inspektionsmeddelande som information. Om bristerna inte åtgärdas kan vi ålägga arbetsgivaren att vidta åtgärder. Vid allvarliga brister kan vi sätta ett vite. En del paragrafer i våra föreskrifter är dessutom belagda med sanktionsavgift, det är ett alternativ till böter. En sanktionsavgift kan till exempel krävas in om en arbetstagare arbetar med stark laser utan skyddsglasögon, det kan leda till ett förlorat öga på bråkdelen av en sekund vilket har hänt. Alla våra åtgärder syftar till att skydda arbetstagaren.

Är svenska arbetsgivare generellt bra på belysning?
– Många är medvetna om att bra belysning bidrar till trivsel men också till högre kvalité och kvantitet i produktionen. Men det finns en stor förbättringspotential. Det förvånar mig ofta att så många företagare investerar stora belopp i dyra lokaler och maskiner men snålar in småsummor på att sätta in billig undermålig belysning. Dessutom handlar det om hållbarhet i ett längre tidsperspektiv.

Vad tror du om utvecklingen av det aktivitetsbaserade arbetssättet?
– Jodå, det har fått fäste men det kommer att utvecklas och förbättras. Vi på Arbetsmiljöverket har precis gått över till det i nya lokaler men alla jobbar ju hemifrån så ingen vet än hur det funkar med de tre olika zonerna låg-, medel- och hög ljudnivå. Personligen tror jag på konceptet – det är ju galet ohållbart med så mycket dåligt utnyttjad yta som finns idag. I övrigt är det svårt att sia om utvecklingen men jag hoppas att trenden med LED-plattor infällda i innertak med alldeles för låg luminans kommer att ebba ut. I vårt nya huvudkontor valde vi pendlade armaturer.

Ser du några negativa sidor av det aktivitetsbaserade?
– Det går att skapa bra belysning även där, men allt för ofta är armaturerna dåligt avskärmade – ett riktigt gissel om de finns i centrala delar av synfältet. Bländas du av kollegornas armaturer och inte ser skarpt spänner du dig omedvetet för att hålla huvudet stilla. Jag har sett upptejpade tygstycken runt usla armaturerna och folk som sitter med kepsar. Bländning kan leda till belastningsbesvär som i sin tur kan leda till sjukskrivningar och ökad personalomsättning.

För att hjälpa alla som själva vill kontrollera ljusförhållanden har ni tagit fram en app, berätta!
– Det började med att Arbetsmiljöverket tog fram en buller-app för att användaren skulle kunna få en indikation på ljudnivån omkring sig. Den blev oerhört populär med nästan 800 000 nedladdningar. Vi var minst sagt förvånade men det visade sig då att appen även användes på fester då det tävlades om högsta decibel i rapen efter ölen. Men det bidrog ju även till att den spreds för ökad seriös användning. Hur som helst, någon på kommunikationsavdelningen föreslog att jag även skulle ta fram en ljus-app och så blev det. Med den kan man mäta belysningsstyrka och flimmer. Den första versionen var för iPhone och inom kort kommer vi att släppa en version som mäter lux för ett antal populära Androider. App-användare är våra inspektörer, skyddsombud, ergonomer, företagshälsovårdspersoner, ljusdesigners, arkitekter, fastighetsägare, elinstallatörer med flera. Kanske blir den aldrig riktigt lika populär som buller-appen, men hittills har den laddats ner drygt 35 000 gånger. Det känns bra att kunna bidra med något som ger alla en möjlighet att mäta sin belysning – och kanske även vem som har det mest bländande leendet på festen.

Appen ”Ljus” från Arbetsmiljöverket

Du menar att den nya appen innebär att det inte bara blir en subjektiv analys av kamera­bilder som tidigare, utan nu kvantifieras frekvens och modulation med Fourieanalys och man får ut således siffervärden. Vad är en Fourieanalys och med vilken noggrannhet ges siffervärden?
– Fourieranalys är en matematisk analys av frekvens och modulation hos en vågform.  Flimmermodulen klarar analys av frekvenser något över 100 Hz men inte mer p.g.a. bildsamplingsfrekvensen i många mobilkameror idag är ca 240 bilder/s (se Nyquist-Shannons samplingsteorem). Noggrannheten för frekvensen är oftast bättre än några procents fel men rörelseartefakter kan uppstå om mobilkameran inte hålls helt stilla vid mätningen.

Avslutningsvis, har du några belysnings-specifika förhoppningar angående belysningen i våra arbetsmiljöer?
– Ja, absolut. Dels att ingen ska installera ljuskällor som avger icke-visuellt flimmer, bättre att satsa på stabilt ljus. Samt att ännu fler tänker långsiktigt och hållbart. Ett exempel är närvarostyrning; en belysningsanläggning ska bara tända upp helt NÄR någon kommer – inte hela tiden OM någon eventuellt kommer. Alla former av energislösande light pollution både utomhus och inomhus är ohållbart. Där har vi alla ett ansvar.

Vad gäller för arbetsplatsens belysning?

Se mer om Arbetsmiljöverkets föreskrifter här.

Publicerad den 22 mars 2021

Ur Ljuskultur Nummer 2, 2021