Solcellerna i form av tunnfilm är infärgade i olika kulörer och kastar färgglada skuggor mot betongen.
Programmeringen av ­fasadbelysningen har gjorts i nära samarbete mellan ljusdesigner, ljustekniker och energibolaget Tekniska verken.
Med egna ord

Flustret – där bilar och bin bor

För att skapa en bilfri stadsdel behöver bilarna bo någon annanstans än vid sina ägares bostad. Men hur kul är det då att skapa ett stort P-hus vid en bomässa? Den frågan besvarades med ett tydligt ”Jättekul” i och med projektet Flustret – en multifunktionsbyggnad som andas ljus – i Vallastaden i Linköping.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.

Logga inBli prenumerant

Visionen

Vallastaden är Sveriges nyaste stadsdel och finns i Linköping. Under september anordnades där ett boexpo där nya tankar kring olika sätt att bo och leva visades upp. Vid Vallastadens entré ligger byggnaden som kallas Flustret. Det är något så enkelt som ett parkeringshus men samtidigt är det inte det. Tidigt i processen sattes målet: Det ska inte kallas för P-huset för det är mer än så. Byggnaden innehåller en återvinningscentral, sopsugsanläggning, transformatorstation, optofiberhub, biltvätt, bikupor samt laddningsstationer för elbilar. Det är ett entréhus för området men också en energialstrare och en utsmyckning. Att inte kalla det för P-hus gjorde att fokus på många av frågorna kring bygget flyttades till att hitta nya lösningar och andra metoder än vad som är brukligt för ett traditionellt parkeringshus.

Lösningen

Huset, som är ritat av AG Arkitekter, har en unik lösning för sin fasad. En fasad som ska bära många olika funktioner. Flustret visar möjligheterna att kombinera arkitektonisk gestaltning och dubbelfunktion av byggkonstruktion. Fasaden är ett klimatskal och ett solskydd som också länkar in solljus, laddar el, skapar insynsskydd, erbjuder utblick och ska vara en estetiskt spännande installation så väl dag- som nattetid.

Lösningen består av snedställda ramar med sträckmetallceller och transparenta solceller runt byggnaden, allt monterat i ett geometriskt mönster. Solcellerna som är av tunnfilmsmodell är också infärgade i olika kulörer, vilket gör att det infallande dagsljuset får en färgad ton. Utblicken genom solcellerna påverkar även hur du som betraktare ser din omvärld ömsom genom ett blått filter, ömsom ett grönt. Noterbart är även att, tack vare denna öppna fasadlösning så slipper huset både ventilationsaggregat, brandlarm och sprinkler. På tre sidor av huset har totalt 1 303 ramar monterats på fasaden. 520 av ramarna är installerade med tunnfilmssolceller och ytterligare 250 med sträckmetall har fått belysning nattetid. Belysningen finns bara på två av husets sidor, för att inte störa de boende i närheten.”Fasaden är ett ­klimatskal och ett solskydd­ som också ­länkar in solljus, ­laddar el, skapar ­insynsskydd…”

Huset andas både ljus och energi. På dagen suger den upp solens energi och alstrar el av den. Samtidigt andas den in ljuset genom sin transparens och länkar in det i huskroppen. På kvällen andas huset ut sin energi och sitt ljus genom att ladda elbilar och belysa sin fasad. Programmeringen av fasadbelysningen har gjorts i nära samarbete mellan ljusdesigner, ljustekniker och energi­bolag. Fasadbelysningen är fjärrstyrd och styrs via en molntjänst via Tekniska verken. Det vanliga är en fast ljusscen som byts varje årstid. Dessa bryts ibland upp av andra scener som triggas via kalender eller tids­positioner. Det betalas via en månadskostnad som byggs av två delar, dels vilken kalender och ljussättningsnivå som väljs och dels belysningsanläggningens storlek. Detta gör att fastighetsägaren inte behöver oroa sig för framtida ändringar av programmering eller när de vill koppla på nya tjänster på styrningen. Allt är bara ett telefonsamtal bort till Tekniska verken. Inne i huset finns ett fokus på att med enkla medel optimera elanvändningen. Genom att sektionera belysningen och skapa närvarozoner kommer huset att använda en mycket liten del av sin alstrade energi till belysning.

Det har varit viktigt att fokusera på vertikala ytor, för att skapa upplevelsen av ljushet i rummet – utan att ha för hög ljusnivå. Det är spännande att se att en sådan ­liten detalj som att sätta runda armaturer i taket i stället för traditionella ”limpor” har skapat en diskussion om estetik och vikten av att alla detaljer i huset är viktiga. Men inte bara de tekniska valen bidrar till energioptimering. Valet av ytfärger är noggrant planerat för bästa reflektants och därmed minimera elanvändningen till belysningen. Färgmarkörer används för att man ska kunna identifiera på vilken våning man befinner sig på. Detta oavsett vilket av ägarens parkeringshus i staden de använder. Alltså samma röda nyans på detaljer finns på alla våning 3 i alla parkeringshus.

Husets noggrannhet med sina detaljer avspeglas även i dess egna invigningspresent till sig själv, nämligen en specialdesignad betonggjuten armatur som tändes vid invigningen och är symbolen för husets idé. Det är en slags lek i sin egen motsägelse. Att ha betongen som utgångspunkt för att sprida ljuset. Att skapa transparens i ett icke transparent material. Den ska påminna om det spirande ljuset, solen, betongen, tekniken och programmeringen som samspelar för att skapa en helhet som är intressantare än varje del för sig.

Lärdomarna

Genom att påvisa lösningar för hur nya sätt att tänka vad gäller solceller, planeringsprocess och tekniska val vill Flustret påminna om att det med befintlig teknik går att tänka nytt. Installationen av solceller är en del i ansvarstagandet inom energiförsörjning när energibehov upprättas som följd av byggnation. Det blir också en viktig påminnelse om att det går att hitta andra lösningar än de standardlösningar som är kutym.

[annons]

En mycket viktig del i att sammanföra nya idéer och få olika teknikområden att samverka har att göra med en modern, lyhörd projektledare. Niklas Hallkvist heter den visionär som genom hela projektet uppmuntrat alla att använda sin kreativitet – utan att själv dyka ner i detaljstyrning. Han har litat på sina medkonsulters expertis och kunskap. Det har också varit viktigt att alla bitar har fått vara med i varandras processer och alla fått komma med synpunkter. Flera samverkans­möten och workshops med exempelvis gestaltningen av fasaden har genomförts där arkitekten, konstruktören, elprojektören, ljusdesignen, solcellsexperten, elbolaget och byggentreprenören samt leverantörer har arbetat fram lösningar, med allt från upphängning av fasaden till gestaltning, brandskydd, belysning, underhåll och färgval. ”Det spirande ljuset, solen, betongen, tekniken och ­programmeringen som samspelar för att skapa en helhet. ”

En stor portion av prestigelöshet har genomsyrat projektet. Många olika aktörer, bolag och experter har fått utrymme att göra det de är bäst på. Men också vågat ta hjälp och släppa bitar som de tror andra gör ännu bättre. Många idéer har fått ändrats under resans gång, många bra uppslag fått vänta på andra projekt. Trots många turer och en del omtag samt hårda tidsramar hölls ändå budgeten för projektet.

Att jobba med energialstring som en av utgångspunkterna och utifrån det ta med skalskydd, dagsljusinsläpp, arkitektonisk utformning och det nattliga uttrycket på huset har gett något unikt. Ingen ny teknik har uppfunnits, bara sammanfogats på nya sätt. Detta med en bra beställare i grunden har gett oss Flustret, en byggnad för mångas glädje in i framtiden.

Publicerad den 30 november 2017
Ur Ljuskultur Nummer 6, 2017

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här