Biomedicum

Forskning pågår!

Biomedicinsk forskning i världsklass har fått ett nytt hus, också det i världsklass. Karolinska Institutets nya Biomedicum är ett av Europas största forskningslaboratorier och en plats som främjar möten, samarbete och kunskapsutbyte.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Och vinnaren är – Biomedicum! Ett av byggbranschens mest prestigefulla priser – Årets Bygge – gick 2019 till en iögonenfallande smäcker, elva våningar hög, grön glasbyggnad belägen på Karolinska Institutets campus i Solna. Den omkringliggande naturen tycks passera rakt ­genom huset tack vare slitsarna genom vilka den centrala ljusgården – husets hjärta – skymtar med sina ståtliga ­inomhusträd. Här hyr KI 44 500 kvadrat, av husets brutto på 65 000, för laboratorier och kontor till 1 600 forskare och annan personal. Trots att en febril verksamhet pågår upplevs huset med sina färger, material och belysning som lugnt, raffinerat och samtidigt majestätiskt – att stå på tionde våningen och titta ut över atriet och dess arkitektur är ingenting annat än mäktigt.
”Vår gemensamma målsättning var att detta hus ska spegla forskningen i världsklass som bedrivs innanför dess väggar.”

Diskussionerna om att sammanföra Karolinska ­Institutets fem olika biomedicinska forskningsställen till ett enda, började redan för tio år sedan. Fördelarna var många och handlade om allt från effektivitet och samarbete till att underlätta kunskapsutbyten och få internationell uppmärksamhet. 2013 togs sedan det första spadtaget till det stolta huset som ägs och förvaltas av Akademiska Hus. I april 2018 började inflyttningen i vad som ter sig som ett smärre mirakel; ett projekt som stod klart ett halvår tidigare än planerat och vars slutnota hamnade långt under budget. Det goda teamarbetet uppges som ett skäl till framgången liksom en proffsig projektorganisation. Akademiska Hus, hyresgästen Karolinska Institutet, danska C.F. Møller Architects, Skanska, inredningsarkitekter från Nyréns Arkitektkontor, el- och ljusspecialister från WSP och väldigt många fler. Faktum är att så många som 10 000 människor med olika kompetenser passerat arbetsplatsen under åren av byggnation.

Labbkvarter, lysande slitsar och växtväggar

Två av dem som var djupt involverade är ljusdesignerna Nora Högberg och Melinda Thuresson som blev ansvariga för projektet efter att WSP fått uppdraget att stå för allt el- och ljusrelaterat arbete i byggnaden.

– Det var bådas största projekt dittills och vi upprättade snabbt en tät kontakt med beställare, Akademiska Hus, inrednings- och byggnadsarkitekter. Vi deltog till exempel i gemensamma designworkshops vilket gav ett viktigt och lyckat avstamp för vår gemensamma målsättning att detta hus ska spegla forskningen i världsklass som bedrivs innanför dess väggar. Det fanns ett tydligt engagemang från alla konsulter projektet igenom och en stor lyhördhet från beställare gällande ljusrelaterade frågor. WSP gjorde även mängder av dagsljusberäkningar för att byggnaden skulle kunna klassas som Miljöbyggnad Silver, berättar de och tillägger att projektet var med i skiftet från de traditionella ljuskällorna till LED. Dessutom övergavs CAD till förmån för programvaran Revit – av samtliga yrkesdiscipliner vilket underlättade samordningen i det aktuella högteknologiska huset rejält, berättar de båda.

– Vad som också var en stor fördel var att Akademiska Hus byggde ett litet hus där ett labbkvarter byggdes i skala 1:1 för att kulörer, möbler och ljusmiljö skulle kunna testas och utvärderas. Ur belysningssynpunkt innebar det att vi ändrade samtliga armaturval samt några principer, då vi helt enkelt inte var nöjda. Detta arbetssätt blev en mycket viktig del av vår process, här fanns en fullvärdig miljö som alla kunde uppleva och kommunicera kring, vilket ledde oss framåt i vårt arbete, förklarar Nora Högberg.

I dessa 26 labbkvarter finns en medveten tanke om att särskilja kontorsytor från labbytor med hjälp av ljusets färgtemperatur och ljusstyrkor. Då större delen av kontorsarbetsplatserna ligger i öppet landskap var det viktigt att grundljuset inte ska kunna släckas och därmed skapa mörka zoner som skulle störa andra. Det ­indirekta ljuset kan sålunda inte styras individuellt utan är zonvist indelat och närvaro- respektive dagsljusstyrt. Det direkta ljuset styrs via dragdimmer för individuell inställning vid arbetsplatsen. En enkel ­ljussättning – men solidarisk!

Roger Sundin, husansvarig från Karolinska Institutet, guidar rundturen i den mäktiga miljön.

– Biomedicum består av fyra huskroppar interiört men upplevs exteriört som en enda. Mellan labbkvarteren ligger fyra slitsar som går mellan atrium och yttervägg och löper genom samtliga våningsplan. Slitsarna skapar visuell kontakt mellan våningsplanen, är mötes- och loungeplatser som alla är unikt inredda vilket ger liv och spänst åt miljön. De hålls ihop vertikalt av pendlade glober och växtväggar som vandrar mellan planen. De sistnämnda är hela 26 stycken på totalt 700 kvadratmeter, berättar han och Melinda Thuresson tillägger att det låg en stor utmaning i att få till rätt mängd ljus och uppnå önskad ljusstyrka, framför allt där växtväggarna fortsätter förbi bjälklaget. Sålunda fick man anpassa växtligheten till sorter som är tåligare och inte kräver lika stor mängd ljus. Tjugo spotlights belyser varje vägg.

Glas och ljus som konst

Roger Sundin pekar också med stolthet på en idé som arkitekterna på C.F. Møller kläckte: de fyra trapphusens lysande väggar som under dygnets mörka timmar kan ses utifrån. Här ligger LED-lister bakom munblåst, tyskt kvalitetsglas med ett mönster som för tankarna till rykande ånga, ångande rök, kanske experiment…”Eftersom vi har en verksamhet som pågår dygnet runt var det viktigt att skapa trygga, inbjudande, upplysta miljöer för dem som arbetar natt.”

– Eftersom vi har en verksamhet som pågår dygnet runt och huset inte har någon fasadbelysning, var det viktigt att skapa trygga, inbjudande, upplysta miljöer för dem som arbetar natt. Det var också lösningen på hur vi på bästa sätt fick in konst i huset liksom ljus på en av de få vertikala ytor som inte var glas, berättar han och visar sedan ytterligare en stolthet – hörsalen.

– Den är unikt utformad för dialog, både deltagare emellan och mellan föreläsare och deltagare. Stolarnas placering, snurrbarhet, gradängens radie och djup är noga uträknat för att på bästa sätt främja möjligheten för samtal. Här finns också ett textilt konstverk i form av mörkläggningsgardinen som konstnär Maria Löw skapat i samarbete med Nyréns Arkitektkontor, ­avslutar Roger Sundin.

Parken som inspirationskälla

Arkitekterna C.F. Møller Architects lekte med campus­begreppet ”hus i park” och kallade Biomedicum för ”park i hus”. Med sitt gröna glas, växtväggar och ljusgård blir huset en del av parken, något som inredningsarkitekterna på Nyréns Arkitektkontor utgick ifrån som tema i sitt arbete.

– I gestaltningen arbetade vi i material- och kulörval med schatteringar för att anknyta till upplevelsen av skuggverk i ett parklandskap. I ljusgården avsåg vi med belysning integrerad i möbleringen skapa en intimitet men också ett rumsligt djup. I vårt samarbete med ­Maria Löw fångades det organiska i trädens lövverk, ­säger Malin Sjödahl, ansvarig inredningsarkitekt på Nyréns Arkitektkontor och förklarar också att i ljusgården – byggnadens offentliga rum, hjärta och nav – ansluter möbleringen till trappans riktning och gångstråk. Här uppstår spontana möten mellan forskare som en del av byggnadens avsikt att skapa synergier. Forskarnas laborativa lokaler är en mycket funktions- och systembaserad miljö där inredningsarkitekterna medvetet arbetat med kulörer och materialval för att skapa ­variation och omsorg.”C.F. Møller Architects lekte med campus­begreppet hus i park och kallade Biomedicum för park i hus.”

Hjärtat i Biomedicum är som sagt den generösa ­ljusgården i vars topp finns ett vackert landskap av ­lanterniner, innan ögat når himlen. Dessa, ljussatta med en kall färgtemperatur kvällstid för att efterlikna dagsljusets karaktär, bidrar också till känslan att vara ute även inomhus. Miljön hjälper också till med sina planteringar och träd som kräver ett högt tillskott av ljus – mängder av riktade spotlights i skensystem står för försörjningen. För att undvika att ljus enbart kommer uppifrån, finns ett kompletterande lågt ljus i ljusgården, ett ljus som tidigt samordnades med inredningsarkitekterna, bland annat genom armaturer i bord kring fikaplatserna runt atriets café. I ljusgården finns även några exteriöra belysningsstolpar i trä som ytterligare förstärker utekänslan.

– Sammanfattningsvis var Biomedicum ett fantastiskt uppdrag på många sätt, så stort, inspirerande och ­pågick så länge. Den tajta projektgruppen hade väldigt högt i tak och tid fanns för olika typer av ­problemlösning. Personligen kände jag verkligen att min yrkesgrupp är helt och fullt accepterad som en kategori med en helt egen och unik kompetens, avslutar ljusdesigner Nora Högberg.

Publicerad den 23 maj 2019
Ur Ljuskultur

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare