Gästkrönikan

Hänsyn till djurlivet

Debatten går het om hur belysning påverkar djuren i vår omgivning.
För att bibehålla engagemanget bör vi ta fram enkla riktlinjer för ljussättning av våra städer – riktlinjer som gynnar både djur och människor.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Logga inBli prenumerant

Tillsammans med kommunekolog, vattenexpert och stadsträdgårdsmästare inventerar vi vegetation och strandkanter inför den nya ljussättningen av Åpromenaden i Enköping. Bebodda träd ska lämnas obelysta för att skona fladdermöss och känsliga fågelarter. Vi diskuterar även vart ”mörka korridorer” ska planeras för att djuren ska kunna röra sig obehindrat mellan obelysta platser. Med djurens behov av mörker som utgångspunkt ska vi sedan gestalta en ljusmiljö som är vacker och överblickbar för flanörer och parkbesökare.

Intresset för hur djur påverkas av ljus har fått ett rejält uppsving under de senaste åren vilket värmer mitt hjärta. Vissa experter hävdar att man inte bör ha någon belysning alls. På ytan kan det låta som en motsättning mot den belysta staden. Men när vi diskuterar ämnet blir frågan självklar: Hur balanserar vi ljus och mörker i våra städer så att det blir så bra som möjligt för både människor och djur? I en dialog mellan ekologer, forskare och praktiserande ljusdesigners kan vi finna svaren.

”Att ta hänsyn till djurlivet vid ljussättning borde vara lika självklart som att välja bländfria armaturer.”

Fokus bör ligga på att utveckla enkla metoder och riktlinjer som lätt kan följas. Annars är risken stor att djurens behov ändå åsidosätts, på grund av ekonomi och kunskapsbrist, trots att de är skyddade i Artskyddsförordningen. Finns det en tydlig regel om att kommunekologen alltid ska kontaktas innan stora träd ljussätts, för att se om de innehåller boplatser för fladdermöss, så gör man det. Vet man att det troligtvis är ok att belysa en kyrka, om en sida av kyrktornet lämnas mörk, underlättar det. Det bör också vara självklart att belysningsfrågan kommer in tidigt i planeringsprocessen. En ny cykelväg ska helt enkelt inte ritas in i ett naturområde med ljuskänsliga arter, om man inte vill belysa med rött ljus. Tack vare ny kunskap genom forskning och ett ökat samarbete ser framtiden ljus ut – eller kanske snarare välplanerat mörk ut – för stadens djurliv.

Alla trevliga och hjälpsamma leverantörer som lånar ut armaturer till provbelysningar. Ni ger oss ljus­designers verktyg för att skapa fina ljussättningar som blir till glädje och trygghet för stadens invånare.

 

 

Kommuner som köper in stora partier bländande armaturer till stads­miljön. Men problemet kan lösas­ ­enkelt: Låna hem provarmaturer och utvärdera dem i full skala utom­hus i mörker, så väljs garanterat endast bländfria armaturer.

 

 

Marianne Lind

Publicerad den 5 maj 2022
Ur Ljuskultur Nummer 2, 2022

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här