Hedersomnämnande, exteriör

Fasadbelysning Kineum, Göteborg

Jurymotiveringen:
”Högst limiterade förutsättningar har banat väg för skräddarsydda snillrika lösningar. Genom ansvar och stor omsorg har man skonat natthimlen från oönskat spilljus. Den unika fasaden är accentuerad med väl avvägda ljusnivåer som anpassats för att smälta in i såväl grannskapet som i storstadens kvällsbild. Träffsäkert och tekniskt fulländat, en kristall med skimrande fasetteringar som nattetid försvinner bland molnen.”

Belysningslösningen fick inte ge något spilljus. Viktigt var också att ljussättningen inte skulle störa intilliggande byggnader.
Foton: Ulf Celander

Belysningsidén

Den unika fasaden präglar byggnadens arkitektur. Under dagtid förstärker solljus och skuggor dess karaktär och intrycket av ett otroligt djup. Ljuskonceptets fokus ligger i att framhäva intrycket av fasadens tredimensionalitet på ett sätt som harmonierar med hur den upplevs under dagtid.

En dialog fördes med kunden om hur synlig byggnaden bör vara i stadsbilden. Ljusteamets analys resulterade i en rekommendation att fasadbelysningen bör vara relativt diskret och neutral när man betraktar byggnaden på avstånd, men mera identitetsskapande när den ses på nära håll.

Fasadbelysningen delades tidigt upp i två delar, den nedre och den övre halvan skulle belysas för sig. Väderförhållandena är sådana att byggnadens topp ofta täcks av låga moln. Vid ett sådant väder släcks ­armaturerna som belyser den övre delen för att låta byggnaden försvinna upp i molnen – snarare än att skapa belysta moln, vilket skulle bli oproportionerligt dominant i stadsbilden.

Medverkande

Beställare: NCC
Belysningsplanerare: Light Bureau, Kristofer Karlsson och Afonso Almeida
Arkitekt: Reflex Arkitekter
Elkonsult och elentreprenör: NCC
Belysningsleverantörer: Stockholm ­Lighting (Lumenpulse & Technilum) och iGuzzini

Om projektet

Intervju med Afonso Almeida, ljusdesigner, under uppdraget hos Light Bureau

Vad är hemligheten bakom att resultatet blev så lyckat?

– Helt ärligt hjälper byggnaden i sig själv mycket med sin designkvalitet och elegans. Att hitta rätt ton för att belysa fasaden kommer från många skisser, försök och oavbrutna samtal. Resultatet är en belyst effekt som kompletterar fasadens geometri; som samarbetar med den för att ge ett utseende på natten som är i harmoni med byggnadens utseende på dagen. Ett nära samarbete med skickliga och engagerade armaturtillverkare var också avgörande eftersom många aspekter av den installerade utrustningen är anpassade för projektet.

Vad skulle du säga var det klurigaste i projektet?

– När du tittar på byggnaden, ser du inte riktigt var belysningen kommer ifrån, bara fasadens geometri och material. Att uppnå detta var fantastiskt!

Vad betyder det att blir uppmärksammad i en tävling som Svenska Ljuspriset?

– Det är mycket viktigt att se vårt projekt nå upp till den nivå av kvalitet som krävs för att bli nominerad till priset. Svenska Ljuspriset är det ultimata forumet för att diskutera och presentera idéer om ljusdesign i Sverige, och vi är mycket stolta över att ha nått den här nivån med vårt arbete.

Tessinska palatset, Stockholm

Jurymotiveringen:
”I en känslig 1600-tals miljö har det barocka palatsets skenperspektiv och illusioner framhävts. Ljussättningen förstärker den dramatiska scenen och skapar ett oändligt djup.Utmaningar med armaturplacering och montage ledde fram till genialiska speciallösningar.  

Med fingertoppskänsla har ljusdesignerna balanserat olika färgtemperaturer och ljus-nivåer till en storslagen akt från Gustav III tid. Med ett ljussken likt månens förstärks historiens vingslag.”

Foto: Åke E:son Lindman

Belysningsidén

Visionen var ett subtilt, filmiskt månsken. Att hålla det enkelt och kring perspektivet komponera en helhet som lättar upp omkringliggande fasader. Utmaningen var att välja ut element och detaljer som skulle lyftas fram. De stora penseldragen i kombination med precisionen i finliret utgör helhetsupplevelsen. Balansen mellan för- och bakgrund var nyckeln för att fånga djupet i scenografin.

Teamet har jobbat mycket med förgrund och fond för att fånga djupet. Det långa valvet är huvudnumret i ljussättningen och där man skapat stora kontraster i färgtemperaturer – kallt ljus i fonden och varmare på sidorna. Det förstärker illusionen av att valvet är betydligt djupare än vad det egentligen är. Nu upplevs de sex metrarna av ögat som om det vore 16, en klassisk barock-tromp-l’oeil. Att jobba med kontrasterande färger inom det vita spektrumet gör att perspektivets huvudkaraktär, Gustav III lyfts fram.

Medverkande

Beställare: Statens fastighetsverk: Olle Reinson och Enrico Manfredi
Ljusdesign: Light Bureau/Andreas Wiil, Kai Piippo, Adam Palm, Fredrik Winqvist
Elektriker: JCEL i Stockholm/Gustav Palmhierta
Arkitekt: Nicodemus Tessin d.y. och Hidemark & Stintzing Arkitekter/Jacob Hidemark
Belysningsleverantörer: iGuzzini, Erco, Luxlight

Om projektet

Intervju med Andreas Wiil, ljusdesigner, Light Bureau:

Vad var den klurigaste utmaningen med projektet?

– Att göra ljussättningen återhållsam och låta arkitekturen tala. Och att göra en ljussättning som va praktiskt genomförbar med tanke på att ingen fysisk åverkan fick förekomma på byggnaden.

Har projektet lärt dig något nytt, i så fall, vad tar du med?

– Ingen nyhet kanske, men att våga släppa ritbordet och faktiskt testa lösningarna i praktiken istället för i Dialux och Photoshop. Det kändes kreativt befriande och mer som ett genuint hantverk.

Har ni fått någon respons från beställaren och landshövdingen i Stockholms län, vars residens Tessinska palatset är?

– Beställaren har lyft fram projektet i sin externa marknadsföring, vilket är roligt. Den nytillträdda landshövdingen, Anna Kindberg Batra kommenterade ljussättningen på sociala medier i positiva ordalag.

Att uppnå ett så lyckat resultat, vad är nyckeln till det?

– En engagerad beställare, fingertoppskänsla och möjligheten att göra fullskaleprov på plats.

Vad betyder det att bli uppmärksammad i tävlingen Svenska Ljuspriset?

– Svenska Ljuspriset är ju det största i vår bransch, så det är klart att det känns stort. Att komma till final är väldigt hedrande.

Publicerad den 29 september 2023

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2023