Fotografporträttet
Olof Thiel
När fotografen Olof Thiel 2007 blev kontaktad för att plåta ett projekt med trygghetsbelysning i Hallonbergen blev han fast. Sedan dess är han främst inriktad på ljusdesignfotografering.
Vill du fortsätta läsa?
Denna artikel är låst och endast tillgänglig för prenumeranter som skapat konto på ljuskultur.se. Som prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material. Är du redan prenumerant klicka på Logga in nedan för att logga in eller skapa konto.
Bli prenumerantOlof Thiel beskriver sig själv som en kombination av konstnär och ingenjör. En bra förening för att kunna bemästra stora utmaningar, både vid fotografering men också efteråt vid datorbearbetning. För det krävs både fantasi och inlevelseförmåga, gedigen kunskap i fotografisk teknik och sist men inte minst en stor förtrogenhet med datorns mjukvaror.”Det konstgjorda ljuset ger människan möjlighet att lysa upp och förstå en alltmer hierarkisk, rationaliserad och svårgenomtränglig värld.”
När det gäller foto inledde Olof Thiel sin bana genom en konstnärlig verksamhet, med foto som uttryck. År 2000 började han fokusera mera på arkitekturfotografering tills ett uppdrag av ljusdesigner Michael Hallbert år 2007 väckte en sådan fascination hos honom att han numera främst är inriktad på ljusdesignfotografering.
Vad fotograferar du helst?
– Fritt gestaltade ljusinstallationer men också arkitektur- och/eller landskapsdefinierade.
Berätta om din syn på ljus.
– Ljus är livet – även fotografering av ljus! Samtidigt är det konstgjorda ljuset den västerländska människans möjlighet att lysa upp och förstå – bildligt och bokstavligt – en alltmer hierarkisk, rationaliserad och svårgenomtränglig värld.
Vad är det svåraste med ljus?
– Att i bild återskapa betraktarens illusion av ljusdesignerns skapelse och att i bild kunna återge detaljer både i skuggor som i högdagrar.
Har ljus överraskat dig någon gång?
– Dagsljusets oändliga variationer upphör aldrig att förvåna mig och kommer förmodligen att fortsätta att överraska mig resten av livet.
Berätta om ett fototillfälle du minns:
– En tidig morgon när jag fotograferade trygghetsbelysningen i Hallonbergen inne bland buskar hände något. Ljudet av plötsligt springande steg nådde mina öron. En person trodde att jag var en våldsverkare, blev rädd och tog till flykten.
Publicerad den 20 maj 2016
Ur Ljuskultur Nummer 3, 2016
Du kanske också gillar:
Fotografporträttet
Ulf Celander
I den här utgåvan av Ljuskultur inleder vi en ny serie där en fotograf visar…
Fotografporträttet
Ida Borg
Ida Borg fascineras av människor och det möte som uppstår i det. För Ljuskulturs läsare…
Med egna ord
Ljus som överbrygger barriärer
När den andra upplagan av Nattljus i Eskilstuna gick av stapeln var det viktigt att…