Foto: Anders Bobert
I dagsljus var utmaningen att skapa en belysning som mjukade upp de hårda kontraster som skapades av det starka dags­ljuset och att samtidigt bevara dags­ljusets karaktär. Foto: Anders Bobert
Ny belysning kyrksalen sedd från kor mot väst. Foto: Johan Elm
Svenska Ljuspriset

Hedersomnämnande: Söderledskyrkan

Hedersomnämnande Interiör

Respektfullt ljus under andakt och högtid och finstämd samverkan av dagsljus och artificiellt ljus är lovord från juryn till projektet Söderledskyrkan i Farsta i Stockholm.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Söderledskyrkan, invigd 1960, ritad av Lindroos/ Borgström är klassad som kyrkligt kulturminne. Kyrkorummet har en ovanligt intrikat ljusbehandling där såväl dagsljus som ursprunglig belysning är planerad som en integrerad del av arkitekturens gestaltning.

Ljusuppdraget gällde ursprungligen den uttjänta och energikrävande korbelysningen, men växte under projektets gång till att innefatta såväl långhusets kyrkbänkar, dopfunt samt nya ljusscenarier i hela kyrksalen.

Belysningsförslagets lösningar innebar kortfattat:

• Att rensa bort tillkommen belysning som var bländande förtog ursprungligt intryck av integrerad belysning.

• Placera ny belysning på ursprunglig dold position dold ovan kor samt i nya positioner längs takets betongbalkar dolda från besökssidan.

• Nyttja strömskenor samt armaturtyper med utbytbara linser för flexibilitet vid inriktning och eventuell framtida utökning.

• Skapa ett tydligt dag- och kvällsscenario samt ljusscener för kyrkans olika ­ceremonier.

Resultatet är en ljusutformning som ­inordnar sig i rummets gestaltning, följer det naturliga ljuset förändring och som genom ett antal scener är medskapande i kyrkans ceremonier.

Fr. v: Niklas Evander , Nymans El; Clara Fraenkel och Malin Alenius, White; Ola Ragnar, Svenska kyrkan samt Cecilia Pantzar, Panzar Jancke
Foto: Casper Hedberg

Om projektet

Intervju med Malin Alenius

Vad tror du var mest avgörande för det lyckade resultatet?

– Det goda samarbetet i den lilla arbetsgruppen där alla varit lyhörda och samtidigt proffs på sin uppgift. Sen var den initiala förstudien viktig. I förstudien kartlade vi verksamhetens behov av ljus och ljusets antikvariska och rumsliga värden. Förstudien tydliggjorde målet för vårt arbete och låg sen till grund för ljuskonceptet och för tillståndsprövning hos Länsstyrelsen.

Hur har det färdiga projektet mottagits?

– Jag uppfattar att det tagits emot väl. Att verksamheten redan från start involverats i uppdraget genom workshop och i provbelysning och att beslut under arbetets gång förankrades hos dem tror jag varit avgörande för detta. Vi har också fått fortsatt uppdrag av kyrkan i anslutande lokaler vilket väl får ses som ett bra betyg.

Vad betyder det att bli uppmärksammad i tävlingen?

– Det är roligt, inte minst för att projektet är ganska lågmält och till mycket gått ut på att lyfta befintliga rumsliga värden och att göra ljuset bra för besökare och de som arbetar i kyrksalen. Det har varit en lyhörd process som resulterat i en lyhörd ljusgestaltning vilket gör att det extra roligt att projektet uppmärksammas.


Jurymotiveringen:

Dagsljus och artificiellt ljus framhäver ­arkitekturen i finstämd samverkan, och belyser både dygnets och livets cykler. ­Betydande utmaningar har övervunnits med stort engagemang, uthållighet och gott samarbete. Med stor fingertoppskänsla för rummets och sammanhangets betingelser har ett återhållet och respektfullt ljus skapats, och ger ro för själen både under andakt och högtid.

Publicerad den 5 oktober 2021
Ur Ljuskultur Nummer 4, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare