Vinnare Svenska Ljuspriset Exteriör: Riksdagen

Vinnare Exteriör

Jurymotiveringen:
”Med ljus som arkitektoniskt verktyg har Svea rikes mest ikoniska byggnad mejslats fram. Dess monumentala arkitektur med kolonner, arkader och symboliska skulpturer har ljussatts på ett föredömligt sätt. Genom varsamt restaurerade belysningslösningar och specialanpassade armaturer har antikvariska och arkitektoniska värden bevarats och säkerhetsmässiga krav säkerställts. Byggnaden och dess närmiljö samspelar med stadslandskapet till en storslagen helhet. Demokratins hjärta slår slagkraftigt och Stockholms stadsliv pulserar.”

Tävlingsbidraget avser Riksdagens exteriöra ljusmiljö, som omfattar fasadljussättning, parkbelysning på Riksplan och Bankkajen, gatubelysning på Riksbron och Riksgatan mellan triumfbågarna. Det handlar om en av Sveriges mest trafikerade gångstråk, en säkerhetsklassad arbetsplats och demo­kratins hjärta.

Vy mot riksdagshuset sett från Slottskajen.
Foto: Johan Elm, Erco

Gasverkslykta på Bankkajen, med special-LED-insats.
Foto: Anna Waernborg

Närbild på utsmyckningar över Riksplans huvudport, Moder Svea och de fyra stånden, riksvapnet mm.
Foto: Anna Waernborg

Bakgrund och förutsättningar

Riksdagshuset uppfördes 1895–1904 och en större ombyggnad 1980–1983 då, bland annat, en ny plenisal byggdes och globbelysningen med specialritade fästen anlades på Riksgatan. Riksbron och dess gatubelysning ritades av Ragnar Östberg och invigdes 1931. Riksdagshuset hade en äldre ljussättning som Klas Möller tagit fram.

Riksdagsförvaltningen ansvarar för den yttre fasadljussättningen, och trafikkontoret för belysningen på Riksbron och Riksgatan, vilket har inneburit att Light Bureau har haft två uppdragsgivare. Hela projektområdet är blåklassad av Stadsmuseet vilket innebär att alla förändringar måste göras varsamt samtidigt som det har funnits önskemål om bättre belysning ur säkerhetssynpunkt. De tidigare belysningsanläggningarna hade urladdningslampor och stora delar var i behov att bytas ut. Utmaningarna i projektet har varit att inom de ekonomiska ramarna skapa en bra ljusmiljö, tillgodose både antikvariska krav och säkerhetsbehov, göra anläggningen driftsnål och hållbar. Både nyhetsmedia och turister fotograferar och filmar flitigt på ­platsen, vilket ställer krav på skuggbildningar och kontraster.

Belysningsidén

Ljussättningen ska upplevas som fin, både på nära och långt håll, och ge platsen en värdig, högtidlig och vacker inramning med en ljusnivå i balans med stadslandskapet. Ljusteamet har tagit fasta på kvaliteter från den tidigare ljussättningen och gjort varsamma förändringar, både för att ljussättningen i sig är en del av den kulturmiljö som är värt att bevara och för att hushålla med resurser.

Riksplan som är Riksdagens ceremoniella framsida har ljussatts för att lyfta fram fasadens djup och de rikliga detaljer och utsmyckningar fasaden har. Ljuset har en varm färgton, och hög färgåtergivningen som beskriver fasadmaterialens toner och kontraster. Samma ljuskaraktär används runt om byggnaden, för att få en sammanhållen helhet.

Parkarmaturerna på Riksplan och Bankkajen har bytts ut till den gasverkslykttyp som suttit där ursprungligen, och som i projektet har byggts om specifikt för att få en ljuslösning som möter de ljusbehov som finns av säkerhetsskäl. Ljusanordningarna på Riksbron och Riksgatan har renoverats så att de till det yttre ser ut som i original men ljustekniken är utbytt mot LED-lösningar. Ett fåtal strålkastare har också smugits in för att stärka upplevelsen av fasadernas detaljer på Riksgatan. Låg grad av bländning och en fotovänlig miljö har eftersträvats.

Om tekniken

Alla armaturer har LED-ljuskälla anpassad till respektive armatur. I fallet med Riksbrons klockformade 30-tals armatur har en matt akrylstav som placerats vertikalt i armaturen till uppgift att sprida ljuset på ett sätt som påminner om de matta glödlampor som sannolikt suttit där. Dimbara DALI-don har använts till armaturerna och ljusnivån är anpassad till platsen. Trafikkontorets belysning styrs centralt (ett system som baseras på både ljusrelä och klockslag) tillsammans med övrig gatubelysning. Riksdagsförvaltningens belysning (DALI-don) har programmerats på plats och styrs så att belysningen tänds i skymning och släcks i gryning.

Hållbarhetsaspekter

Genom att ha bytt ut de äldre urladdningslamporna mot LED har energiförbrukningen minskat (för riksdagsförvaltningens del med 25% trots fler armaturer) och tungmetaller tagits bort. Så mycket som möjligt av belysningsmaterialet har annars åter­använts och renoverats.

Projektet har haft stort fokus på kulturell hållbarhet; att bevara och återställa belysningsutrustning och ljuskaraktärer som är en viktig del i kulturmiljön och förståelsen för de tidslager som arkitekturen bär på. Exempelvis har riksbrons stolpar, kransar och armaturer kompletterats och renoverats så att antal och typer överensstämmer med originalutförandet.

Riksgatan med sina renoverade special­ritade väggfästen med glober, art-decoinspirerade och tidstypiska för 1980-talet. Triumpfbågarnas rosetter har förstärkt ljus från små strålkastare.

Svenska Ljuspriset

Ljussättningen av ­fasaden mot Riksplan sett från Norrbro.

Ljussättningen av kapprummet över foajén tar upp det svala dagsljuset från fönstren, mot den varmt belysta Beijersalen. ­Ursprungshuset möter här tillbyggnadens moderna formspråk.

Från vänster: Olof Holmström, Ytbolaget; Mikael Hellberg, Riksdagsförvaltningen;
Anna Waernborg och Daniel Hodierne, båda Light Bureau.
Foto: Casper Hedberg

Om projektet

Intervju med Anna Waernborg, Light Bureau, uppdragsansvarig ljusdesigner

Vad var det största utmaningen med projektet och hur lyckades ni lösa det?

– Projektet bjöd på flera utmaningar av lite olika slag. Att hitta diskreta positioner för armaturerna som både ger rätt ljusbild samtidigt som man inte får bländning, onödigt spilljus och förstås är rimligt åtkomliga för service är en. Praktiska prov på plats var naturligtvis nödvändiga för att hitta bra lösningar. Vi fick erfara att Riksplans gräsmatta har automatisk konstbevattning nattetid, det blev lite dråpligt och blött under ett tillfälle när vi var på plats. En annan utmaning som kanske främst drabbade entreprenörerna var att man av säkerhetsskäl ibland fick lägga om sin planering med kort varsel.

”Det är uppenbart att belysningen på platsen är viktig för många.”

Hur har responsen varit?

– Vi har fått positiv respons både från beställare och allmänhet, samt personal som vistas på platsen. Det är uppenbart att belysningen på platsen är viktig för många.

Vad betyder det att få vara med att lyfta vackra och så betydelsefulla byggnader/platser och också lämna ett avtryck?

– Det känns naturligtvis väldigt hedrande att få förtroendet att arbeta med denna typ av projekt, och det är ett fantastiskt tillfälle att få fördjupa sina kunskaper om platserna och dess historia. Man blir extra angelägen om att ljussättningen verkligen ska fungera väl i sitt sammanhang och skapa visuella kvaliteter i stadslandskapet, eftersom det är platser som verkligen är värda att lyftas fram med ljus och upplevs av många människor.

Varför tror du att just det här projektet blev så lyckat?

– Vi har haft kunniga och kompetenta beställare som har haft förtroende för våra arbetsmetoder som exempelvis att prova lösningar på plats, vi har arbetat noggrant och metodiskt och vi har haft ett fint samarbete med leverantörer, byggledare och andra kompetenser, och det har funnits ett stort engagemang och kunnighet hos alla som har arbetat i projekten.

Publicerad den 29 september 2023

Ur Ljuskultur Nummer 3, 2023