Modern arena för coworking

Den nya tidens servicespäckade kontorshotell för arbete, möten och nätverkande, så kallad coworking, är verkligen här för att stanna. Och visst är det smart att dela ytor med andra företag och frilansare när behovet uppstår – den ena platsen coolare, elegantare, mer spektakulär än den andra, naturligtvis i konkurrensens tecken. Ett av Stockholms absoluta landmärken – Skrapan på Södermalm – har nyligen uppdaterats med hela 3 500 kvadrat ”coworking space” som ytterligare ett i Vasakronans utbud av tjänsten. I fyra städer, utöver huvudstaden även Göteborg, Malmö och Uppsala, finns i dag deras sju arenor för ”coworking i världsklass” i attraktiva lägen, där Arena Skrapan är den senaste, invigd i slutet av november.

Utöver att medlemmarna erbjuds ”arbetsplatser on demand” på kort eller lång tid när behovet faller på blir de grannar med knappt 500 studentbostäder, andra kontor, en galleria, restauranger och en skybar. Arena Skrapan är uppdelad i 150 flexarbetsplatser, 17 kontors- och hela 38 mötesrum mellan de många generösa loungerna. Allt mitt i hjärtat av stadsdelen Södermalm.

Redan i receptionen märks att det här har satsats rejält både på inredning och belysning. I fonden blänker flygelns svarta glans och en ljusinstallation pryder en av väggarna på väg in till rummet med landets kanske vackraste betonginramade lanternin. Ännu längre in fastnar blicken på tre gigantiska, konformade pendlar över ett mötesbord som ser ut att väga ett ton. I denna kärna med sin stora, sociala yta reflekteras dagsljuset i golvets intrikata mönster av vit marmor och två olika toner av kalksten.

Ännu mera blänk kommer från konstverket runt hela härligheten, bestående av kvadratiska och rektangulära stålplattor, skapat av konstnären Lars Rolf till invigningen av byggnaden 1959. Inredningen är mjukt och sobert elegant i olika nyanser av grått, beige, vanilj och brunt där inslag av träpartier ger ytterligare värme. Soft musik och doft bidrar till en behaglig helhetskänsla.

Små mötes- och telefonrum har golvarmaturer och mjukt släpljus som kontrast
till de öppna kontorsytorna.

Bländfritt och behagligt

Ljusdesigner Beata Denton på Reflex Arkitekter har ansvarat för ljuset vars ledmotiv var att ”alla platser är arbetsplatser”. Visionen för ljussättningen beskriver hon så här:”Styrningen skulle
vara ’motsatsen
till komplicerad’.”

– Ett bra och bländfritt arbetsljus överallt och samtidigt en behaglig loungekänsla och dimbart för individuell anpassning. Styrningen skulle vara ”motsatsen till komplicerad” som beställaren uttryckte det.

– Det handlade också om att i stor utsträckning följa husets språk med ljussättningen och se till att den underordnade sig den starka arkitekturen. Den största utmaningen var att i  det största utrymmet i anslutning till lanterninen följa antikvariens beslut om att bevara de infällda originalarmaturerna i det blå undertaket runt lanterninen, och då även behålla bländskyddet, berättar Beata Denton och fortsätter:

– Vi ville hellre jobba med att få ner ljuset mot golven för att få besökarna att ledas runt och bländskyddet blev ju luminant och drog blicken upp mot undertaket. Men vi lyckades kombinera en smalstrålande LED-modul med nytillverkade, 3d-printade kopior av bländskyddet till antikvariens och allas belåtenhet!

Balkarna i lanternintaket rensades varsamt på befintliga strålkastare
och eftersom Vasakronan ville att alla ytor skulle fungera för arbete, underförstått att det skulle finnas tillräckligt med ljus, gjorde Beata och hennes kollegor ett fynd.

– Vi hittade en perfekt downlight i XALs Unico Q9 vars design påminner om lanternintakets form, om metallplattorna i konstverket runtomkring och om inredningsarkitekternas vägg av glasbetong som skymtas lite längre in. En riktig lyckoträff, berättar hon – som arbetade med projektet i två år – entusiastiskt.”Det handlade också om att i stor utsträckning följa husets språk med ljussättningen och se till att den underordnade
sig, och framhävde arkitekturen.”

Konstverket av skimrande metall lyftes fram ännu mer genom att noggrant rengöras och förses med en varmvit LED-list under, vilket också ger en vacker skuggverkan. Marmorpelarna som definierar rummets yta försågs med väggarmaturer som snillrikt monterats upp och ner eftersom borrning i marmorn inte tilläts. Restriktionen gällde även golvet och ledde till att uppljuset mot betongpelarna som ramar in lanternintaket monterades i en specialbyggd kopp. Allt är dimbart och olika eleganta färgscenarier finns för backoffice att justera. Klockan 18 går ett så kallat after work-scenario på för att få medlemmarna att dra ner på tempot, koppla av och umgås.

Lyckad, väl avvägd belysning

Vasakronan anlitade Ciceron Projekt som samordnar och projektleder hyresgästens egna entreprenader och tillsammans upphandlade de ljusdesign, inredningsarkitektur samt ljud- och doftdesign.

– Varje fastighet är unik och följaktligen har alla projekt sina förutsättningar och utmaningar. Vi har sett hur det kan se ut både när belysningen är lyckad och inte och vår erfarenhet är att det ofta är väl investerat att ta hjälp av en ljusdesigner för att säkerställa bästa möjliga belysning i en lokal. En lyckad belysning är väl avvägd med projektets kulör- och materialval för att som helhet skapa en genomtänkt och härlig arbetsmiljö, menar Monica Schrickel, projektledare på Ciceron Projekt.

Släpljus lyfter fram den K-märkta marmorbeklädnaden. 3D-printade bländskydd är kopior av original men anpassade till LED-modul och mer distinkt ljusföring.

Ansvarig inredningsarkitekt från Kanozi Arkitekter, Hanna Bolin, berättar att projektet till stor del handlat om minimal förändring i rumsstruktur och maximalt bevarande av material. Stort fokus på hållbar design alltså, där armaturer och undertakens akustikflak är två exempel på återanvända inslag.

– Layouten för Arena Skrapan är uppbyggd efter ett koncept med tre steg inifrån och ut till fasad. Kärnan i ytan med lanterninen, den mellersta med telefon- och mötesrum i olika storlekar och den yttersta som löper längs med fasaden. Här, där dagsljuset flödar, ligger flexarbetsplatserna och kontorsrummen, förklarar hon och tillägger att ljussättningen samspelar väl med valda ytskikt och förstärker den taktila känslan i alla textilklädda möbler.

På tal om dagsljus och ljussättning fyller Beata ­Denton i:

– När det gäller arbetsplatserna i öppna kontorsytor ville vi undvika en platt ljussättning med alla armaturer i samma riktning, 90 grader mot fasad, vilket var fallet när vi kom. I stället jobbade vi för att ljusmässigt diversifiera ytan genom att låta de återbrukade pendlarna följa bordens placering men i passagerna pendlas i­stället parallellt med väggen för släpljus och för att understryka en riktning, berättar hon och fortsätter:

– Rent visuellt händer något i det som annars kan upplevas som långa sträckor utan rytm. Lika viktigt är det att det är något som drar längst bort, något som väcker nyfikenhet, som ögat söker sig till och kroppen vill röra sig mot, så i fonden har vi ljus mot vägg eller draperi.

På frågan om det på något sätt är annorlunda att ljussätta ett coworking-kontor mot ett ”vanligt” svarar hon:

– Egentligen inte, men kanske ibland på vissa vanliga kontor, men här var det primära ett bländfritt, proffsigt ljus även där det ska vara loungekänsla – enligt devisen att ”alla platser är arbetsplatser”.

Gott dagsljus garanterat

På tal om dagsljus var det en av de viktigaste aspekterna när huset ritades av arkitekt Paul Hedqvist. Han ritade fyra flyglar som omsluter ett centralt trapphus vilket garanterade gott om dagsljus till samtliga kontorsrum som placerades längs fasaderna med mittenkorridorer. Även dessa fick dagsljus tack vare generösa gavelfönster i alla ändar. Synnerligen modernt, även ur en social aspekt eftersom arbetsplatserna upplevdes som ”mänskliga” med sina korta korridorer och små, intima kontors­enheter. Bland övriga historiska fakta kan nämnas att

byggnaden invigdes 1959 och de då 24 våningarna imponerade liksom den så kallade curtain-wall-fasaden – en av landets första där glaset hänger som en gardin framför byggnadens stomme. Här hade Skattemyndigheten sitt huvudkontor ända fram till 2004, därav det tidigare smeknamnet Skatteskrapan.

Efter att de flyttade ut byggdes delar av huskroppen om invändigt till studentbostäder, fick två våningar till med restaurang och skybar och 2007 försågs den med gallerian Skrapan.

– Det är både intressant och roligt att få arbeta i den här typen av magnifika miljöer och extra kul var att vi fick så mycket positiv respons på ljussättningen. Två kommentarer jag minns speciellt var ”det är ljust men man ser inte varifrån ljuset kommer” och ”helhetsintrycket av ljussättningen är att den är mjuk och harmonisk – här blir man lugn”, avslutar Beata Denton stolt.

Arena Skrapan

Beställare: Vasakronan
Projektledning: Ciceron Projekt
Ljusdesign: Reform arkitekter – del
av Reflex arkitekter; Beata Denton, Maria Vrekou och Ulrika Bergström
Inredningsarkitektur: Kanozi Arkitekter
Arkitektur: Spectrum Arkitekter
Elkonsult: Electro Engineering
Ljud- och doftdesign: Efterklang

Publicerad den 15 februari 2024

Ur Ljuskultur Nummer 1, 2024