Foto: Kai Piippo
Fönsterbågarnas belysning har noga anpassats med ljusflöde och bländskydden och är specialframtagna för projektet. Foto: Kai Piippo
Den unika tegelfasaden har många vackra detaljer som syns tydligare under mörker då de tar visuell plats i stadsrummet. Foto: Kai Piippo
Svenska Ljuspriset

Hedersomnämnande: Fasadbelysningen av ­Östermalms saluhall

Hedersomnämnande Exteriör

Som en juvel för den nattliga flanören, en fasad vars variationsrika arkitektur skulpterats fram med en stor lyhördhet. Juryn delade ut ett hedersomnämnande till projektet, i en tuff konkurrens i exteriörklassen.

Vill du fortsätta läsa?

Denna artikel är låst för prenumeranter. Genom att bli prenumerant kan du läsa samtliga artiklar från det senaste numret på nätet och får tillgång till ett växande arkiv av tidningens rika material.

Bli prenumerant

Ta fram kvaliteterna med teglet, som har den högsta nivån i Stockholms stadsmuseums kulturella klassificering. När Stockholms stad beslutade om renoveringen fick Light Bureau ansvaret att framhäva Östermalms Saluhall som landmärke och orienteringspunkt efter skymning, och accentuera de tidsspecifika arkitektoniska detaljerna med fasad­belysningen.

Arbetet tog nio år och alla inblandade aktörer tog stor hänsyn till bevarandet av kulturarvsbyggnaden. Bland utmaningarna fanns att skapa balans mellan den omedelbara omgivningen och staden, och samtidigt stärka byggnadens status som huvudroll i stadsrummet. Ljusteamet ville också skapa en attraktiv innerstadsmiljö, ett område där människor kan känna sig trygga.

Av den visuella analysen formulerades följande mål med belysningskonceptet:

• Att göra Östermalmshallen till ett landmärke som ska fungera som orienteringspunkt i mörker.

• Att ge byggnaden vertikalljus för visuell hierarki, och ta fram arkitektoniska detaljer för att stärka byggnadens karaktär.

• Att upplevelsen av dag och natt huvudsakligen bör stämma överens för att stärka byggnaden som orienteringspunkt.

Från att den vackra fasaden, i princip, inte syntes alls under den mörka tiden på dygnet tidigare, har det blivit ett vackert landmärke som i sin vackra ljusgestaltning bidrar i allra högsta grad till att försköna staden.

Fr. v: Daniel Hodierne och Kai Piippo, båda från Light Bureau
Foto: Casper Hedberg

Om projektet

Intervju med Kai Piippo och Daniel Hodierne

Vad är ni mest nöjda med?

– Det är två saker vi är mest stolta över: Att vi fortsatte att upprätthålla de höga standarderna för installationen även om det var ett projekt som förlängdes med 7 år och med många förändringar av de tekniska lösningarna som sker under den perioden. Och att vi uppnådde vackra resultat med extremt låg energiförbrukning.

Vad var den största utmaningen och vad fanns det för speciella krav med projektet?

– Den största utmaningen var att hålla specifikationen uppdaterad med den senaste tekniken, utan omprövning och samtidigt bevara byggnaden så mycket som möjligt eftersom den är kulturellt betydelsefull.

Vad tror ni var mest avgörande för resultatet?

– Det noggrant och praktiska tillvägagångssättet för platsarbete var nyckeln till att se till att det fanns bra kommunikation mellan installatörer, elkonsulter och oss, så att vår vision var tydlig för alla.

Läs mer om projektet i Ljuskulturs utgåva
nr 3/2020.


Jurymotiveringen:

Efter lång tid och med uthålligt arbete har nu stadens praktfulla mattempel vunnit tillbaka sin forna glans. Med sofistikerad ljusbehandling och stor lyhördhet för arkitekturen har den variationsrika fasadens uttryck skulpterats fram, så skickligt att vi tycker oss se den för första gången. För den nattliga flanören framträder en juvel som förskönar och lyfter den omgivande miljön.

Publicerad den 5 oktober 2021
Ur Ljuskultur Nummer 4, 2021

För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.        m

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare