Frågor om teknik

Här svarar Belysningsbranschens Tekniska kommitté på aktuella frågor om teknik. Välkommen att mejla din fråga till info@belysningsbranschen.se. Belysningsbranschens Tekniska kommitté har även tagit fram en rad tekniska dokument och annat material som finns att se och ladda ner på Belysningsbranschens hemsida.

Hur beräknas den projicerade vindytan för utomhusarmaturer?

Den projicerade vindytan används för att beräkna vindbelastning på stolpar och master. Det enklaste sättet är att beräkna den projicerade ytan (S) och ange denna för användning i beräkningar. För att få fram den effektiva vindytan, som mer exakt motsvarar vindbelastningen, multiplicerar man ytan med armaturens formafaktor (Cx). Formfaktorn är i praktiken alltid mindre än 1, och den effektiva vindytan (SCx) är således mindre än den projicerade. Ett problem i sammanhanget är att det krävs vindtunneltester för att fastställa en armaturs formfaktor.


Många moderna LED-armaturer har programmerbara driftdon, vad har de för för- och nackdelar?

Det finns säkert mycket att säga i denna fråga. En logistisk fördel för armaturfabrikanter med att använda programmerbara driftdon är att man kan optimera effektivitet och ljusnivå för en LED-armatur för olika applikationer. Samtidigt kan man hålla nere lagerkostnaden för komponenter och färdiga LED-armaturer. En nackdel kan eventuellt vara att fabrikanten måste programmera driftdonen innan de levereras till kund.


Vad är Li-Fi och kan vi använda det inom branschen?

Li-Fi, som är förkortning för Light Fidelity, är en ny form av snabb trådlös datakommunikation i form av ljuspulser utan flimmer, som bland annat kan användas för modern kommunikation mellan armaturer och också i känsliga miljöer som operationsrum. Standarden är dock ännu inte helt klar men följer samma direktiv som Wi-Fi.

En fördel är hastigheten, som är1 GB per sekund, och därmed 100 gånger snabbare än snitthastigheten för Wi-Fi. Förutom hastigheten har Li-Fi en ytterligare fördel gentemot Wi-Fi. Den är att det ljus som Li-Fi-använder inte kan passera genom väggar, vilket gör tekniken betydligt mer säker än Wi-Fi och leder också till mindre störningar mellan enheter. Experter menar nu tekniken har potential att förändra hur vi använder nätet, och att den snart kan finnas i varje LED-lampa i hemmet.


Varför kan man inte använda en dimmers maxbelastning då man dimrar dimbara LED-lampor för 230 volt?

Grundorsaken är att LED-lampor inte har samma karakteristik för ljusstyrka/tillförd effekt som en halogen eller glödlampa, för vilka de vanligaste dimrarna är dimensionerade. För dimbara 230 volt LED-lampor tillsammans ej specialutvecklade LED-dimrar rekommenderar man ofta att som tumregel använda 20 % av maxlasten. Detta på grund av de höga startströmmar som kan uppstå. Vid dimring av LED-lampor kan det ibland uppstå ett visst flimmer, men detta beror inte på produktfel utan på en olycklig kombination av dimmer och lampa. Lampleverantören kan lämna information om fungerande kombinationer.


Räknar man in driftdonens livslängd när man beräknar medellivslängden på en LEDarmatur?

Det enkla svaret på frågan är nej. Livslängden på en LED-armatur är per definition relaterad till ljusnedgången under livslängden. Man definierar en önskad ljusbibehållning (L), vanligtvis 70 %, för en bestämd mängd av populationen (B), vanligtvis 50%, och fastställer antalet drifttimmar då detta inträffar, vilket redovisas som LED-armaturens livslängd. Utöver detta får man räkna med att en del driftdon kommer att gå sönder under drifttiden. Belysningsbranschen rekommenderar därför att armaturfabrikanterna redovisar det förväntade driftdonsbortfallet.


Behöver man överspänningsskydd i LED-installationer?

Frågan är idag aktuell för framför allt utomhusinstallationer eftersom LED-armaturer med mycket elektronik är känsligare för överspänningar än äldre armaturer med elektromagnetiska driftdon. Om man beslutar sig för att installera överspänningsskydd är enklaste lösningen att komplettera LED-armaturerna med ett skydd, och många i fall är detta tillräckligt. I vissa fall kan man behöva komplettera med ett skydd i ställverk och/eller fördelningssystem. Det är svårt att komma med generella lösningar utan rekommendationen blir att man diskuterar lämpliga lösningar med sin armaturleverantör.


Vad är VLC?

VLC är en förkortning för Visible Light Communication, och är samlingsnamnet för samtliga applikationer med dataöverföring med synligt ljus, idag oftast med LED. Tekniken har börjat användas inom belysning och då kallar vi den för Li-Fi, som är en förkortning av Light Fidelity. En fråga om Li-Fi fanns i föregående nummer av Ljuskultur, med en kortfattad beskrivning av tekniken.


Vad är Indoor Positioning Systems?

Indoor Positioning Systems (IPS) är en metod som används för att lokalisera enheter eller människor i en byggnad. Kan enkelt beskrivas som GPS för inomhusapplikationer. Metoden är i dagsläget inte standardiserad, utan lösningarna är idag mer eller mindre företagsspecifika. Inom handeln har man till exempel visat på möjligheten att följa kunder i en butik och komma med erbjudanden knutna till platsen där man befinner sig.


Vad är Ethernet?

Ethernet är en standardiserad lösning fär att ordna kommunikation med och mellan enheter, till exempel armaturer, i ett lokalt nätverk. När det gäller belysning finns det till exempel en möjlighet att även ordna elförsörjningen via nätverket, och då kan installationen utföras av annan än en elinstallatör.


För att förbättra användarupplevelsen på denna webbplats använder vi cookies. Här kan du läsa mer om användningen av cookies samt hur vi hanterar personuppgifter.

Stäng

Logga in

Glömt lösenordet?

Skapa användare

Om du är prenumerant på Ljuskultur kan du skapa gratis inloggning till ljuskultur.se här